Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dagon - Dagop - Dagordning - Dagort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hälften som fisk. Han omnämnes i Domarb. 16: 23
ff. samt i 1 Sam. 5: 2 ff. (jfr 1 Makk. 10: 83 och
11: 4).
Dagop (Dagoba). Se Pagod.
Dagordning, statsr., den ordning, i hvilken
de ärenden, som utgöra föremål för pröfning
af en öfverläggande församling (särskildt en
representantförsamling eller någon af dess
afdelningar), skola föredragas vid dennas
sammanträden. Ordet förekommer i § 19 af
arbetsordningen (af 13 april 1867) för svenska
riksdagens Andra kammare och användes där om den
förteckning, föredragningslista, som upprättas
öfver alla på kammarens bord hvilande ärenden,
hvilka böra föredragas vid nästa sammanträde. I §
18 mom. 2 af ordningsstadgan för riksdagens Första
kammare (af 27 april 1868) nyttjas ordet bordlista
i samma betydelse. Enär det är af stor vikt, att vid
ärendenas föredragning iakttages en bestämd ordning,
som ej kan rubbas af växlande opinionsvindar,
gifves det i de flesta länder vissa föreskrifter
för dagordningens upprättande. Genom bestämmelser
i 1810 års riksdagsordning, § 47, var stadgadt,
att vid ståndens plena skulle föredragas först de
för riksstånden gemensamma ärendena och sedermera
hvarje stånds enskilda - alla i den ordning de hvar
för sig inkommit, såvida ej stånden därom annorlunda
förordnade. Såväl denna bestämmelse som den i §
48 af samma grundlag upptagna förteckningen på de
ärenden, hvilka skulle utgöra föredragningsämnen,
sakna motsvarighet i nu gällande riksdagsordning. Men
för riksdagsgöromålen nödiga stadganden förekomma i §
2 af de "Reglementariska föreskrifter", hvilka båda
kamrarna, jämlikt § 78 i riksdagsordningen, samfälldt
antogo 8 april 1868. Efter hvarje sammanträdes slut
skall, heter det där, hvardera kammarens kansli
upprätta en förteckning öfver alla på kammarens
bord hvilande ärenden för nästa sammanträde, och är
tillika bestämdt, i hvilken ordning de olika slagen
af föredragningsärenden skola antecknas, hvarjämte
förklaras, att denna förteckning skall följas vid
ärendenas föredragning. Då förhållandena kräfva en
afvikelse från den föreskrifna ordningen, är det
dock kammare medgifvet att för kommande sammanträde
besluta ändring, och skall, då förslag om sådan
ändring blifvit väckt, beslut däröfver genast
fattas. En sådan ändring kan bestå antingen däri,
att ärendena ställas i annan ordning än den, hvari de
förut blifvit uppförda, eller däri, att en särskild
dag utsattes för ett visst ärendes behandling. I
svenska riksdagen kan under inga omständigheter
en arbetsordning ändras samma dag, för hvilken
den gäller, hvilket däremot annorstädes under vissa
villkor kan ske, t. ex. i danska riksdagens båda ting,
om förslag därom i föreskrifven ordning framställes
af ett visst antal ledamöter. Ej heller hafva svenska
riksdagens af konungen utsedde talmän samma makt
som danska och norska tingens valde presidenter att
bestämma dagordningen efter hvad lämpligt synes. (Jfr
arbetsordningarna för danska landstinget, § 6, för
folketinget, § 33, och för Norges storting, §§ 15 och
27.) Den i vederbörlig ordning bestämda dagordningen
skall noggrant följas. Intet efterföljande ärende får
upptagas till föredragning, förrän det föregående
är slutbehandladt. - Äfven andra ämnen än de på
dagordningen uppförda ärendena
kunna efter eller på anmälan hos talmannen och
på af talmannen bestämd tid bringas å bane under
sammanträdet. Så är förhållandet med frågors eller
motioners väckande, meddelanden till kammaren och
anmälan af utskottsbetänkanden till bordläggning,
hvilken anmälan kan ske oberoende af om ett till
öfverläggning föredraget ärende är slutbehandladt
eller icke. Om rättigheten att utom dagordningen
framställa frågor till konungens rådgifvare se
Interpellation. - Motiverad dagordning förekommer, då
någon representant begagnar sig af den parlamentariska
interpellationsrätten och inom den kammare eller
afdelning af representationen han tillhör och med
dess tillstånd utom dagordningen bringar under
öfverläggning ett offentligt ärende, därom fordrar
ministrarnas förklaring och därefter, under uttryck af
sitt gillande eller ogillande af densamma, föreslår,
att vederbörande kammare skall, jämte det densamma
efter af slutad öfverläggning besluter att öfvergå
till behandling af det enligt dagordningen närmast
följande ämnet, motivera beslutet med uttalande
af sitt gillande eller ogillande, sitt förtroende
eller misstroende, sina förhoppningar eller farhågor
angående ministären eller de styrelseåtgärder, som af
densamma vidtagits eller af densamma väntas. Beslut
om så beskaffad motiverad dagordning är i samband
med interpellation i vissa länders författningar
eller arbetsordningar medgifvet, eller ock, där
bestämmelse härom saknas, begagnar man sig däraf
ändock i de länder, där ministrarna ega tillträde
till representationens eller dess kammares möten. Med
Sveriges statsskick är ett så beskaffadt förfarande
dock ej förenligt. H. L. R.
Dagort (Stoll), bergsv.,
en i sidan af någon bergsluttning mer eller mindre
horisontalt insprängd gång ("ort"), som afser antingen
vinnande af malm eller underlättande af vatten-
och malmfrakt ur någon grufva. I Sverige finnas
ej många dagorter, emedan grufvornas belägenhet
vanligen ej tillåter anläggning af sådana. I Tyskland
och annorstädes i utlandet äro de däremot ganska
vanliga. Den berömda "Ernst-August-stollen" på Harz
(fullbordad 1867) är öfver 20 km. lång, 2,67 m. hög
och 1,78 m. bred samt inkommer på 416 m. djup
i grufvan. De förnämsta svenska dagorterna äro:
Schwartzmanns stoll vid Åmmeberg, på 50 m. djup och
med en längd af 3,700 m., Ädelfors-stollen i Småland,
på 53 m. djup och med en längd af 296 m., stollen
Venuspassagen vid Slotterberget i Örebro län, på 59
m. djup och med en längd af 247 m, (färdig 1877), samt
stollar vid Gellivare, Persberget i Värmlands län,
Klefva i Jönköpings län, Lerberget och Hällefors
i Örebro län m. fl. Svenska grufstadgan af 1855
tillerkände den, som dref stollar eller dagorter,
vissa förmåner, såsom hela uppfinnar- och halfva
jordegarrätten till de förut icke under arbete varande
malmer och mineralier, som han med dagorten yppat,
samma rätt till obekant fyndighet äfven inom annans
utmål, intill dess utmålsegaren med ortarbete mötte,
samt rätt att erhålla en fjärdedel i förut kända,
genom stollen träffade fyndigheter, dock endast
till dess grufegaren med sitt arbete "honom till
mötes kommer", och slutligen två tredjedelar af
den besparing i vatten- och bergfrakt, som genom
stollen af närgränsande grufvor vunnes. Nu gällande
grufstadga af 1884 innehåller ingenting om dagort.
Th. N-m.*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
