- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
1417-1418

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dasyscypha - Dasytes - Dasyuridae - Dasyurus - Dat - Data - Datames - Dataria - Dat, donat, dicat - Datera - Dathadhatatuvamsa - Dati - Datia - Datis - Datisca - Datiscaceae - Datiscin - Dativ - Dato - Datolit - Datoväxel - Datum - Datumgräns

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

där den emellertid ej gör någon större
skada. Allteftersom odlingen af lärkträd
utbredde sig öfver mellersta och norra Europa,
följde parasiten med och har här gjort så
stor skada, att vidsträckta bestånd alldeles
förstörts och att inan mångenstädes alldeles
måst uppgifva odlandet af detta träd. Särskildt
förhärjande uppträder svampen på lokaler med stor
luftfuktighet (dimma), som gynnar dess utveckling.
G. L-m.

Dasytes, zool. Se Melyridæ.

Dasyuridæ, zool. Se Rofpungdjuren.

Dasyurus, zool. Se Rofpungdjuren.

Dat. 1. Förkortning för datum. - 2. Förkortning
för dativ.

Data (lat., plur. af datum), uppgifter (angående
tid); biografiskt material o. d. Jfr Datum. - Data
et accepta
, lat., utgifter och inkomster.

Datames (grek. dårars), persisk ståthållare, af karisk
börd, tjänade först i Artaxerxes II:s (404 -358
f. Kr.) lifvakt och blef sedan ståthållare i södra
Kappadocien. Förtalad hos konungen och hotad till
lifvet, framkallade han ett uppror. Han segrade i en
öppen strid, men blef därefter lönnmördad. Cornelius
Nepos har skildrat hans lefnad.

Dataria, lat. Se Curia 3.

Dat, donat, dicat (lat.). Se D. D. D.

Datera, dagteckna. Se Datum.

Dathadhatuvamsa, "den heliga tandens historia", ett
buddistiskt verk på pali, de sydliga buddisternas
språk. Detta namn förekommer dock endast på
ett ställe i en senare tilldiktad del af den
ceylonesiska krönikeskriften "Mahavamsa", men är
sannolikt identiskt med "Dathavamsa" från början af
1200-talet, utgifven af Rhys Davids (i "Journal of
the Pali text society", 1884). Se S. W. Geiger,
"Dipavamsa and Mahavamsa" (1905, sid. 88 ff.).
K. F. J.

Dati, Carlo Roberto, italiensk språkforskare och
författare, f. 1619, d. 1676 som professor i klassiska
språk i Florens, vann sin största berömmelse genom
sina undersökningar af den toskanska dialekten. Han
utgaf en samling språkprof, "Prose fiorentine"
(1661; sedermera fortsatt af andra) och en samling
lefnadsbeskrifningar öfver grekiska konstnärer,
Vite de’ pittori antichi (1667; ny uppl. 1831),
innehållande biografier af Zeuxis, Parrhasios,
Apelles och Protogenes.

Datia [dä’ti-ä] l. Duttia. 1. Vasallstat
i brittiska Central-Indien, berglandet
Bundelkhand. 2,168 kvkm. Omkr. 190,000
inv. - 2. Hufvudstad i nämnda stat. 24,071
inv. (1901). Präktigt residensslott.

Datis, persisk satrap, af medisk härkomst, var jämte
Dareios I:s brorson Artafernes anförare för den
persiska hären i slaget vid Marathon (490 f. Kr.) och
blef där besegrad.

Datisca, bot. Se Datiscaceae.

Datiscaceæ, bot., en liten växtfamilj, besläktad med
Begoniaceæ. Hit hör Datisca cannabina L., inhemsk i
orienten, där den har medicinsk användning. Roten,
som innehåller en glykosid, datiscin, användes
därstädes till gulfärgning af siden. Växten liknar
jättehampa och odlas i trädgårdarna som prydnadsväxt.
G. L-m.

Datiscin [-j in], bot. Se Daitcaceæ.

Dativ (lat. dativus, af dare, ge), namn på en kasus
i nominas deklination. Se Kasus.

