- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
1261-1262

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Danielsson, Axel Ferdinand, tidningsman, socialdemokratisk partiledare - Daniel Sten - Daniel Stern - Danien - Danilevskij, Alexandr, rysk generallöjtnant - Danilevskij, Nikolaj Jakovlevitj, rysk natur- och samhällsforskare - Danilevskij, Gregorij Petrovitj, rysk romanförfattare - Danilo, ärkebiskop - Danilo, I Petrovitj Njegosj, furste af Montenegro

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Stafnäs socken, Värmland, där fadern var
sågverksarbetare, blef student 1881 och flyttade
efter en kortare tids universitetsstudier i
Uppsala till Stockholm, där han några år lefde
som litteratör. Utgången ur ett fattigt hem, hade
D. haft svåra öden att genomgå, hvilka skärpt det
drag af trots och stridslust, som fanns i hans lynne,
och vande sig tidigt att betrakta samhällslifvet ur
klassmotsättningens synpunkt. Aug. Palm fann honom
1885, när han sökte en litterär medhjälpare för att
redigera "Socialdemokraten", och D. blef snart en af
den då gryende arbetarrörelsens mest framskjutna och
stridslystna män och dess skarpaste klinga. 1886 var
han jämte Hj. Branting redaktör af "Socialdemokraten",
men lämnade dess redaktion sommaren 1887, då han
grundlade Malmötidningen "Arbetet", som under hans
energiska ledning snart vardt södra Sveriges ledande
tidning inom socialdemokratiska partiet. 1888
dömdes han till inalles 18 månaders fängelsestraff
för skarpa angrepp mot rättsskipningen i Malmö,
för uttalanden,hvilka stämplades som hädelse,
m. m. Utkommen från fängelset återtog han ledningen
af det sydsvenska partiet, men styrde nu alltmer
bestämdt kurs på praktisk-politiskt uppnåeliga mål,
hvilket ådrog honom från en del håll förebråelser
för "affall"; i verkligheten uttryckte hans ändrade
hållning blott öfvergången från taktiken hos en
grupp propagandister till den, som ett politiskt
folkparti måste följa. Trots vissa kontroverser med
sina partivänner på andra orter behöll D. sitt stora
inflytande inom den svenska socialdemokratien. På
partikongressen i Göteborg 1894 formulerade han den
politiska storstrejkstanken för rösträttens eröfring,
och på kongressen 1897 i Stockholm skref han partiets
ännu gällande allmänna program, med uttalanden,
hvilka kunna sägas föregripa den åskådning, som
sedan i Tyskland framförts af revisionismen. Det
uppslitande agitatoriska och publicistiska arbetet
hade emellertid småningom brutit hans krafter. Under
en utrikesresa för att återvinna hälsa afled han 30
dec. 1899 på nervkuranstalten Elsterberg. D. var en
af sitt partis främsta män genom sin agitatoriska
styrka som talare och skriftställare, sin till
stor del själfförvärfvade bildning och sin
konstnärliga, träffsäkra framställningskonst. Han
var den egentlige banbrytaren för socialdemokratien i
södra Sverige och tog initiativet på flera områden,
bl. a. till kooperativa konsumtionsföreningar
i Malmö. D. författade några ströskrifter,
bl. a. Socialdemokratien, dess uppkomst och utveckling
(1893; i "Studentfören. Verdandis småskrifter") och
Social själfhjälp (1898) samt novellsamlingarna Ur
kapitalets verld
(1888) och Genom gallret (1889).
R-n B.

Daniel Sten, pseudonym för författarinnan Ina
Lange
. Se Lange, Algot.

Daniel Stern, pseudonym för den franska författarinnan
M. C. S. d’Agoult.

Danien, Étage d. [eta’j daniä’], geol., den yngsta,
belemniter saknande etagen af kritsystemet
(se d. o.). Den förekommer i sydvästra och
södra Skåne samt i Danmark och bildas dels af
kokkolit-(Saltholms-)kalk, dels af bryozo- och
korallkalk.

