- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
1305-1306

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dannecker - Dannefer - Dannekvinna - Danneman - Dannemand - Dannemora - Dannemora grufsamhälle - Dannemora grufvor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Dannecker, Johann Heinrich von, tysk bildhuggare,
f. 1758 i Waldenbuch, nära Stuttgart, d. 1841 i
Stuttgart, sattes 1771 i den bekanta Karlsschule (se
d. o.) i nämnda stad. Sedan han genomgått skolan, fick
han 1780 anställning som hofbildhuggare. Han anträdde
1783 en fotresa till Paris, där han flitigt arbetade
på Pajous ateljé, och två år därefter vandrade
han till Rom. I denna stad tillbragte D. fem år,
hvarunder A. Trippel och Canova, som omfattade honom
med stor välvilja, utöfvade ett mäktigt inflytande på
hans konstnärliga utbildning. När han 1790 återkom
till Stuttgart, utnämndes han till professor vid
Karlsakademien, och sedermera blef han generaldirektor
för den nya konstakademien. 1829 träffades han af
en svår sjukdom, som beröfvade honom minnet och
slutligen orsakade hans död. D:s förnämsta verk äro:
Schillers byst i naturlig storlek (modellerad 1793, nu i det storhertigl. biblioteket i Weimar;
ett exemplar, utfördt i kolossal storlek 1805–19, i Stuttgarts museum),
den berömda
Ariadne på pantern (fullb. 1816, i Frankfurt a. M.),
och en kolossal
Kristus (1824, i Petersburg;
en reproduktion i Thurn och Taxisska familjegrafven i Regensburg),
som står Thorvaldsens ganska nära. D. var den förste
framstående skulptör i Tyskland, som slöt sig till den
af Canova representerade riktningen.

R–n. (O. G–g.)

Dannefer, Jakob Nielsen, dansk krigare, tjänade
1655–57 som underofficer i polska rytteriet mot
svenskarna och 1658 i ett danskt rytteriregemente, men
utlämnades, till följd af Roskildefreden (s. å.), åt
svenskarna. Han vardt snart liftjänare hos riksamiral
K. G. Wrangel och fick af honom i uppdrag att föra
en del krigsbyte till Pommern samtidigt med 120
danska krigsfångar. Han lyckades, med sina fångne
landsmäns hjälp, bemäktiga sig det fartyg, som skulle
föra dem öfver, och att styra det in till Köpenhamn
okt. 1658. Han utnämndes då till ryttmästare och fick
något jord på Mön. D. utmärkte sig äfven under det
senare kriget 1658–59 och var 1662–71 tullförvaltare
i Stege. Slutligen vardt han generalvagnmästare för
den här, som 1675 tågade till Pommern, och dog där 1676.

E. Ebg.

Dannekvinna. Se Danneman.

Danneman (fsv. dandeman = dughandeman), duglig,
pålitlig, redbar man (företrädesvis om män af
allmogen). Under den gamla ståndsrepresentationens
tid användes uttrycket "Redlige dannemän!" af konungen
såsom tilltal till bondeståndets representanter. Såsom
sådant nyttjades det sista gången vid ståndets
afskedsuppvaktning hos konungen och änkedrottning
Josefina 22 juni 1866. – Det motsvarande femininet
är dannekvinna.

Dannemand [-man], Frederikke, f. 1790, d. 1862,
blef 1808 konung Fredrik VI:s frilla och stod
i förhållande till honom, ända tills han dog,
1839. Hon var dotter till en arbetare vid Holmen
och hette ursprungligen Bente Rafsted samt fick 1829
rang som öfverstinna, och hennes barn upphöjdes 1830
i adligt stånd. Äldste sonen, Frederik Vilhelm D.,
f. 1813, d. 1888, fick herrgården Aastrup på Själland
och blef 1839 länsgrefve. Hennes två döttrar blefvo
gifta med officerare. Själf lefde hon stilla och
tillbakadraget samt utöfvade stor välgörenhet.

E. Ebg.

Dannemora, socken i Uppsala län, Olands härad. 7,144
har. 1,300 inv. (1905). D. utgör ett

konsistoriellt pastorat i Uppsala stift, Örbyhus
kontrakt. – Dannemora grufsamhälle, på båda sidor om
gränsen mellan D. och Films socknar, har en befolkning
af omkr. 1,000 pers.

Dannemora grufsamhälle. Se Dannemora.

Dannemora grufvor. Detta ryktbara järnmalmsfält är
beläget på Österby bruks frälseegor, vid gränsen
mellan Films och Dannemora socknar, Uppsala län,
48 km. från Uppsala stad. Den första säkra urkunden
rörande malmfångst å detta fält är af 1481, då Sten
Sture d. ä. i ett gåfvobref tilldelade ärkebiskop
Jakob Ulfsson i Uppsala en fjärdedel i ett silfverberg
i Films socken (hvilken grufva låg
i Dannemora-fältets södra del). Silfverfångsten
tyckes småningom hafva blifvit allt mindre, men
järnmalmen däremot kommit till heders. 1532 fick
Joakim Piper privilegium på Dannemora berg. Från 1545
bedrefs arbetet af ett bolag, bestående af konung
Gustaf I, Erik Fleming m. fl. (enl. Wahlund). 1579
fingo några tyskar (Piper, Holst m. fl.) tillstånd
att bearbeta Dannemora järnverk; men sedan dessa
företagit sig att olofligen utskeppa malm och
tackjärn, återgick tillverkningen till kronan och
drefs för dess räkning, tills Louis De Geer 1643
inköpte de redan 1627 af honom arrenderade kronobruken
Leufsta, Österby och Gimo. De Geer inkallade valloner
att sköta smidet och lyckades därigenom införa nytt
lif i handteringen. Dessa valloners ättlingar utgöra
ännu den fasta arbetarstammen vid Dannemoraverken.

illustration placeholder
Parti af Dannemora grufvor.


Dannemora grufvor ligga i västra sluttningen af
en i riktningen n. n. ö.–s. s. v. utmed Grufvesjön
strykande låg bergås, med en längd af omkr. 3,500
m. och en bredd af 700 m. Den kända malmarean

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 18:59:25 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0697.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free