Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dakota - Dakotas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
strider rasade där längre än annorstädes, och det
osäkra tillståndet höll tillbaka odlingen, så att
D. ännu 1861 hade blott 2,400 hvita och 1870 icke
fullt 13,000. Men sedan den store indianhöfdingen
Sitting Bull 1890 förrädiskt dödades, hafva
krigen upphört. Dock finnas många indianer i
s. k. reservationer, hvilka äro mycket vidsträckta,
särskildt i South D., där de röde männens antal
stiger till 20,000, medan i North D. finnas blott
7,000, mestadels sioux. Af D:s reservationer äro Pine
Ridge- och Rosebud-reservationerna 26,000 kvkm. och
Standing Rock- samt Cheyenne-river-reservationerna
mellan Cheyenne och Cannon ball river, alla i
South D., 22,500 kvkm., men det är mycket fattig och
ofruktbar jord i dem alla. I North D. är Fort Berthold
reservation (11,800 kvkm.) störst. Stora områden både
i North D. och South D. äro alldeles öde.
1. North D. (Nord-D.) har en areal af 183,569
kvkm. med 319,146 inv. (1900), hvilket utvisar en
tillväxt sedan 1890 af 74,7 proc. 113,091 personer
voro födda i utlandet, däraf 8,419 i Sverige,
286 negrer, 180 kineser och japaner samt 6,968
indianer. Jordbruk är hufvudnäringen i östra hälften,
boskapsskötsel i västra. Farmernas antal år 1900
var 45,332, innehållande tillsammans 6,217,000 har,
hvaraf omkr. 62 proc. voro odlad jord. Förnämsta
industrigrenen är kvarnindustrien. I västra hälften
förekomma rika lager af ypperlig lignit, hvars
brytning blifvit en viktig industri.
Mer än i South D. är allt högre ekonomiskt och
kulturellt lif koncentreradt till statens östra
del, närmast Red river. De sex grefskap, som stöta
till denna flod, producerade 1900 55 proc. af hela
statens hveteskörd och hyste öfver en tredjedel
af hela befolkningen, ehuru de omfatta blott en
niondedel af arealen. Den öfriga befolkningen bor
mest i Missouridalen. Hveteskörden steg 1895 till
21 mill. hl., 1898 till 20 mill. hl., 1899 till
21,1 mill. hl. och 1905 till 26,648 mill. hl. Af
husdjur funnos 1905 0,60 mill. nötkreatur (mjölkkor
ej inräknade), 0,39 mill. hästar, 0,70 mill. får
och 0,19 mill. svin. – År 1904 voro 93,218 barn
inskrifna i statens folkskolor. 1900 voro af män
öfver 21 års ålder 3,8 proc. af infödda och 6,6
proc. af inflyttade analfabeter. Staten underhåller
ett universitet och en bergsskola i Grand Forks,
en landtbruksskola och en teknisk skola i Fargo,
två normalskolor, en arbetsskola i Ellendale och
en döfstumskola. För folkskolorna har afsatts
1/18 af statens område (2,5 mill. acres), och andra
läroanstalter hafva fått 20–130 tusen acres. Intet
af dessa områden får säljas under 10 doll. pr acre,
och inkomsten skall bilda en ständig fond för
skolornas behof. – Järnvägarna hade 1904 en längd
af 5,133 km.; hufvudlinjerna äro Great Northern,
Northern Pacific och S:t Paul–Minneapolis–Sault
S:te Marie, den sistnämnda stående i förbindelse
med Canadian–Pacific-järnvägen. Statens lagstiftande
församling, hvilken sammanträder hvartannat år till en
session om högst 60 dagar, består af en senat af 40
ledamöter valda för 4 år och en representantkammare
af 100 medlemmar, liksom guvernören valda för
2 år. Enligt 1900 års census sänder North D. 2
representanter till kongressen samt – liksom de
öfriga staterna i Unionen – 2 senatorer. Hufvudstad
är Bismarck (3,319 inv., 1900), vid Missouri och
Northern Pacific-järnvägen. Andra större städer
äro Fargo (9,589 inv., 1900) och Grand Forks (7,652
inv., 1900).
