Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Darmesteter - Darmstadt - Darnétal - Darnley - Darra - Darrang - Darre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fransk filolog af judisk börd, f. 1846, d. 1888,
studerade romansk filologi, anställdes 1877 som
föreläsare i medeltidsfranska vid fakulteten i Paris
och erhöll 1883 den nya professuren i fornfranska
språket vid Sorbonne. D. sysselsatte sig förnämligast
med ordbildningsläran. Dit höra hans förträffliga
skrifter Traité de la formation des mots composés
dans la langue française (1874; ny uppl. utg. af
Gaston Paris 1894), De la création actuelle des mots
nouveaux dans la langue française (1877; prisbelönt af
Franska akad.) och La vie des mots étudiés dans leurs
significations (1887; 4:e uppl. 1893). Tillsammans med
Ad. Hatzfeld utgaf han en ypperlig karakteristik af
1500-talets franska litteratur, Le seizième siècle
en France (prisbelönt af Franska akad.; 1878, 6:e
uppl. 1895), och utarbetade en ordbok öfver franska
språket (fortsatt af Hatzfeld och Thomas). D:s
ofullbordade Cours de grammaire historique utgafs
1891-97 i 4 bd. Smärre arbeten samlades i två volymer
Reliques scientifiques de A. D. (1890).
2. James D., den föregåendes broder, fransk
orientalist, f. 1849, d. 1894, studerade jämförande
språk- och religionsvetenskap, efterträdde 1881
E. Renan såsom sekreterare vid Société asiatique och
vardt 1885 professor i fornpersiska vid Collège de
France. 1886-87 företog han på offentligt uppdrag en
studieresa till Indien. Bland D:s utgifna arbeten
märkas Hartatât et Ameretdt (1875), Ormazd et
Ahriman, leurs origines et leur histoire (1877),
Études iraniennes (2 bd, 1883), Essais orien-taux
(s. å.), Chants populaires des afghans (1888-
90), La légende divine (1890) samt två framstående
öfversättningar af Avesta (se d. o., sp. 513). -
Hans engelskfödda hustru, född Mary Robinson 1857,
gift med D. 1888 och 1901 omgift med professor Émile
Duclaux, har under sitt flicknamn offentliggjort
formsköna och fantasirika dikter (t. ex. An italian
garden, 1886), berättelser och andra litterära
arbeten.
Darmstadt, hufvudstad i storhertigdömet Hessen, ligger
mellan Rhen och Main, vid nordvästra sluttningen
af Odenwald, 146 m. ö. h. 72,381 inv. (1900), däraf
12,320 katoliker och 1,689 judar. Det består af en
"altstadt", med trånga och krokiga gator, och en
"neustadt", med raka, breda, delvis trädplanterade
gator. De båda stadsdelarna skiljas från hvarandra
genom slottet och paradplatsen. Viktigaste gatan är
Rheinstrasse, från järnvägsstationen till stadens
vackraste torg, Luisenplatz (med storhertig Ludvig
I:s bronsstaty), och vidare till slottet. Detta, som
består af ett komplex af byggnader från olika tider,
ända från medeltiden, innehåller hofbiblioteket
(478,185 bd, 1904), antikvitetsmuseum (egyptiska,
romerska och germanska fornsaker), konstindustriellt
och etnografiskt museum, kopparsticks- och
tafvelsamling jämte naturvetenskapliga samlingar
samt statsarkivet. Af andra byggnader märkas
Altes palais och Ständehaus vid Luisenplatz,
Neues museum (färdigt 1905), dit de nu i slottet
befintliga samlingarna skola flyttas. Ö. om slottet
ligger den stora slottsträdgården l. Herrengarten,
nu offentlig park; ö. om denna reser sig tekniska
högskolans monumentala byggnad (1903–05). Af kyrkor
