Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dalarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
länet 4,23 proc. däraf och intog bland länen det 11:e
rummet i anseende till folkmängd och det 22:a i fråga
om folkmängdstäthet. Tillväxten i folkmängden har icke
varit stor; dennas fördubbling i länet har kräft 130
år, i hela riket blott 83. I judiciellt hänseende är
landsbygden delad i 6 domsagor och i administrativt
i 6 fögderier, hvilka till områdena sammanfalla med
domsagorna: Falu domsaga med 2 tingslag, Hedemora
med 5, Nedan-Siljans med 3, Ofvan-Siljans med 4, Nås
och Malungs med 2 och Västerbergslags med 3 tingslag
samt Falu fögderi med 6 länsmansdistrikt, Hedemora
med 6, Nedan-Siljans med 6, Ofvan-Siljans med 6,
Västerdals (motsvarande Nås och Malungs domsaga) med
7 och Västerbergslags med 4 länsmansdistrikt. Länets
städer, Falun, Säter och Hedemora, hafva hvar sin
rådstufvurätt. Köpingen Borlänge utgör egen kommun,
och landskommunerna äro i öfrigt till antalet 47;
blott i ett fåtal af dem förekommer den i riket
vanliga fyrktalssättningen. Mora strand har fått
köpingsrättigheter, ehuru de ej ännu blifvit
tillämpade. – I ecklesiastikt hänseende ingår
länet i Västerås stift (och med en obetydlig del
i Härnösands), och dess 59 församlingar jämte
2 församlingsdelar bilda 8 kontrakt. – Länet
ingår vidare i Gäfle-Dala bergmästardistrikt,
Nedre norra väg- och vattenbyggnadsdistriktet,
Gäfle-Dala skogsdistrikt (och till en del i
Bergslagsdistriktet), Mellersta postdistriktet
och Östra telegrafinspektörsdistriktet samt
bildar 2 justeringsdistrikt, n:r 41 och 42. Det
tillhör 5:e arméfördelningsområdet och bildar
Kopparbergs inskrifningsområde samt två hela
rullföringsområden och större delen af det tredje. –
Provinsialläkardistrikten äro 7, hvarjämte finnas 14
extra-provinsialläkardistrikt. Länet har blott ett,
men stort lasarett, i Falun, och på åtskilliga (9)
ställen äro sjukstugor upprättade. Länsveterinärerna
äro 2 jämte flera (11) distriktsveterinärer. –
En landtbruksskola har länet i Vassbo, i Aspeboda
socken, samt en manlig och en kvinnlig folkhögskola
äfvensom landtmannaskola i Fornby, i Stora Tuna
socken. – Till riksdagens Första kammare utser
länet 6 ledamöter, och till Andra kammaren välja
landsbygden 8 och städerna 1. – Åker och annan odlad
jord upptaga af länets egovidd 3,7 proc., naturlig
äng 3,4 och skogbärande mark 73,6. Skörden år 1905,
hvilken ansågs vara medelmåttig, beräknades till
6,000 hl. hvete, 248,500 hl. råg, 46,300 hl. korn,
831,700 hl. hafre, 16,500 hl. blandsäd och 861,700
hl. potatis, hvartill torde komma 100,000 hl. rofvor
och rötter. Kreaturens antal vid 1904 års utgång
uppgafs till 18,471 hästar, 80,914 nötkreatur,
hvaraf 65,365 kor och 14,276 ungnöt, 42,524 får,
11,757 getter och 20,233 svin. De södra fögderierna
hafva vanligen öfverskott till afsalu af hafre
och något råg, men de norra och västliga delarna af
länet däremot brist för eget behof af dessa sädesslag
äfvensom af hvete, ärter, hö m. m. Ladugårdsskötseln
står i allmänhet lågt i synnerhet i länets öfre
delar, där kreaturen om sommaren föras till fäbodar,
men lämnar öfverskott till afsalu af mjölk, smör och
nötkreatur. I vissa trakter af länet, de mellersta
och norra, i synnerhet omkring Siljan och Orsasjön,
äro all rationell skötsel af åkern och jordbrukets
utveckling svårligen hämmade af den där vanliga
jordstyckningen mellan arfvingar, hvilka
