- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
1137-1138

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dal, l. Dalsland - Dal, Härad i Östergötlands län - Dala - Dalaborg - Dalaborgsån - Dalaguete - Dala hundare - Dala-Hälsinglands järnväg - Dalai-lama

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kroppåsstuga finnes ännu kvar i de undangömda
bygderna; men i allmänhet har äfven i D. nutida
prydlighet gjort sig gällande såväl i bostad som
i husgeråd och klädebonad. Om närheten till Bohus
län och Norge påminner bruket af det tunna, osyrade
hafrebrödet. Händigheten i Norra Dal, i synnerhet i
Ärtemark och kringliggande socknar, där hvarje mindre
småbrukare är sin egen snickare och smed, är högt
utvecklad. Halmhattflätningen i Ärtemark inbringar
årligen omkr. 15,000 kr., hvaraf största af sättningen
var till Norge före mellanrikslagens upphäfvande,
men numera är af sättningen mest i Sverige, däraf
till Norrland en stor kvantitet.

Dalbomålet står nära värmländskan, men visar också
likheter med västgötskan och bohuslänskan. Med
den sistnämnda har den gemensamt att riksspråkets
ju kan ersättas af y, t. ex. myk, mjuk. Från
värmländskan skiljer den sig genom att a bevaras
i svagtoniga ändelser, t. ex. kasta, flicka;
i Tössbo härad (Åmålstrakten) säges dock kaste,
flicke
, på värmländskt vis. Liksom alla de västliga
gränsdialekterna erinrar det i många fall om norska
mål, i synnerhet i nordvästra Dalsland. Bland "norska"
drag märkas särskildt u för o i vissa ord, ku ko,
su so, bu bo, Buane (ortnamn) eg. Bodarne, och flera
egenheter i ordförrådet. Men i det hela är det en
svensk dialekt och bör kanske närmast inordnas i
den götiska gruppen af svenska mål. Det saknar dock
skorrande r-ljud, som ju är ett viktigt kännemärke
för götamålen, och äfven i andra hänseenden afviker
det från typen. Språket i de olika häradena synes
visa stora inbördes skiftningar. - Bland egenheter
märkas: i ljudläran 1) två olika a-ljud, ett öppet
och ett slutet, som båda kunna förekomma såväl långa
som korta, 2) "norskt" u-ljud, 3) tonlöst j (utan
begynnande explosiva, ungef. ty. ich-laut) användt
som tje-ljud, 4) frikativt g efter vokal, åtminstone
i mellersta D. På sydöstra Dal ("Gårdal") användas
s. k. Viby-i och y. Tillsats af h framför vokal, håka,
åka, förekommer flerstädes. Accenten är egendomlig:
en s. k. "plan" accent, som visar hvarken märkbar
höjning eller sänkning, synes ersätta riksspråkets
båda accentformer (búren och bùren). - I fråga om
ordböjningen märkes, att mask. subst. i plur. ändas
på -ar, -ane, fem. på -er, -era, neutr. sing. -e
l. -et-, ett verb som kalla heter i pret. och
sup. kalla för kallade, kallat. Karakteristiska
adjektivändelser äro et, ete, t. ex. pjasket
l. pjaskete, leg l. le, t. ex. grömmele(g), och
all, t. ex. blåsall, blåsig. – Texter på Dalbomål
finnas i A. Bondesons "Historiegubbar på Dal". En
ordlista meddelas i Lignells "Beskrifning öfver
grefskapet Dal". Litt.: Hesselgren, "De Dalia"
(disp., Uppsala 1718), och A. Lignell "Beskrifning
öfver grefskapet Dal" (I, II, 1851-52; rec. af
C. G. Styffe i "Tidskr. f. literatur", 1851).

