Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas / 1383-1384 (1906) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Danzig. Regeringsområde i Västpreussen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kyrkorna, bland hvilka 7 äro katolska, är den 1343
-1502 byggda, 104 m. långa, 34,8 m. breda och 23,3
m. höga Mariakyrkan en af de största protestantiska
kyrkor, som finnas. Den är prydd med ett 76
m. högt torn och 10 mindre. Den äldsta kyrkan är
Katarinakyrkan (1326-30). De mest framstående profana
byggnaderna äro det storartade gotiska rådhuset (från
15:e årh.), med ett 82 m. högt torn, och rådhuset i
Altstadt, en renässansbyggnad,
som blef färdig 1587.

Artushof i Danzig.

Vid Langer markt står
Artus- eller Junkorhof, hvars inre är en enda stor,
fyrkantig hall, prydd med taflor och sniderier,
och som användes till börs. D. var en af de
mäktigaste hansestäderna och är ännu en viktig
handelsstad, om än af mindre betydelse än förr. De
viktigaste exportvarorna äro socker, trä, spannmål,
mjöl och sprit; importen omfattar hufvudsakligen
sill, järn, stenkol, kolonialvaror, ris, vin och
petroleum. 1901 steg införseln sjövägen till ett
värde af 120,5 mill. mark och utförseln sjövägen
till 81,5 mill. mark. D:s handelsflotta, som 1901
räknade 36 ångbåtar om 23,730 ton och 10 segelfartyg
om 2,103 ton, är stadd i tillbakagång. Antalet ankomna
fartyg var 1900 1,675 om 673,682 ton och däraf 1,463
om 553,400 ton med last. De afgångna voro 1,684 om
676,924 ton, däraf lastade 1.417 om 500,374 ton. Häri
var icke inräknad trafiken på Weichsel, som omfattade
12,267 fartyg. - Af industriella
verk må framhållas skeppsvarfven, däribland det stora
kejserliga varfvet med torrdocka och Schichauska
varfvet, där krigsskepp och handelsångare byggas,
vapenfabriker, västpreussiska sockerraffinaderiet,
en betydlig oljekvarn, fabriker för vagnar, spik,
kemikalier och glas, tobaksfabriker, bryggerier,
brännerier, likörfabriker ("Danziger goldwasser"),
mekaniska verkstäder och gjuterier m. m. Af
bildningsanstalter finnas en ny teknisk högskola, två
gymnasier, ett realgymnasium, en högre real- och en
realskola, ett lärarinneseminarium, en krigsskola,
en handelsakademi, en navigationsskola och en
döfstumanstalt, två astronomiska observatorier
och ett stadsbibliotek på 100,000 band; dessutom
museer, teatrar o. s. v. D. är äfven säte för 17:e
armékårens generalkommando. Dess magistrat räknar
23 ledamöter och dess stadtverordnetenversammlung
(stadsfullmäktige) 63. Stadens inkomster voro 1901
12,4 mill. mark, dess utgifter 11,2 mill. mark. -
D:s befästningar utgöras af en bastionerad enceinte,
af hvilken dock nordvästra delen 1893 raserats för
att bereda plats för en centralbangård, några få
raveliner och lynetter, betäckt väg och fältvall
i n. ö. och v. samt detacherade verk på höjderna
närmast staden (Hageisberg, Bischoffsberg, m. fl.),
hvarjämte större delar af anfallsfältet kunna sättas
under vatten. Vidare finnes en rad befästningar
n. om D. längs Weichsel, fästet Weichselmünde
på flodmynningens högra sida och batterier vid
Neufahrwasserkanalen. Dessa senare hamnbefästningar
hafva emellertid förstärkts dels under 1880-talet,
dels äfven senare, ty D., som fordom var krigshamn,
har under sista tiden åter börjat träda i förgrunden,
i det numera pansarskepp alltid äro förlagda därstädes
samt hamn- och varfsanläggningarna utvidgats,
hvarjämte för kejserliga marinen en större flytande
docka anskaffats. 1905 framställdes också förslag
om att D. åter skulle förklaras för krigshamn. -
När D. anlades är okändt; det stod redan i slutet
af 10:e årh. i blomstring och var då hufvudstad
i Pommerellen. Biskop Adalbert af Prag predikade
kristendomen där 997. Hertig Subislav omgaf det med
murar 1185. Det kom till tyska orden 1309 och afstods
formligen af Polen 1343. Några år senare slöt sig
D. till hanseförbundet (1358), och därmed börjar dess
glansperiod. Det spelade en viktig roll i hansans och
Nordens politik, särdeles på Albrekts och drottning
Margaretas tid. 1454 slet sig D. löst från tyska orden
och valde Kasimir IV af Polen till sin skyddsherre,
hvarvid det förklarades för fristad och enligt det
s. k. Privilegium Casimirianum fick full rätt att
själf utse sina ämbetsmän, utöfva domsrätt efter
sin egen lagbok, den s. k. Danziger willkür, rätt
att slå mynt och att föra krig. Den polske konungen
skulle i staden representeras af en borggrefve,
i Warschau hade D. en sekreterare, hvarjämte det
hade säte och stämma på Polens riksdag. 1523 kom
reformationen till D., men vann först efter 1557
allmän anslutning. 1626 lät Gustaf Adolf uppkasta
en skans på Danziger nehrung (se Danziger haupt),
och från maj följ. år blockerades D. från sjösidan af
Gyllenhielm, hvarjämte konungen i juli började, ehuru
utan afsedt resultat, fördämma Weichsels Danzigarm
och ämnade äfven försänka "djupet för D." Sommaren
1628 blockerades åter D:s hamn. Enligt fordraget i
Altmark 1629 fick Sverige rätt att uppbära

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>