- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
1425-1426

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Daudet - Daudin - Daudnagar - Daudputra - Daug - Daugaard - Daulatabad - Daulés metod - Daulis - Dauma - Daumas, Louis Joseph, fransk bildhuggare - Daumas, Melchior Joseph Eugène, fransk general och skriftställare - Daumat - Daumer - Daumesnil - Daumet - Daumier

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

arbeten kunna nämnas Hærès (1892), roman öfver
ärftligheten, Les morticoles (1894), en nyckelroman,
riktad mot läkarna, Alphonse Daudet, (1898)
m. fl. Hans arbeten utmärka sig i allmänhet genom
skarp och bitter satir. År 1891 ingick han äktenskap
med Victor Hugos sondotter, Jeanne Hugo, hvilket
emellertid upplöstes 1895.

J. M.

Daudin [dådä’], François Marie. Se Daud.

Daudnagar [dä-odna’ga], stad i brittisk-indiska
distriktet Gaya, divisionen Patna (Bengalen), vid
floden Son. 9,744 inv. (1901). Tillverkning af gröfre
bomulls- och yllevaror.

Daudputra, fordom namn på Bahawalpur.

Daug, Herman Teodor, universitetslärare, matematiker,
f. 24 april 1828 i Göteborg, d. 23 mars 1888 i
Uppsala, blef student i Uppsala 1846, docent i
matematik 1856, filos. doktor 1857, e. o. professor
i matematik 1863, tillika adjunkt i samma ämne
1865 och ord. professor 1867. D. var led. af
Vet. soc. i Uppsala (1862), Vet. akad. (1875) och
Vet. o. vitt. samh. i Göteborg (1878). I sina skrifter
behandlade D. företrädesvis geometriska frågor. De
förnämsta af hans arbeten äro: Differential- och
integralkalkylens användning vid undersökning af
linier i rymden och bugtiga ytor
(1:a d. 1877, 2:a
d. 1894), Quelques formules relatives à la flexion
des surfaces réglées
(Vet.-soc:s "Acta" 1877) samt
Formules pour la détermination des équations d’une
courbe dont on connaít diverses propriétés relatives
à la courbure ou à la torsion
(i Vet-.-soc:s "Acta"
1879). Dessutom skref han åtskilliga uppsatser i
öfversikten af Vet.-akad:s förhandlingar samt i
"Tidskr. för matematik och fysik".

Daugaard [-går], Jakob Brögger, dansk präst och
historiker, f. 1796, biskop i Ribe 1850, d. 1867,
skref det förtjänstfulla arbetet Om de danske klostre
i middelalderen
(1830).

E. Ebg.

Daulatabad [daulotaba’d] l. Dowlatabad, liten
stad i brittisk-indiska lydstaten Haidarabad, 16
km. n. v. om Aurangabad. Omkr. 1,200 inv. D. är
berömdt för sin fästning, som består af en 166
m. hög granitklippa, hvilken till 63 m. höjd reser
sig alldeles lodrätt och på sin topp har blott en
några kvadratmeter stor plattform, på hvilken stå en
kanon och en flaggstång. Fortet är omgifvet af tre
befästningslinjer och en 10 m. bred graf. I klippan
går en trång gång till en urhuggen hall, från hvilken
man på en vindeltrappa kommer till plattformen. Denna
borg har sedan gamla tider varit en viktig stödjepunkt
för Deccans behärskare, men saknar nu betydelse.

Daulés metod [dåles]. Se Stereotypi.

Daulis (grek. AavMg, nuv. byn Davlia), stad i
forngrekiska landskapet Fokis. Skådeplats för sagan
om Filomele och Prokne.

Dauma, gammalt namn på Dahomey (se d. o., sp. 1114).

Daumas [dåma’], Louis Joseph, fransk bildhuggare,
f. i Toulon 1801, d. därstädes 1887, lärjunge af David
d’Angers, framträdde 1833 med en ung Gladiator och
utförde sedermera både porträttstoder och idealbilder,
såsom Karl af Anjou, Romersk ryttare (på Pont d’Iéna i
Paris), S:t Vincent de Paul, ryttarstaty af Hannibal,
Skeppsfartens genius, La meditation, samt statyer i
Toulon, Compiègne och Carpentras.

