Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dalsjö - Dalsjöfors - Dalskog - Dalsland - Dalslands järnväg - Dalslands kanal - Dalslandsserien - Dalspråket - Dalstjerna - Dalston - Dalstorp - Dalström, Gustaf Jakob af, landshövding
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
religion" (1868, bearb. efter Max Müller), de sex
första sångerna af Homeros’ "Odyssé" med kommentar
(1876), likaledes sex sånger af hans "Iliad" (1877)
och "Xenofons Anabasis i urval" (1903). D. företog
1891-92 en arkeologisk studieresa genom Grekland,
Egypten och Italien.
Dalsjöfors, väfveri i Toarps socken, Älfsborgs län,
tillhörigt Dalsjöfors väfveri aktiebolag. 1905
uppgick tillverkningen till 88,250 kg. linne- och
hampväfnader. Arbetsstyrkan var s. å. 173 personer.
Dalskog, socken i Älfsborgs län, Nordals härad. 11,803
har. 1,385 inv. (1905). Annex till Ör, Karlstads
stift, Södra Dals kontrakt.
Dalsland, svenskt landskap. Se Dal.
Dalslandsgruppen, geol. Se Dalformationen.
Dalslands järnväg (sign. D. J.), som är 70 km. lång
och bredspårig (1,435 m.) samt tillhör Dalslands
järnvägsaktiebolag, utgår från stranden af Vänern
vid Sunnanå, korsar vid Mellerud Bergslagernas
järnvägar och gör därefter en stor båge åt s. och v.,
närmande sig mellan de båda sjöarna Kolungen foten
af Kroppefjäll, utefter hvars branta sidor ofvanom
brunnsorten Rostock densamma småningom i närheten af
Dalskog uppnår Dalslands högslätt. Därefter fortsätter
den i nordvästlig riktning förbi Ödskölds moar
och öfver Tingvalla mossar i närheten af Bäckefors
station, vid hvilken den korsar Uddevalla–Lelångens
järnväg, fram till den vid södra ändan af sjön
Stora Le belägna stationen Ed, från hvilken ett
3 km. långt bispar går norr ut till stationen Le
vid östra stranden af Stora Le. Vid Ed inkommer
järnvägen i den s. k. neutrala zonen. Därifrån går
den i mera västlig riktning fram till Riksgränsen,
där den anknyter med den norska statsbanorna
tillhörande Smaalensbanen. Slutpunkten ligger midt
i sundet mellan de båda Kornsjöarna. Den närmaste
stationen på norska sidan, Kornsjö, är belägen 1
km. bortom gränsen. Från lastplatsen Torp leder
ett 1 km. långt, Munkedals aktiebolag tillhörigt
sidospår till Torpfors vid Örekilsälfven. Dalslands
järnväg, som öppnades för trafik 25 juli 1879,
hade från början gemensam förvaltning med den
norska linjen Fredrikshald–Riksgränsen, men
trafikeras sedan 1 juli 1896 af egen förvaltning,
som jämväl arrenderar och trafikerar den norska
bandelen Riksgränsen–Kornsjö. Byggnadskostnaden
inklusive rullande materiel uppgick 31 dec. 1905
till 4,774,305 kr. Järnvägsbolagets styrelse har
sitt säte i Ed. Aktiekapitalet är 1,834,300 kr., och
reservfonden utgjorde vid 1905 års slut 465,000 kr.
A. d’A.
Dalslands kanal är det gemensamma namnet på de
kanaler, hvilka sammanbinda det värmländsk-dalska
vattensystemets många sjöar (Åklången, Råvarpen,
Laxsjön, Stora Le, Lelången, Östra och Västra Silen
m. fl.) med hvarandra och med Vänern och som därigenom
bilda en 255 km. lång trafikled, ända till norska
gränsen. Begynnelsepunkten vid Vänern är Hattefura
hamn (Köpmannabro). Sänkningen å hela sträckan
är 59 m. Antalet slussar är 29, däri inberäknade
förgreningarna till Silen och Ånimmen. Slussarnas
dimensioner äro: 1,8 m. djup, 4,16 m. bredd och
29,69 m. längd. Bland märkligare arbeten på denna,
särskildt vid Laxsjön, på naturskönheter ovanligt
rika samfärdsled
bör särskildt nämnas akvedukten vid Håfverud, i sitt
slag den enda i Sverige. Fartygen färdas där fram
genom en tvärs öfver den vilda forsen på granitpelare
hvilande plåtränna af 32,5 m. längd. – Kanalen,
som byggdes åren 1864–68 efter en af Nils Ericson
uppgjord plan och under hans medelbara ledning,
kräfde en anläggningskostnad af
1,365,000 kr., hvartill kommo expropriationskostnader
(76,000 kr.). Af dessa medel beviljade
1862–63 års riksdag 200,000 rdr såsom anslag utan
återbetalningsskyldighet samt 800,000 rdr såsom
lån. Vid följande riksdag beviljades för kanalledens
utsträckning mellan Västra och Östra Silen 12,750
kr. såsom anslag och 51,200 rdr såsom lån, hvarjämte
för utförande af akvedukten vid Håfverud blefvo
från handels- och sjöfartsfonden särskildt anvisade
37,000 rdr såsom anslag och 120,000 rdr såsom lån. De
öfriga medlen vunnos genom aktieteckning. 1905
passerades kanalen af 2,792 lastade ångbåtar,
200 lastade seglare samt 914 lastade pråmar, och
var bruttoinkomsten s. å. 96,356 kr. 55 öre. För
densamma sörjer "Dalslands kanals aktiebolag",
hvars reglemente stadfästes 7 april 1865 och
undergick åtskilliga ändringar 23 febr. 1866.
 |
| Akvedukten och landsvägsbron vid Håfverud. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
