- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
1083-1084

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dahl, Erik D., psalmförfattare - Dahl, Johan Kristian D., norsk landskapsmålare - Dahl, norsk släkt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kommitten för kyrkoärendena och 1796 medlem af
bibelkommissionen, i hvilken han var en flitig
och lycklig medarbetare, 1800 teol. doktor och
1803 ledamot af Vitt. hist. och ant. akad. -
Som universitetslärare utöfvade D. stort
inflytande. Latinska språket behandlade han med
ovanligt mästerskap, t. ex. i sitt äreminne öfver
ärkebiskop von Troil (1804). D:s psalmbearbetningar,
tryckta 1807 under titel Psalmer k. ecclesiastique
committeen d. 12 Juni 1796 föredragne
, har Wallin
mer eller mindre användt för följande n:r i 1819
års psalmbok: 70, 80, 81, 82, 164, 160, 170, 220,
236, 306, 317, 361, 367, 377, 398, 443, 462, 470,
474 och 489. Wallin utgaf äfven (1822) hans Tio Guds
bud förklarade
(2:a uppl. 1841). Hans läroböcker:
Grammatica latina, latinska språkläran (1796; 3:e
uppl. 1831), Grammatica græca, grekiska språkläran
(1809; 2:a uppl. 1814) och Chrestomathia græca,
grekisk läsbok
(1808; 2:a uppl., med lexikon, 1814),
hade länge (ända in på 1840-talet) vidsträckt
användning. D. var en ädel personlighet, som "stod
på sin tids höjd af lärdom, af vetenskaplig odling,
af djuptänkt forskningsanda" (Wallin).

4. Olof D.,
den föregåendes halfbroder. Se Kolmodin.

illustration placeholder

Dahl. 1. Johan Kristian D., norsk landskapsmålare,
f. 24 febr. 1788 i Bergen, där han af sina fattiga
föräldrar sattes i målarlära. Under de sju år
han tillbragte i denna vann han beskyddare, med
hvilkas hjälp han 1811 kunde göra sitt inträde
på konstakademien i Köpenhamn. Där egnade han sig
åt landskapsmåleri och väckte snart uppmärksamhet
med sina landskap "i norsk karaktär". Hans första
"stora norska landskap", måladt 1814, inköptes af
danske konungen. D. målade äfven danska landskap, och
hans studier efter naturen väckte uppmärksamhet. 1817
gjorde han en studiefärd till Skåne, målade motiv från
Kullen m. m., reste så 1818 till Dresden och 1820
med prins Kristian Fredrik till Italien, hvarifrån
han 1821 återvände till Dresden, där han 1824 fick
anställning som e. o. professor vid konstakademien och
där han kvarstannade till sin död, 14 okt. 1857. Han
var medlem äfven af konstakademierna i Köpenhamn och
Stockholm. - För sitt fosterland hyste D. alltid ett
lefvande intresse - första gången efter sin bortresa
återsåg han Norge 1826. Det var han, som genom
Denkmale einer sehr ausgebildeten hohbaukunst aus den
frühesten jahrhundertcn in den inneren landschaften
Norwegens
(1836-37) först ledde uppmärksamheten på
de norska stafkyrkornas egendomliga stil. Då den
lilla kyrkan i Vang i Valdres skulle rifvas, förmådde
han konungen af Preussen att inköpa den och uppsätta
den i Brückenberg i Schlesien (1842). Den nedbrann
sedan, men har åter blifvit uppförd, med noggrann
efterbildning af den gamla stilen. D. var också den
förste, som påpekade de bergensiska
medeltidsbyggnadernas märklighet och som uttalade tanken på en
restauration af Trondhjems domkyrka. Han verkade äfven
för bildandet af nationalgalleriet i Kristiania,
konstföreningen i Bergen och tafvelgalleriet
därstädes samt visade på många andra sätt ett
handlingskraftigt intresse för norsk kultur på olika
områden. Hans namn är fast knutet till uppkomsten af
konstlifvet i Norge.

D. har blifvit prisad som "det norska
landskapsmåleriets skapare" och äfven som
"landskapsrealismens förnyare i Ruisdaels och
Everdingens anda". Han har blifvit kallad både
naturalist och romantiker. Hans norska studier
visa en kärnfull, rättfram iakttagelse i första
hand, starkt betonad lokalkaraktär, blick både för
högfjällets poesi och för dalarnas idyller. Han kan
vara sträf, och hans målningar äro "långt ifrån alltid
vackra för ögat, men det ärliga och karaktärsfulla
i uppfattning och studium verkar fängslande. I
Kristiania nationalgalleri är D. representerad såväl
genom norska, danska och tyska landskap som genom en
omfattande serie naturstudier. Köpenhamns konstmuseum
eger sju af hans landskap; äfven i Thorvaldsens museum
är han företrädd. Så ock i Dresdengalleriet, i Berlins
nationalgalleri, i museet i Leipzig m. fl. st. Jfr
A. Aubert, "Professor Dahl" (1893) och "Den nordiske
naturfölelse og professor Dahl" (1894).

2. Johannes Siegwald D., den föregåendes son, målare,
f. 16 aug. 1827 i Dresden, d. 15 juni 1902 därstädes,
studerade under ledning af fadern och W. Wegener
och blef företrädesvis djurmålare. Oftast valde
han sina motiv från Norge, som han upprepade gånger
besökte. Bland hans målningar märkas Den skadskjutna
och En färja i Norge (båda i Dresdengalleriet),
Vildänder öfverfallna af en räf (Hannovers museum),
Två apor (Nationalmuseum i Stockholm). Norska
nationalgalleriet eger hans faders Porträtt
(1848). Y. N. G-g N.

Dahl, norsk släkt. 1. Nils Nilsson D., präst och
politiker, f. 1806, bondson från Vedi i Romsdalen,
d. 1854 som kyrkoherde i Eid i Nordfjord, var en i
flera hänseenden rikt utrustad man. Han representerade
1845-51 Söndre Trondhjems amt i stortinget, där hans
motioner gjorde lycka genom klarhet och rikedom på
material. Han verkade äfven för folkupplysningen
genom moraliserande berättelser och dikter, af
hvilka enstaka (otryckta) lefva som folkvisor i den
trondhjemska allmogens tradition.

2. Wa1ter Scott D., den föregåendes son, norsk
politiker och författare, f. 1839 i Melhus prästgård
i Söndre Trondhjems amt, blef juris kandidat 1859 och
höjesteretsadvokat 1866, hvarefter han bosatte sig i
Vestnes (Romsdalen). 1874-79 var han stortingsman
för Romsdals amt, undanbad sig återval för den
följande perioden, men kom att som suppleant taga
plats i tinget 1883 och 1885. Sedan odelstinget 1883
hade beslutit riksrättsåtal mot ministären Selmer,
valdes D. till aktör vid riksrätten (i förening
med H. Bentsen och O. Blehr). 1885 utnämndes han
till sorenskriver i Nordre Gudbrandsdalen och
valdes till stortingsman för perioden 1886-88. Vid
rekonstruktionen af Sverdrups ministär i mars 1888
blef han justitieminister, afgick med ministären i
juli 1889 och utnämndes till lagman i Gulating. Han
har deltagit mycket i


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:15:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0582.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free