2. South D. (Syd-D.) har en areal af 200,924
kvkm. med 401,570 inv. (1900), hvilket utvisar en
tillväxt sedan 1890 af 22,1 proc. 88,508 personer voro
födda i utlandet, däraf 8,647 i Sverige, 465 negrer,
166 kineser och japaner samt 20,225 indianer. En
följd af de olikartade naturförhållandena är, att
befolkningen är mycket ojämnt fördelad. I South
D. finnas två tätare befolkningsområden, den östra
daltrakten vid Lake Traverse, vid Big Sioux och
vid Jamesfloden, hvarest största delen af majs-
och hvetefälten ligger och där några grefskap
ha en folktäthet af 10 inv. på 1 kvkm., samt
bergstraktsområdet vid Black hills. Såsom nämndt,
är odling af hvete och majs hufvudnäringen. Skörden
af hvete steg 1895 till 10 mill. hl., 1898 till
15 mill. hl., 1899 till 14,7 mill. hl. och 1905
till 15,552 mill. hl. Boskapsstocken utgjorde 1905
1,47 mill. nötkreatur (mjölkkor ej inräknade),
0,46 mill. hästar, 0,8 mill. får och 0,84
mill. svin. Bergsbruket i Black hills afkastade
1905 7 mill. doll. ensamt för guld. Järnvägarna hade
1904 en längd af 4,874 km. Konstitutionen (af 1889)
bestämmer, att senaten skall bestå af minst 25, högst
45, och representanternas hus af minst 75, högst 135
ledamöter, alla valda för 2 år. Sessionerna ega rum
hvartannat år och räcka högst 60 dagar. Guvernören
väljes för 2 år. Hufvudstad är Pierre (2,306
inv., 1900), men de största städerna äro Sioux
falls (10,266 inv., 1900) och Lead city (6,210
inv., 1900). Allmänbildningen är god, enär år 1900
blott 14,800 pers. öfver 10 år voro analfabeter,
och däraf voro 7,800 indianer. 1904 voro 106,822
barn inskrifna i folkskolorna. Staten underhåller
ett universitet i Vermillion, 4 normalskolor, en
landtbruksskola, en bergsskola (i Rapid city) och en
döfstumskola i Sioux falls, hvarjämte finnas flera
af de olika kyrkosamfunden underhållna läroanstalter.
J. F. N.
Dakotas [dəkåu’təṡ]. Under detta namn sammanfattas
ett flertal närbesläktade stammar, hvilka ströfvade
omkring på de stora prärierna v. om Mississippi, där
de i en oafbruten rad utbredde sig från Saskatchewan
i n. till Arkansas i s. De hafva sitt namn efter
huvudstammen Dakotas, "de sju rådseldarna", mest
bekant under öknamnet sioux (en fransk förvrängning
af algonkinernas nadowé siug, fiender). De förnämsta
stammarna i n. voro sioux, assiniboins och crows,
i s. quapaws, kansas och osages, emellan dessa
poncas, omakas och mandans samt omkring Green bay
af Michigansjön winnebagoes. Deras utseende var
ståtligt och förnämt (se plansch "Amerikanska folk",
fig. 12. I den art. Begrafning bilagda planschen
"Begrafningsskick hos åtskilliga naturfolk" II,
fig. 17, finnes afbildadt ett grafmonument hos
sioux). De voro i hög grad modiga och djärfva
samt gjorde kraftigt motstånd mot de hvites
framträngande. Nedsablandet af general Custers
styrka 1876 var den svåraste motgång Förenta
staternas trupper haft i något indianfälttåg. Utom
detta år har unionsregeringen fört större fälttåg
mot sioux 1852 och 1862 samt 1890–91 ett verkligt
utrotningskrig mot några stammar. Dakotas utgöra
nu omkr. 45,000 pers., af hvilka omkr. 2,200 bo i
Brittiska Nord-Amerika. Hufvuddelen utgöres af den
egentliga siouxstammen med omkr. 24,000 pers. De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
