- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
1275-1276

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Danmark, är det sydligaste af de tre skandinaviska rikena

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Därtill torde äfven den som motvikt bildade Dansk
arbejdsgiver- og mesterforening ha medverkat.

Handeln sysselsätter mer än en tiondedel af landets
befolkning och har liksom industrien vuxit mycket
på de senaste trettio åren, efter en jämförelsevis
långvarig död tid. I slutet af 1700-talet och fram
till 1807 stod handeln i D. högt, och särskildt hade
Köpenhamn stor betydelse för Östersjöländerna som
upplagsplats (stapelstad). Men bortförandet af flottan
(1807), engelska kaperier och den följande ekonomiska
krisen gjorde D. beroende af Hamburgs köpmän. Kriget
1848-50 lossade något på detta band, men först när
näringslagstiftningen af 1857 hade gjort handeln till
ett fritt yrke och England öppnat sin marknad för
danska jordbruksalster, uppblomstrade handeln. Den
inhemska omsättningen har gifvetvis ökats starkt,
särskildt som följd af att den enskilde landtbrukaren
närmast grundar sin drift på försäljning af vissa
speciella produkter och skaffar sig sitt behof af
andra genom köp o. s. v. Men äfven omsättningen
med utlandet har tagit ett mäktigt uppsving. 1874
infördes varor för 233 mill. kr. och utfördes för
180 mill. kr.; 1904 hade införseln stigit till 600
mill. kr. (hvaraf likväl reexporterades för 133
mill. kr.), medan hela utförseln belöpte sig till
omkr. 500 mill. kr. Fördelad på olika hufvudgrupper,
gestaltade sig D:s handelsomsättning sålunda 1904:
matvaror o. d. införsel 189 mill. kr., utförsel 371
mill. kr.; beklädnadsartiklar resp. 106 mill. kr. och
18 mill. kr.; bränslematerial resp. 40 mill. kr. och
omkr. 4 mill. kr.; foder- och gödningsämnen resp. 83
mill. kr. och 10 mill. kr.; industriella råmaterial
resp. 181 mill. kr. och omkr. 94 mill. kr. I
fördelningen af omsättningen ha under tidernas lopp
skett betydande förändringar, till följd af den
förändrade landtbruksskötseln. D. har blifvit ett
sädesimporterande land och utför nu hufvudsakligen
smör, ägg och matvaror af djur för inalles 321
mill. kr. eller mer än 3/5 af hela D:s export. Af
smör ensamt utföras årligen nära 100 mill. kg. till
ett värde af 180 mill. kr. D. har sin hufvudsakliga
omsättning med grannländerna. Till England utföras
sålunda från D. varor, nästan uteslutande lifsmedel,
för omkr. 283 mill. kr. och, från England, införas
för omkr. 90 mill. kr.; till Tyskland utföres
för 105 mill. kr., från Tyskland införes för 214
mill. kr.; exporten till Sverige stiger till omkr. 40
mill. kr., importen därifrån till omkr. 54 mill. kr.;
till Ryssland utföres för omkr. 27 mill. kr.,
från Ryssland införes för omkr. 76 mill. kr.; till
Nord-Amerikas förenta stater utföres för omkr. 16
mill. kr. mot omkr. 74 mill. kr. införsel därifrån. Af
hela omsättningen falla 34 proc. på England, 29 på
Tyskland, 9,4 på Ryssland, 8,6 på Sverige, 8,3 på
Nord-Amerika och 2 på Norge.