Danilevskij, Aleksandr Ivanovitj
Michailovskij-D
., rysk generallöjtnant. Se
Michailovskij-Danilevskij.

Danilevskij, Nikolaj Jakovlevitj, rysk
natur- och samhällsforskare, f. 1822 i guv. Orel,
d. 1885 i Tiflis. Hans studier vid Petersburgs
universitet afbrötos genom häktningen för deltagande
i den s. k. Petrasjevskij-Butasjevitj-komplotten
1849. Efter 100 dagars arrest i Peter-Pauls-fästningen
lyckades han dock bevisa sin oskuld och blef
frigifven. Såsom ministeriell tjänsteman fick
D. deltaga i en mängd expeditioner och forskningsresor
från Ishafvet till Kaspiska hafvet, särskildt rörande
klimat, jordbruk och fiske. Såsom naturvetenskapsman
kritiserade han i sitt digra arbete Darwinismen (1885)
Darwins teorier "ur etisk synpunkt". Sin största
litterära ryktbarhet vann D. dock genom sitt märkliga
arbete Ryssland och Europa (1871; 3:e uppl. 1889),
hvari de panslavistiska teorierna sattes i ett
filosofiskt system. Utgående från den ståndpunkt, att
den västerländska civilisationen är ett oupphinneligt
ideal och att Europas kultur är fördärfvad, ansåg D.,
att slaverna bildade en särskild kulturtyp, som på
fredlig väg, i Guds och den ortodoxa kyrkans hägn,
kunde utveckla sig till fri själfständighet och
lycka. Dessa teorier, som uppkallat en hel litteratur
i Ryssland, ha haft ödesdigra följder och kunna
senast spåras i Lev Tolstojs slutliga utveckling.
A-d J.

Danilevskij, Grigorij Petrovitj, rysk
romanförfattare, f. 1829 på godset Danilovka,
guvern. Charkov, d. 1890 i Petersburg,
studerade 1850-57 i klosterarkiv på uppdrag af
undervisningsministeriet, utforskade nejderna vid
Don och Azovska sjön och verkade därefter i sin
hembygd för folkundervisningen och filantropiska
anstalter. 1869 ingick han i redaktionen af
den officiella tidningen "Pravitelstvennyj
vjestnik" (Regeringsbudbäraren) och var detta blads
hufvudredaktör från 1881. I sina romaner behandlar
han hufvudsakligen ämnen från 1700-talet och sträfvar
efter en trogen tidsfärg, hvarvid han lägger för stor
vikt vid de arkivaliska detaljerna och därigenom ofta
blir pedantisk. Hans litterära anseende grundades
1854 genom en samling lillryska skisser under titel
Slobozjane (Förstadsbor). Hans första historiska
roman, utgifven under pseudonymen A. Skavronskij,
hette Flyktingarne i Nya Ryssland (1862). Bland
de följande romanerna märkas: Den nionde vågen
(1874; i utländska öfvers. kallad Nunneklostren
i Ryssland eller Kristi brud), Potemkin vid Donau
(1878), Mirovitj (1879; skildrande palatsintrigerna
och revolutionen efter kejsarinnan Elisabets död),
Furstinnan Tarakanova (1883), Det brända Moskva (1886;
efterbildning af Tolstojs "Krig och fred") och Svarta
året (1888; Pugatjevs uppror). Hans samlade skrifter
utgåfvos i 6:e uppl. (8 delar) 1890. D. öfversatte
Shakesperes "Richard III" och "Cymbeline".
A-d J.

Danilo, ärkebiskop. Se Serbiska språket och
litteraturen
.

Danilo I Petrovitj Njegosj, furste af Montenegro,
f. 1826, blef efter sin faders kusin Peter
II:s död 1851 i enlighet med dennes vilja hans
efterträdare som vladyka (se d. o.), men skilde
1852, understödd af Ryssland, från furstemakten det
därmed förenade biskopliga ämbetet för att befria
sig från celibatsförpliktelsen och kunna grundlägga
en dynasti. Med Turkiet råkade han genast i krig
(1852-53), men Österrike förmådde turkarna att
afbryta fientligheterna; af hänsyn till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0671.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free