sinsemellan dela hvarje särskild åkerteg. Den odlade
jorden i södra delarna af länet utgöres mest af en
lerartad mojord, som genom sin benägenhet att slå ihop
är något hårdbrukad, men dock ganska fruktbar, delvis
äfven af grusjord (pinnmo). I öfre delarna af länet
utgöres den odlade jorden i de lägre liggande delarna
af sand och på den högländta marken af grus. Skördarna
äro i hela länet i allmänhet ganska goda, i synnerhet
af råg och potatis samt äfven af vårsäd på möss- och
myrjord, hvaraf i de flesta delar af länet finnes god
tillgång; för odling är den af utmärkt beskaffenhet
och har ofta ganska hög kalkhalt. – Skogstillgången
är betydlig och afverkningen stor, flerstädes alltför
stor. Någon föreställning om denna afverknings storlek
får man af uppgiften, att 1896–1900 framfördes af
länets skogar genom allmän flottled 21,827,847 timmer
(enligt beräkning af enhetstimmer, d. v. s. stockar
om 4–9 m. längd) och 734,741 kbm. kolved. En annan,
högst betydande näring är bergsbruket. 1904 erhöllos
ur 86 grufvor 975,740 ton skrädd järnmalm (värde
4,69 mill. kr.) och från 26 masugnar 135,017 ton
tackjärn och gjutgods (8,67 mill. kr.); vidare
tillverkades 134,945 ton smältstycken, råskenor, göt
och smidbart gjutgods (13,06 mill. kr.), 91,796 ton
stångjärn m. fl. gröfre arbeten af smidesjärn och
stål (12,32 mill. kr.). Ur 10 andra grufvor vanns
(till ett värde af 1,15 mill. kr.) annan malm än
järnmalm, nämligen skrädd: 5,928 ton silfver-
och blymalm, 17,884 ton kopparmalm, 21,481 ton
zinkmalm samt 15,957 ton svafvelkis, och däraf
tillverkades bl. a. 60,5 kg. guld, 245 kg. silfver
och 250 ton kopparskärsten; vidare bereddes 1,248 ton
kopparvitriol, 148 ton järnvitriol, 1,576 ton rostadt
zinkblände. Vid bergverken användes under året 6,909
arbetare, hvaraf 2,613 vid järngrufvorna och 3,142 vid
järnverken. Den för bevillning uppskattade inkomsten
af bergverksdriften uppgick till 3 1/4 mill. kr.,
nära 1/3 af motsvarande summa för hela riket. De mest
betydande järngruffälten äro Grängesbergsfälten, den
störste industriidkaren är Stora Kopparbergs bergslags
aktiebolag, som har storartade anläggningar vid
Domnarfvet. – Fabriksverksamhet bedrefs s. å. vid 504
fabriker, med 8,632 arbetare; tillverkningsvärdet var
29,2 mill. kr., hvaraf kommo på sågverk och hyflerier
6,9 mill., pappersbruk och pappfabriker 3,9, järn- och
stålvarufabriker samt gjuterier 3,4, trämassefabriker
2,5, träkolsverk 2,3, mekaniska verkstäder 1,7,
järnvägs- m. fl. vagnfabriker 1,4, fabriker
för elektriska apparater 1,1 mill. kr. S. å. var
handtverkarnas antal 1,721 med 1,198 arbetare, och
den för bevillning uppskattade inkomsten af
handtverksdriften uppgick till 798,555 kr. Husslöjden
utöfvas ännu ganska allmänt, i synnerhet i de öfre
socknarna, och omfattar bl. a. möbler och husgeråd,
laggkärl, korgarbeten, smiden och gälbgjuteri,
slipstenar, väfda, knypplade och broderade arbeten,
skinnvaror, hårarbeten. – Antalet handlande var
s. å. 2,000, hvaraf 964 betjäning, och uppskattade
inkomsten af handelsrörelsen utgjorde 1 1/2 mill. kr. –
Genom Strömsholms kanal är farled från Smedjebacken
till Mälaren. Länets handelsflotta är naturligen
helt liten: 12 segel- och 4 ångfartyg om tillsammans
649 ton. – Vid 1905 års slut funnos i länet 949
km. järnvägar, hvaraf 50 km. tillhörde staten. Af de
normalspåriga enskilda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