B. H.

Dal. 1. Härad i Östergötlands län, ingår i Aska, Dals
och Bobergs domsaga samt i dessa härads fögderi och
omfattar socknarna Rogslösa, Väfversunda, Herrestad,
Källstad, S:t Per, Strå, Örberga, Nässja. 13,867
har. 4,595 inv. (1905). – 2. Kontrakt i Linköpings
stift, omfattar de fyra pastoraten Vadstena stad samt
S:t Per och Strå; Herrestad och Källstad; Rogslösa
och Väfversunda; Örberga och Nässja. 14,463 har. 6.914
inv. (1905).
– 3. Socken i Västernorrlands län, Boteå
tingslag. 11,153 har. 1,118 inv. (1905). Annex
till Torsåker, Härnösands stift, Ångermanlands
östra kontrakt. – 4. Säteri om 1 mtl, tax.
till 60,000 kr. (1905), i Fjärås socken, Fjäre härad,
Hallands län, med vackert läge vid sjön Lygnern, ingår
i det friherrliga släkten Silfverschiöld tillhöriga
fideikommisset Gåsevadholm (se d. o.).
– 5. Ångsåg i Nora socken, Västernorrlands län, med 5 ramar
och 3 hyfvelmaskiner. 1905 års produktion uppgick
till 65,985 kbm. div. trävaror samt 90,000
hl. träkol. Arbetsstyrkan utgjorde 336 personer.
Tillhör Dals ångsågs aktiebolag.

Dala. 1. Socken i Skaraborgs län, Gudhems
härad. 2,459 har. 651 inv. (1905). D. bildar
med Borgunda och Högstena ett till egaren af Dala
säteri patronellt pastorat, Skara stift, Falköpings
kontrakt. – 2. Landtbruksskola i Västerstads
socken, Malmöhus län, började sin verksamhet 1901
med tvenne utbildningskurser, en teoretisk och en
praktisk. Skolan, som har eget jordbruk, tax. till
omkr. 27,600 kr., är Skånes enda småbrukarskola.

Dalaborg. 1. Fordom slott på Dal, Älfsborgs län,
Bolstads socken, strax n. om Dalbergsåns utlopp
i Vänern. Det anlades 1304 af hertigarna Erik och
Valdemar på en klippa, som på tre sidor omgafs af
vatten och på den fjärde hade en djup försänkning
i berget. Byggnaden lär hafva bildat en fyrkant af
41 m. längd och 30 m. bredd. Den förstördes 1434,
under Engelbrektska resningen, af Peder Ulfsson (Roos)
och hans bondehär. I närheten finnes en liten gård,
som ännu kallas Slottsbacken.
– 2. Friherreskap. Se Älfkarleby.
J. H.

Dalaborgsån. Se Dalbergsån.

Dalaguete, stad på östra kusten af ön Cebú
(Filippinerna), vid det omkr. 30 km. breda sund,
som skiljer denna ö från ön Bóhol. Omkr. 20,000
inv. D. är beläget i en öde, bergig och ofruktbar
trakt, en sällsynthet på Filippinerna.

Dala hundare. Se Dalarna, sp. 1149.

Dala–Hälsinglands järnväg (sign. D. Hd. J.),
som tillhör Dala-Hälsinglands järnvägsaktiebolag,
är bredspårig (1,435 m.) och utgöres af den 118
km. långa hufvudlinjen mellan Bollnäs station vid
Norra stambanan och Orsa station vid Gäfle-Dala
järnväg samt en 3 km. lång sidobana från Göringen till
Dalfors. Sträckan Bollnäs–Voxna öppnades för trafik
4 nov. 1899 och sträckan Voxna–Orsa 18 jan. 1900
samt sidobanan 1 maj 1902. Byggnadskostnaden,
inklusive rullande materiel, uppgick 31 dec. 1905
till 4,193,225 kr. Järnvägsbolagets styrelse har
sitt säte i Bollnäs. Aktiekapitalet är 2,775,500
kr., hvaraf 1,000,000 kr. preferensaktier.
A. d’A.

Dalai-lama är namnet på den tibetanska buddismens
öfverhufvud i Lassa. Sedan 17:e årh. har D. tillika
varit den världslige härskaren i Tibet, dock under
starkt kinesiskt inflytande.

De högste buddistiske prelaterna, lamaerna, i Tibet
anses vara inkarnationer af någon till gudomlig
rang upphöjd helig personlighet, någon buddha
eller bodhisatva eller arahat. Mäktigast och mest
ansedd är Dalai-lama i Lassa (för Younghusbands
expedition år 1904 drog han sig undan till Urga). I
honom förkroppsligas en bodhisatva vid namn
Avalokiteschvara, som är ytterst populär i den
nordliga buddismen, i Kina och Japan i kvinnlig


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:42:34 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0609.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free