Dato (lat., ablat. af datum), innevarande dag,
i dag. Äfven liktydigt med a dato (se d. o.). Jfr
Datum. - Datoväxel, växel, hvars förfallotid räknas
vissa månader ifrån den dag, då den utställdes,
till skillnad från siktväxel.

Datolit (af grek. dateesthai, dela, och lithos,
sten), miner., ett hvitt, grönaktigt, rödt eller
glasglänsande, monosymmetriskt kristalliserande
mineral, som utgöres af vattenhaltigt kalciumborat och
kalciumsilikat (Ca H B Si O5). Det har anträffats
vid Utö i Södermanland, Stora Mörkhultgrufvan i
Värmland och på flera ställen utomlands, t. ex. i
Theiss (Tyrolen), Andreasberg, Öfre sjön, Arendal
o. s. v. Datoliter förekomma i granitmassivens
periferi eller i deras närmaste omgifning och utgöra
genom pneumatolytiska processer i sammanhang med
granitens eruption framkallade mineralnybildningar.
P. T. C.*

Datoväxel, detsamma som dagväxel. Se Dato.

Datum (lat.), eg. "gifvet" (af dare, gifva),
någon viss månadsdag; påtecknad uppgift om år och
dag. I betydelsen gifvet, d. v. s. utfärdadt,
sattes ordet förr framför angifvandet af dagen
i rättegångshandlingar, offentliga skrifvelser
o. d. och fick därigenom betydelsen af "tid och
ställe", dagteckning, dag och år för utfärdande
eller skrifvande af ett bref o. s. v. (Jfr uttrycket
"Gifvet å Stockholms slott’ o. d.). - Datum ut supra,
lat., "gifvet som ofvan", d. v. s. ort och tid som
ofvan. - Datera (fr. dater), angifva tid och ställe
(på bref, skriftlig handling o. d.), förse med datum,
dagteckna. Datera sig, förskrifva sig, härleda sig
(från). - Datering, dagteckning.

Datumgräns, gränslinjen mellan de orter på jordytan,
som samtidigt ha olika datum. Alla orter, som äro
belägna under samma meridian, ha samma tid. Två
orter däremot, hvilkas longituddifferens (afstånd
i ö. och v.) är exempelvis 15° (d. v. s. 350°/24), ha
en tidsskillnad på 1 timme, eftersom jorden roterar
ett helt hvarf på 24 timmar. Emedan denna rotation
sker åt ö., måste ett rättgående ur visa mer, ju
östligare en ort är belägen. Om jag således företager
en resa åt ö., måste mitt ur, som fortfarande visar
utgångspunktens tid, under resans lopp alltmer
differera från den sanna ortstiden. Reser jag jorden
rundt, måste vid min återkomst till utgångsstationen
jag på detta sätt ha vunnit 24 timmar, d. v. s. jämt
ett dygn. På liknande sätt förloras en dag vid en
världsomsegling västerut. Enär således jorden rundt
alla ur visa olika tider, inses, att någonstädes en
datumgräns måste uppdragas. Denna är i själfva verket
alldeles godtycklig, men man har kommit öfverens
om att såsom sådan anse den meridian, som befinner
sig 180° eller 12 timmar från Greenwich och således
till sin största del befinner sig långt ute i Stilla
hafvet. Detta är den nautiska datumgränsen, allmänt
antagen af sjömännen, som vid passerandet af denna
gränslinje antingen (vid resa västerut) öfverhoppa en
dag i loggboken eller (vid resa österut) gifva tvenne
dagar samma datum. - Den historiska datumgränsen har
ett helt annat utseende. Den går från Sydpolen ö. om
ön Chatham och sedan i en stor sväng västerut förbi
Nya Zeeland, Nya Kaledonien och Nya Guinea in i sundet
mellan Celebes och Borneo å ena sidan, Mindanao och
de öfriga Filippinerna å den andra, slutligen s. ö. om
de Japanska öarna till Berings sund. Orsaken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:43:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbe/0755.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free