Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Danmark, är det sydligaste af de tre skandinaviska rikena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
repetergevär (modell 1889 af Krag-Jörgensens system)
samt af 1876 antagna bakladdningskanoner af 8,7
cm., hvilka komma att utbytas mot 7,6 cm. Kruppska
snabbskjutande kanoner af nyaste slag. - Beklädnaden
utgöres af rund mössa (schakå till parad), tvåradig
vapenrock, liksom mössan mörkblå, med röda kanter,
ljusblåa byxor och mörk kappa. Artilleriets uniform är
mörk med röda lister. Gardet till fots och häst har
mycket grann uniform. En ny, ljusgrå beklädnad med
filthatt är försökt. - Remonteringen besörjes af en
remonteringskommission (dock kan uppköp göras äfven
af trupperna själfva); till trupperna icke utlämnade
hästar vårdas i en remontdepå. Truppernas hästar äro
delvis utackorderade, när de icke behöfvas. Alla
beridna officerare erhålla hvar sin häst af staten. -
Utbildningen af rekryterna sker i infanteriet
turvis vid en af regementets bataljoner, i
ingenjörregementet vid halfva antalet kompanier.
De större öfningarna (repetitionsöfningarna)
äro indelade i perioder på fyra år, så att
de i två år försiggå i garnisonsorterna (vid en
bataljon af hvarje infanteriregemente), i två år
i större förband, s. k. kantonnementsöfningar,
i hvilka vanligen deltaga 5 infanteriregementen,
2 kavalleriregementen, 6-9 batterier,
2 ingenjörkompanier och möjligen gardet.
Förstärkningens manskap mönstras årligen under
de tre första åren. Dessutom kan infanteriet
vid densamma inkallas till kortare öfning, men
detta har aldrig skett. Endast vid Köpenhamns och
Bornholms beväpningar anställes hvartannat år 14
dagars öfning med de yngsta klasserna. - Arméns
ordinarie budget uppgår till omkr. 11 mill. kr.
C. O. N.
Flottans personal utgöres dels af en fåtalig stam
("rammerne"), hufvudsakligen befäl och underbefäl,
dels af värnpliktiga till erforderligt antal. Stammen
består af: officers-, artilleri-, matros-,
sjömine- och maskinkårerna, läkar-, intendentur-
och auditörkårerna samt en del varfspersonal af
olika grader och yrken. - Officerskåren uppgår
enligt stat till: 1 Viceamiral, 2 konteramiraler, 15
kommendörer, 36 kaptener, 60 premiärlöjtnanter och ett
obestämdt antal (f. n. 13) delvis tvångspermitterade
sekundlöjtnanter. Officerskåren rekryteras
från kadettskolan (4-årig kurs) samt erhåller i
officersskolan erforderlig högskoleutbildning. I
öfrigt finnes ett obestämdt antal (f. n. 147)
reservlöjtnanter (sjökaptener och styrmän,
som genomgått 9 månaders utbildningskurs i
reservkadettskolan). - Artilleri-, matros-,
sjömine-och maskinkårerna utgöra tillsammans
flottans underofficerskår; inom maskinkåren
upptagas dock förutom underofficerarna äfven 28
maskiningenjörer af officers värdighet och 100
eldare af manskaps grad. Underofficerarna delas i 2
klasser: 1:a klassen räknar enligt stat 308 pers.,
af 3 olika grader, 2:a klassens antal är obestämdt,
flertalet tvångspermitteradt. Kåren rekryteras
från elevskolan (6-årig kurs). Maskiningenjörerna
utbildas vid maskinskolan (4-årig kurs). - Flottans
värnpliktiga manskap utgöres dels af befaret sjöfolk,
"sörullemænd" (som gjort minst 18 månaders sjötjänst
och 2 resor till aflägsna farvatten), dels af öfrigt
sjöfolk, "lægdsrullemænd". Tjänstgöringstiden
under fredstid varierar mellan 2-18 månader; äfven
aflöningen för de värnpliktiga varierar betydligt. -
öfningsanslaget, 800,000 kr., är beräknadt räcka