märkas den evangeliska Stadtkirche (från 15:e årh.),
Bessunger- och Martinkyrkorna, en katolsk kyrka och
ett af kejsar Nikolaus II 1898
–99 byggdt ryskt kapell till minne af kejsar Alexander
II:s gemål, som var hessisk prinsessa. Bland
monument, som pryda stadens öppna platser, må
nämnas Filip den ädelmodiges, Georg I:s och
Ludvig IV:s statyer, en staty af Goethe som ung,
rest 1903, samt byster af J. v. Liebig och Vogler
och ett par krigsmonument. N. ö. om staden ligger
den af nu regerande storhertigen föranstaltade
s. k. konstnärskolonien. – D. har en icke så obetydlig
industri samt stor trädgårdsodling. Handeln omfattar
landtprodukter och underlättas genom de många
järnvägslinjer, som där mötas. Af läroanstalter
märkas en teknisk högskola (1,951 studenter 1904),
två gymnasier, ett realgymnasium och en realskola,
en landtbruksskola samt flera praktiska skolor. D:s
omgifning är rik på skog och har många vackra
punkter. – D. omtalas redan i 8:e årh., men fick
stadsrättigheter först 1330. Det tillhörde först
ett par nu utslocknade tyska ätter och kom 1479
till Hessen samt blef residensstad 1507. Dess mest
glänsande period inföll under storhertig Ludvig I
(1790–1830), då stadsmurarna till större delen refvos,
staden utvidgades åt alla håll och försågs med vackra
byggnader samt många förträffliga bildningsanstalter
grundades.
J. F. N.
Darnétal [darneta’ll], stad i franska
dep. Seine-inférieure, 4 km. ö. om Rouen. Omkr. 7,000
inv. Klädes- och yllefabriker, bomullsspinnerier
och verkstäder för tillverkning af spinn- och
väfmaskiner. Nära rådhuset Carvilletornet (en isolerad
klockstapel från 1512–14).
Darnley [da’nli], Henry Stuart, lord D., drottning
Maria Stuarts gemål och kusin. Se Stuart (Henry).
Darra (Dara), stad i Dar-Fur, 525 m. ö. h., s. om
El-Fasher. Omkr. 8,000 inv. Betydande handelsstad;
station för karavanerna mellan El-Obeïd och Dem
Ziber (Dem Suliman). Det är till största delen en
oordnad samling af infödingars hyddor och några
köpmanshus samt ett dominerande fort med byggnader för
förvaltningen, uppförda af egypterna, sedan de besatt
landet. N. v. om D. ligger Menowashi, där Dar-Furs
sultan Brahim 1874 stupade mot egypterna. Nära
D. tillbakaslog Slatin-bej 1882 mahdisternas första
mot honom sända här, och där undertecknade han sedan,
omringad af dervischerna, den kapitulation, som 1883
lämnade Dar-Fur i mahdins händer.
Darrang [dārā’ŋ], distrikt i brittisk-indiska
prov. Assam, divisionen Brahmaputra valley, beläget
mellan Bhutan och Tibet i n. samt Brahmaputra i
s. Det långsträckta landet är 8,653 kvkm. med 337,724
inv. (1901), mer än hälften hinduer. Viktigaste
näringen är teodling. 1897 funnos 89 teplantager
med en sammanlagd areal af omkr. 7,300 har. D:s
administrativa hufvudort är Tezpur.
Darre. 1. Norsk adlig familj i 14:e och 15:e årh. En
af medlemmarna, Jon Reidarssön D., var kunglig
skattmästare ("féhirðir") i Bergen, när vitalianerna
1393 inföllo i denna stad, och han blef då tagen till
fånga. - 2. En yngre norsk familj, som gör anspråk
på att härstamma från den gamla Darre-ätten. Bland
medlemmarna märkes Nils Stockfleth D., officer,
f. 1765 i Toten, d. 1809, hvilken på ett framstående
sätt utmärkte sig som deltagare i Norges geografiska
uppmätning. Sedan han avancerat till ryttmästare,
blef han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
