Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Damm, fint fördelade fasta ämnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
enda slag af organisk eller oorganisk substans,
hvaraf delar icke tillfälligtvis kunna påträffas i
damm. Dammets småpartiklar kunna vara lätt synliga,
t. ex. trådar af olika väfnader, men de kunna äfven
vara så små, att de icke kunna upptäckas med blotta
ögat. I luften i våra bostäder finnes alltid damm. Vi
se det emellertid ofta nog, endast om en solstråle
faller in i rummet; i dess sken se vi en massa fina
dammpartiklar, som sväfva i luften.
Dammets beståndsdelar. Dammet i våra bostäder kan
innehålla delar af oändligt många slag: af nött stoft
från kläder, af skosulor, af golfplankor, framför
allt emellertid af en massa ler- och sandpartiklar,
som vi med våra skodon eller kläder (släpande
klänningar) fört in i bostaden eller som kommit in dit
med en dammfylld uteluft. Äfven gatudammet består af
en stor mängd olika ämnen, såsom lerkiselpartiklar,
delar af djurspillning eller af multnande organiska
ämnen m. m. m. m. Mängden gatudamm sammanhänger i hög
grad med det material, hvarmed gatan är belagd. Det
mesta dammet uppstår från makadainiserade gator;
därnäst komma i ordningen gator, belagda med
kullersten och tuktad sten; minst dammalstrande
äro asfaltbelagda gator. Den luft vi inandas
innehåller sålunda alltid damm, men de mängder,
hvari dammet förekommer, äro mycket olika under
olika förhållanden. På mycket trafikerade stadsgator
t. o. m. i storstädernas närhet är dammängden i luften
betydligt större än på landet. Den minsta dammängden
i luften torde finnas i skogarna afsides från odlade
trakter och på sjön långt från land. Emellertid är
luften äfven å sistnämnda ställen icke fullt dammfri.
Damm innehåller i regel större mängder
mikroorganismer, bakterier af olika slag, jästceller,
mögel m. m. Dessa mikroorganismer äro i de flesta fall
icke skadliga för hälsan; någon fara för smittosamma
sjukdomars öfverförande finnes endast från damm, som
härstammar från rum, i hvilka personer vårdas eller
vårdats för vissa slag af smittosamma sjukdomar,
speciellt koppor. Gatudammet torde man icke kunna
tillskrifva någon afsevärd roll som spridare af
smittosamma sjukdomar, då man vet hvilket godt
hälsotillstånd gatsoparna i storstäderna i det
afseendet kunna hafva att glädja sig åt.
De faror för hälsan, som damm kan medföra, bero
i hög grad på dammpartiklarnas form och kemiska
beskaffenhet, men framför allt på de mängder, hvari
dammet inandas. Af denna anledning medför inandningen
af den dammfyllda luften i våra bostäder eller af
luften å våra gator i allmänhet ganska ringa men
för vår hälsa. Dammet från makadamiserade gator,
som innehåller mycket fina och skarpa kiselnålar,
kan likväl med skäl misstänkas befordra uppkomsten
af sjukdomar i andedräktsorganen, särskildt på
grund af den stora mängd af damm, som kan alstras
från dessa gator. Den ojämförligt största faran
från dammet hotar i olika fabriker och yrken,
där arbetare dag ut och dag in tvingas att lefva
i en dammuppfylld luft. Dammpartiklarnas form och
kemiska beskaffenhet spela här en betydande roll. De
sjukdomar, som hota arbetare i dammande yrken, äro
främst sjukdomar i andedräktsorganen, af hvilka den
mest betydelsefulla är lungsot. Dammet själft alstrar
icke lungsot. Härtill behöfvas tuberkelbakterier,
hvilka emellertid kunna tillföras genom smitta från
lungsiktig arbetskamrat. Lungsot kan äfven tänkas
uppkomma på det sätt, att en tuberkelhärd i lungorna,
som förut icke gifvit några symtom, genom det inandade
dammet blir retad, så att den breder ut sig öfver
sina gamla gränser och leder till förstöring af
större eller mindre delar af organet. Om dammets
betydelse för uppkomsten af lungsot hos yrkesarbetare
får man en föreställning genom efterföljande
siffror: Af 1,000 personer, som äro sysselsatta i
icke-dammande yrken, dö årligen 2-2 1/2 per mille
af lungsot. I yrken med dammutveckling stiga dessa
tal till 5-6 per mille och kunna i stenhuggarnas
yrkesklass stiga ända till 15 per mille och
däröfver. Af 100 dödsfall bland stenhuggare bero
90 på lungsot, bland filare 70, bland glasslipare
50, under det att inom icke-dammande yrken på 100
dödsfall bero endast 15 fall af lungsot. Liknande
iakttagelser beträffande dammets inverkan kan man
göra på sjukligheten inom yrkena. Om bland 1,000
bokbinderiarbetare årligen sjukna 100, kunna bland
bomullsspinnare och väfvare sjukna 250-280 och
bland metallslipare 430 (tysk erfarenhet). Minst
farligt bland olika slag af yrkesdamm torde koldammet
vara. Personer, som längre tider inandats sådant
damm, t. ex. arbetare i stenkolsgrufvor, få sina
lungor så genomsatta med koldamm, att desamma
kunna blifva alldeles svarta ("kollungor"). Likväl
är lungsoten i dessa yrken icke synnerligen
framträdande. Farligaste dammet alstras i sten-,
porslins- och glasfabrikationen, äfvensom i vissa
slag af järn- och stålvarufabrikationen, speciellt
inom sliparyrket, i hvilket dammet utgöres af en
blandning af sten- och metallpartiklar. Undersöker man
mikroskopiskt dammet från någon af dessa industrier,
ser man massor af skarpkantade, skarpspetsade, hårda
småpartiklar. Om dessa inandas, kunna de sönderskära
luftvägarnas slemhinnor, plöja liksom upp en åker,
i hvilken tuberkelbakterierna kunna blifva utsädet
till den svåra sjukdomen lungsot.
Stendammet och
järndammet kunna gifva upphof till karakteristiska
förändringar i lungorna, "järnlungor", "stenlungor"
-, i hvilka organets färg blifvit förändrad
genom de inandade sten- eller järnpartiklarna
och hela lungorna blifvit styfva och fasta af
desamma. Skär man igenom en sådan lunga, uppstår
ett knistrande ljud, då knifven går igenom den af
de hårda partiklarna genomsatta väfnaden. - Mindre
farligt, om än äfven här mycket härjande, är dammet
af organiskt ursprung i bomulls- och yllefabriker,
mjölkvarnar, linberedningsindustrier m. fl. Dammet är
här mjukare, har mera rundade smådelar, som mindre
såra lungväfnaden än det skarpkantade oorganiska
dammet. Emellertid blir äfven detta slags damm mycket
besvärande, emedan det klibbar vid slemhinnorna, retar
till häftig hosta och är svårt att aflägsna genom
hoststötar. Äfven i de yrken, där sådant damm uppstår,
äro sjukdomar i andedräktsorganen (äfven lungsot)
mycket förhärskande, om än icke i samma utsträckning
som i de industrier, där dammet består af sten- eller
metallpartiklar. Damm kan äfven blifva farligt på
grund af sin kemiska beskaffenhet. De slag af damm,
som härvid främst böra omnämnas, äro: blydammet i
stilgjuterier, boktryckerier och blyhvittfabriker
samt kvicksilfverdammet i spegelfabriker och
vid kvicksilfvergrufvor. På grund af sin kemiska
beskaffenhet farligt damm alstras äfven i fabriker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