till en 6 mån. eskader med 1.200 mans besättning. -
Fartygsmaterielen, inbegripet under byggnad varande fartyg,
består af 7 pansarfartyg (deplacement 2,530-5,480
ton, fart 12-16,5 knop), 3 pansarbatterier
(depl. 2,100-2,400 ton, fart 12-13,5 knop), 1 större
och 3 smärre kryssare (depl. resp. 3,020 och 1,300
ton, fart 17,5 knop), 14 1:a kl. torpedbåtar
(depl. 59-142 ton, fart 18-26 knop), 11 2:a
kl. torpedbåtar (depl. 15-55 ton, fart 15-20 knop),
6 patrullbåtar (depl. 20-48 ton, fart 12-13 knop),
2 minfartyg, 4 minkranpråmar, 7 minutläggningsbåtar
äfvensom åtskilliga äldre kanonbåtar med obetydligt
stridsvärde, öfnings-, transport- och kasernfartyg
m. m. Af ofvannämnda antal stridsfartyg äro
3 pansarfartyg, 2 pansarbatterier och 2 2:a
kl. torpedbåtar mera än 25 år gamla och hafva därför
mycket nedsatt stridsvärde. Pansarbatterierna,
2:a kl. torpedbåtarna och patrullbåtarna äro till
följd af ringa storlek, fart eller sjöduglighet
hufvudsakligen hänvisade att biträda vid försvaret
af Köpenhamn, hvaremot pansarfartygen, kryssarna och
l:a kl. torpedbåtarna äga vidsträcktare användning
vid det danska kustförsvaret. - De nyaste danska
pansarfartygen äro byggda enligt förbättrad monitortyp
och hafva en bestyckning af: 2 st. 24 cm. kanoner,
4 st. 15 cm. kan., 18 st. 75-37 mm. kan., 2-4
kulsprutor samt 3-4 undervattens torpedtuber;
deras största pansartjocklek uppgår till omkr.
195 mm.; besättning 250 man. - Flottan har ett
örlogsvarf, förlagdt i Köpenhamn, hvilken stad
är Danmarks enda tidsenliga kustfästning. - Danska
flottans årliga budget uppgår till 7-9 mill. kr.,
hvaraf 1-2 mill. kr. gå till handeln m. m.
Ehuru denna låga budget hämmat flottans behöfliga
utveckling, är dock personalen mycket god; likaledes
är fartygsmaterielen, om hänsyn tages till dess ålder
och ändamål, af god beskaffenhet. Särskildt anses
torped- och minväsendet intaga en hög ståndpunkt.
C. K. S.
D:s fasta försvar hvilar ännu så godt som
uteslutande på den sedan 1886 befästa hufvudstaden,
hvars landfronter utgöra en fast stödpunkt för
Själlands försvar, under det att sjöbefästningarna
spärra Öresund, som är den viktigaste af de danska
vattenvägarna. Fästet Kronborg vid Helsingör har
numera ej någon betydelse i detta afseende. De vid
Stora Belt liggande järnvägsändpunkterna Nyborg och
Korsör hafva gamla befästningar, hvilka, liksom den
1893 slopade fästningen Fredericia vid Lilla Belt,
skola ersättas med nya verk, som visserligen sedan
länge planlagts, men ännu ej kommit till utförande; en
pansarbefästning vid Middelfart lär emellertid nu vara
beslutad. Ett skydd för Isefjorden är äfven påtänkt. -
Köpenhamns befästningar (se Köpenhamn), särskildt de
åt landsidan, hafva alltsedan sin tillkomst under
provisorietiden varit en nagel i ögat på rikets
radikala parti, som alltjämt yrkar på dessa senares
slopande, men regeringen har hittills framgångsrikt
motstått dessa försvarsnihilistiska fordringar, och
detta oaktadt en "landtförsvarskommission" till och
med uttalat sig för landbefästningarnas raserande,
mot det att Själlands kuster skyddades. Ännu så
länge är dock den danska flottan alltför svag, för
att ett förstörande af Köpenhamns landfronter äfven
under detta villkor skulle kunna anses tillrådligt.
L. W:son M.
Författning och förvaltning. Enligt den genomsedda
grundlagen af 5 juni 1849 (i revideradt skick
promulgerad 28 juli 1866) är D.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
