Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas / 1067-1068 (1906) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dagny - Dagoba - Dagobert - Dagofficer - Dagomari - Dagomba - Dagon

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Georg v. Kosens tafla "Drottning Dagmars död" (se spalt 1066).

Stockholm utgifven tidskrift för sociala och litterära
intressen, hvilken från början af 1886 efterträdde
den då nedlagda "Tidskrift för hemmet" (se
d. o.) och gjorde till sin uppgift att verka
för nämnda förbunds ändamål, nämligen en sund
och lugn utveckling af arbetet för kvinnans
höjande såväl i sedligt och intellektuellt som i
socialt och ekonomiskt hänseende. Därjämte redogör
tidskriften regelbundet för Fredrika-Bremer-förbundets
verksamhet. Den följer med uppmärksamhet den nyaste
svenska litteraturen, särskildt sådana alster,
som beröra kvinnorörelsen och därmed sammanhängande
sociala och sedliga frågor, hvarjämte den meddelar
kortare berättelser, biografiska och historiska
utkast, öfversikter m. m. "Tidskrift för hemmets"
förtjänstfulla ledarinna fru Sofie Adlersparre
(sign. Esselde) öfvertog äfven och skötte 1886-88
redigeringen af "Dagny", som därefter handhades
1889-90 af fru Amanda Kerfstedt, 1891 af en
redaktionskommitté och fr. o. m. 1892 af fröken Lotten
Dahlgren. Efter sin afgång medverkade fru Adlersparre
i redaktionskommittén till 1894. Tidskriften
utkom de tre första åren i månadshäften om 1-2
ark och 1889-97 med 8 häften (om 2 ark) årligen,
men utgifves sedan 1898 med 20 häften om året.
E. F-t.

Dagoba (Dagop), buddistisk relikgömma. Se Pagod.

Dagobert, namn på tre frankiska konungar af
merovingernas ätt. Den namnkunnigaste af dem är Klotar
II:s son D. I, hvilken från 622 var
sin faders medregent i Austrasien jca 628-638 hans
efterträdare såväl där som i Neustrien. Han var den
siste duglige regenten af den merovingiska ätten och
gjorde sig känd äfven som lagstiftare. Jfr Albers,
"König D. in geschichte, legende und sage" (1884). Se
Merovingerna. S. F. H.»

Dagofficer. Se Dagbefäl.

Dagomari, Paolo dall’Abbaco, f. omkr. 1281,
d. 1374, var en af de äldste almanackförfattarna
i västerlandet.

Dagomba, landskap omkr. 450 km. n. om öfre
Guineakusten, ö. om Hvita Volta, i sin västra
del hörande till Storbritannien, i sin östra del
till den tyska kolonien Togo. Omkr. 400,000 inv.,
mandenga-negrer. Hufvudort är Jendi (omkr. 10,000
inv.), där höfdingen (naba) residerar. I verkligheten
är landet deladt mellan ett antal höfdingar, mer
eller mindre beroende af naba i Jendi.

Dagon.

Dagon, en af filisteernas förnämste gudar. Motsvaras
af assyriernas Dakan, ett namn på hafsguden
Ea. Dagon af bildades till hälften som människa,
till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>