Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas / 1389-1390 (1906) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Darboux - Darboy - Darby - Darbyism - Darcana - Darcet - Dardanariat - Dardanellerna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

conférences" vid École normale i Paris och 1873-
81 därjämte e. o. professor i rationell mekanik och
geometri vid Sorbonne samt är sedan 1881 professor
i högre geometri därstädes.

Han blef 1884 medlem af
Institutet och år 1900 vet. akad:s i Paris ständige
sekreterare. D:s många arbeten tillhöra dels den
rena analysen, dels och framför allt geometrien
eller analysens användning på geometrien. Inom
funktionsteorien har han utom andra värdefulla arbeten
i afhandlingen Sur l’approximation des fonctions
de très grands nombres framställt en metod för
att medelst kännedomen om en funktions analytiska
egenskaper beräkna approximativa värden på termerna
af hög ordning i dess utveckling i Taylors eller
Fouriers serie. Denna metod har sedermera varit
utgångspunkten för högst betydelsefulla arbeten af
andra matematiker. Särdeles viktiga äro hans arbeten
inom teorien för partiella differentialekvationer. Där
har han, samtidigt med fru Kovalevski, bevisat den för
öfrigt redan af Cauchy funna satsen om existensen af
integraler till ett system af dylika ekvationer samt
utbildat och fullkomnat teorien för de s. k. singulära
solutionerna till ekvationer af 1:a ordningen. Äfven
har han framställt en metod för integration af
ekvationer af 2:a ordningen, hvilken bildar ett
af de få framstegen på detta område sedan Monges
och Laplaces klassiska arbeten. På det geometriska
området har han utom en mängd afhandlingar publicerat
det stora verket Leçons sur la théorie générale des
surfaces et, les applications géométriques du calcul
infinitésimal (4 bd, 1887-96), hvilket torde vara det
förnämsta existerande arbete på detta område. Äfven
inom mekaniken och den matematiska fysiken har han
utgifvit många arbeten. D. har vidare varit verksam
såsom utgifvare af äldre matematikers arbeten,
bl. a., jämte Serret, de sista delarna af Lagranges
"Œuvres complètes" och Fouriers "(Œuvres complètes"
(2 bd, 1890). Sedan 1870 har han i förening med
Hoüel och Tannery redigerat tidskriften "Bulletin
des sciences mathématiques". D. blef 1900 ledamot
af Vet. soc. i Uppsala och 1901 af Vet. akad.
G. K.

Darboy [-bwa7], Georges, fransk ärkebiskop, f. 1813
i Fayl-Billot (Haute-Marne), prästvigdes 1836, blef
1840 professor vid seminariet i Langres och kallades
1845 af ärkebiskop Affre till Paris, hvarest han som
lärare, predikant och författare verkade till 1859,
då han utnämndes till biskop i Nancy. 1863 blef
han ärkebiskop af Paris. På denna post röjde han
benägenhet att häfda den franska kyrkans fri- och
rättigheter i förhållande till den påfliga kurians och
ultramontanernas anspråk. Pius IX vägrade därför att
utnämna honom till kardinal. Stor uppmärksamhet väckte
D:s uppträdande på konciliet i Rom (1869-70), där han
motsatte sig ofelbarhetsdogmens antagande. D. slutade
sin lefnad såsom ett af Pariskommunens offer. Då
insurrektionen utbröt, 18 mars 1871, stannade
han modigt kvar i hufvudstaden, oaktadt han
visste, att hans lif var hotadt. 4 april vardt
han af kommunarderna fängslad såsom gisslan. Alla
försök att utverka hans frigifvande misslyckades,
och 24 maj blef han skjuten. Skrifter: Les femmes
de la Bible (1848-49). Les saintes femmes (1850) och
Vie de Saint Thomas Becket (1860) m. fl. D. var en
flitig medarbetare i tidningarna "Correspondant" och
"Moniteur catholique". Marmorstaty (af Oliva) på D:s
graf i Madeleine-kyrkan. E. W.

Darby [dä’bi], John Nelson, engelsk sekterist, f. 1800,
d. 1882. Se Plymouthbröderna.

Darbyism [dä’bi-], Darbyister. Se Plymouthbröderna.

Darçana, "filosofiskt system". Se Indiens språk
och litteratur.

Darcet, d’Arcet [darsä], Jean Pierre Joseph, fransk
kemist, f. 1777, d. 1844 som generalmyntmästare
i Paris, inlade stora förtjänster om den kemiska
tekniken. Sedan 1823 var D. led. af Franska
institutet. Om "d’Arcets metall" se Newtons metall.

Dardanariat (efter Dardanarius, en beryktad romersk
ockrare), afsiktligt och egennyttigt uppdrifvande
af priset på lifsmedel och andra nödvändighetsvaror.

Dardanellerna. 1. Fyra befästa slott vid det sund,
som förenar Egeiska hafvet och Marmarasjön. Af
dessa slott ligga två: Seddil-Bahr och Kilid-Bahr,
på den europeiska sidan och två: Kum-Kalesi
och Kale-i-Sultanije (Tschanak-Kalesi) på den
asiatiska. De lära hafva fått sitt namn efter den
forntida staden Dardanos, som var belägen vid nämnda
sund. Seddil-Bahr och Kale-i-Sultanije äro de
gamla D., byggda 1462 af Muhammed II, Kilid-Bahr och
Kum-Kalesi de nya D., byggda 1659 af storvesiren
Achmed Köprili. Seddil-Bahr och Kum-Kalesi vid
södra mynningen hafva på senare tider ombyggts och
äro jämte ett batteri vid hvardera bestyckade med
moderna 15-28 cm. kanoner. Den passage dessa verk
hafva att försvara har en bredd af 5 km., men strax
innanför mynningen vidgas sundet till 7 km. för att
åter i höjd med staden och fästet Kale-i-Sultanije
starkt trängas ihop under en sträcka af 7 km. Det
är på denna sträcka som en större befästningsgrupp
ligger. Vid hopträngningens början, som på samma
gång är sundets smalaste punkt (bredden är där endast
1,300 m.), finnas på den europeiska sidan ett större
fort, Namazigia, omedelbart intill det gamla fästet
Kilid-Bahr, och 2 batterier. Fortet anses ganska
starkt och är bestyckadt med 21 kanoner af 21-35
cm. kaliber. Alla tre verken ligga vid stranden. Till
dessas skydd från landsidan har man på bakom liggande
höjder uppfört smärre befästningar. På den asiatiska
sidan finnas likaledes 3 fort, det äldsta nedanför
det gamla Kale-i-Sultanije, de båda öfriga nybyggda,
ett n. och ett s. därom. N. om Kale-i-Sultanije gör
sundet en stark böjning åt n. ö., och i böjningen
minskas bredden till 2 km. Detta pass försvaras
af några mycket föråldrade fästen jämte ett eller
annat modernt jordbatteri. De under 1864-77 utförda
om- och nybyggnaderna påbörjades genom engelsk
tillskyndan. Ytterligare förstärkningar utfördes
sedermera på 1890-talet, men på Brialmonts råd lades
då hufvudvikten vid anskaffandet af kruppska kanoner,
anordnandet af minspärrning och vidtagandet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>