Daumas [dåma’], Melchior Joseph Eugène, fransk
general och skriftställare, f. 1803, d. 1871,
fick 1835 anställning i armén i Algeriet, där han
gjorde sig synnerligt förtrogen med arabernas språk
och seder, användes 1837-39 som fransk konsul
i Maskara hos Abd el-kader och fick sedermera
ledningen af förhandlingarna med araberna i hela
Algeriet. 1850 fick han ledningen af ärenden rörande
Algeriet i franska krigsministeriet. 1853 blef han
divisionsgeneral och 1857 senator. 1858-59 var han
geografiska sällskapets president. - Bland D:s många,
till åtskilliga språk öfversatta arbeten märkas Les
chevaux du Sahara
(1851; 7:e uppl. 1874), Mœurs
et coutumes de l’Algerie
(1853; 4:e uppl. 1864)
och Le grand désert. Itinéraire d’une caravane
du Sahara au pays des nègres
(ny uppl. 1861).

(L. W:son M.)

Daumat [dåma’], Jean, fransk jurist. Se Domat.

Daumer, Georg Friedrich, tysk skald och författare,
f. 1800, d. 1875, var 1822-30 lärare vid gymnasiet
i Nürnberg. Som student var han en ifrig pietist,
men sedermera uppträdde han mot kristendomen,
hvars utrotande han förordade i Religion des
neuen weltalters
(1849). Längre fram (1858)
öfvergick han till katolicismen. Efter sin senaste
religionsförändring uppträdde han i Meine konversion
(1859) och Das christenthum und sein urheber
(1864) m. fl. arbeten som en ifrig målsman för de
ultramontana åsikterna. Under pseudonymen "Eusebius
Emmeran" utgaf han åtskilliga poetiska verk: Mahomet
(1848) och Liederblüten des Hafis (1846-51) m. fl. Aus
der mansarde
(1860-62) innehåller samlade uppsatser af D.

Daumesnil [dåmeni’1], Yrieix Pierre, fransk militär,
f. 1776 i Périgueux, d. 1832 i Vincennes, deltog i
expeditionen till Egypten och blef skvadronchef
1806. Vid Wagram (1809) förlorade han sitt ena
ben, blef utnämnd till brigadgeneral och guvernör i
Vincennes. Detta slott försvarade han med stor bravur
mot de allierade 1814 och motstod alla frestande anbud
att svika Napoleon. Afskedad under restaurationen,
blef han efter julirevolutionen 1830 ånyo guvernör i
Vincennes och 1831 generallöjtnant. Öfver D. är i Vincennes
rest en praktfull staty (modellerad af Louis Rochet).

Daumet [dåmä’], Pierre Jérôme Honoré, fransk arkitekt,
f. i Paris 1826, lärjunge i École des beaux-arts
1846, fick romerska priset 1855 och gjorde 1861
på uppdrag en arkeologisk resa i Macedonien och
angränsande länder (redogörelse utgafs 1864). Sedan
har han varit sysselsatt med betydande konstruktions-
och restaureringsarbeten, såsom slottet Chantilly,
Palais de Justice i Paris, Teatern i Orange, förslag
till restaurering af Akropolis och Propyleerna i
Aten, Herodes Atticus’ teater m. fl. Sedan 1901 är
han ledamot af Akad. för de fria konsterna.

Daumier [dåmie’], Honoré, fransk konstnär, f. 26
febr. 1808 i Marseille, d. 11 febr. 1879 i Valmondois,
glasmästarson, studerade i Paris målning och litografi
samt dessutom med stort allvar och energi antikerna i
Louvre. Han började tidigt teckna karikatyrporträtt
och satiriska samtidsbilder och vann snart ett
namn på detta område. I en otalig mängd litografier
och tidningsteckningar förföljde han den liberala
bourgeoisien, parlamentet, allt hvad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:43:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbe/0759.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free