Sjöfartens utveckling har gått jämsides med
handelns. Medan i början af 1870-talet det
lastade tonnaget var omkr. 950,000 ton till D. och
omkr. 400,000 ton från D., voro siffrorna 1904 3 1/3
mill. ton för ingående och något öfver 1 mill. ton
för utgående fartyg; omsättningen i dess helhet har
sålunda stigit från 1 1/3 till 4 1/3 mill. ton på de
senaste 30 åren, d. v. s. tredubblats. Under det att
förut 2/3 af sjöfarten ombesörjdes af segelfartyg,
är förhållandet nu det, att ångfartyg sköta 4/5 och
segelfartyg knappt 1/5. Dessutom insegla danska fartyg
på resor mellan utländska hamnar en bruttofrakt af
omkr. 37,5 mill. kr. (1903). - Handelsflottans tonnage
har mer än fördubblats sedan 1870-talet. 1870 funnos
omkr. 2,800 fartyg (däraf 89 ångfartyg) med ett
tonnage af inalles 179,000 ton (ångfartygen 10,000
ton); 1904 funnos 3,700 fartyg (däraf 549 ångfartyg)
med ett tonnage af omkr 453,000 ton. (däraf
ångfartygen 317,000 ton). D:s största rederi är Det
forenede dampskibsselskab (se Ångfartygslinjer). Den
viktigaste hamnen är Köpenhamn, där det finnes
dockanläggningar och stora reparationsverkstäder för
fartyg, särskildt Burmeister & Wains. Frihamnen, som
öppnades 1895, har i hög grad befordrat Köpenhamns
utveckling till stapelstad för Östersjöländerna,
och dess omsättning är i ständig tillväxt. Äfven
Aarhus och Esbjerg äro viktiga hamnar med växande
omsättning. Esbjerg, som också har skeppsdockor, är
den viktigaste utförselhamnen till England. - Till
de sjöfarandes fromma upprätthåller staten ett väl
ordnadt fyrväsen, hvarunder sortera 107 fasta fyrar,
13 fyrskepp och 16 lysbojar; 12 fyrar ha en ljusstyrka
af öfver 100,000 Hefnerljus. Räddningsväsendet,
som Jyllands för sjöfarten så farliga västkust
har framkallat, bekostas likaledes af staten;
det omfattar 66 lifräddningsanstalter. Antalet
årligen räddade skeppsbrutna är något mer än
150; inalles ha, sedan 1852 räddningsväsendet
organiserades, bortåt 8,000 människolif räddats.
V. Ebg.

Mynt, mått och vikt. D. hade förr silfvermyntfot,
men har sedan 1 jan. 1875, enligt med Sverige
1873 och med Norge 1875 ingångna myntkonventioner,
uteslutande guldmyntfot (silfver användes endast till
skiljemynt). Guldmyntningen verkställes sålunda,
att af 2 danska pund (l kg.) fint guld slås 124
tjugukronstycken eller 248 tiokronstycken. Af
silfver slås i D. 2-krone-, 1-krone-, 25-öre-
och 10-örestycken, af brons 5-öre-, 2-öre-och
1-örestycken. - Längdmåttet är fot, som är lika med
den rhenländska foten och med 0,3138 m. Foten delas
i 12 tum, tummen i 12 linjer; 2 fot utgöra 1 aln,
3 alnar äro 1 famn, 100 famnar 1 kabellängd. En
dansk mil är 7,5325 km., 12,000 alnar, 24,000
fot. Som ytmått begagnas kvadratfoten (hvilken
är lika med 0,09847 kvm.) samt kvadratalnen och
kvadratfamnen. Ytmåttet för jord är tunnland. Ett
sådant är lika med 0,551623 har, eller 14,000
kvadratalnar, och delas i 8 skäppor om 4 fjärdingkar
à 3 album. Vedmåttet är famn (= 3 alnar i höjd och
bredd samt l aln i djup). Grundenheten för rymdmåttet
är pott, som utgör 1/32 af en kubikfot och motsvarar
0,9661. 1 pott delas i 4 pægle, 2 potter utgöra
l kanna, 3 pægle l flaska. Spannmål och salt mätas
med tunnmått. l tunna utgör 4 1/2 kubikfot, eller
144 potter, och delas i 8 skäppor, om 4 fjärdingkar
à 2 åttingkar. Smör mättes förr i tunnor om 224
potter, men säljs nu alltid i partier à 100 pund. För
stenkol och träkol nyttjas ett slags tunna, som utgör
172 potter, eller nära 5 1/2 kubikfot. Ett fjärde
tunnmått finnes för sill och tjära, om 3 3/4 kubikfot,
eller 120 potter. För flytande varor, t. ex. vin,
brännvin, ättika och olja, gäller en tunna af 4 1/4
kubikfot eller 136 potter; men de mätas vanligen icke
i tunnmått, utan i pott, kanna och ankare (enligt
lag 39, i regeln 40 potter). En tunna öl är däremot
sedan 1891 144 potter. - Vin säljes i grosshandeln i
fastager med resp. utländska benämningar, som begagnas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0682.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free