Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas / 1453-1454 (1906) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Davis, Henry william Banks, engelsk målare - Davis, William Morris, amerikansk geolog - Davison - Dawison - Davis sund - Davitt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(1883), Dyner i Picardie (1890). Dessutom har
han äfven försökt sig såsom skulptör. Tjur, som
trafvar, gjuten i brons (1878), erhöll medalj vid
världsutställningen i Wien.

Davis [déYvis], William Morris, amerikansk geolog
och meteorolog, f. 1850 i Philadelphia, studerade
naturvetenskap vid Lawrence scientific school, Harvard
college, i Cambridge (Massachusetts) och var 1870-73
assistent vid argentinska nationalobservatoriet i
Córdoba. 1876 blef han lärare vid Harvard, företog
1877-78 en resa jorden rundt och är sedan 1890
professor i geologi vid nämnda läroanstalt. 1903
deltog han i den af Carnegie-institutet utsända
expeditionen till Turkestan under ledning af
Pumpelly. Bland D:s arbeten märkas Whirlwinds,
cyclones, tornados (1884), Elementary meteorology
(1896) och Physical geography (1899) samt en mängd
vetenskapliga artiklar i lärda sällskaps förhandlingar
och i tidskrifter. 1906 invaldes D. i Vet. akad.

Davison [déYvison], William, engelsk diplomat,
f. omkr. 1541, d. 1608, var 1566-75 sekreterare hos
drottning Elisabets ambassadör vid skotska hofvet,
Killigrew, blef 1577 engelsk residerande agent i
Antwerpen och tog under de följande åren liflig del i
Englands förbindelser med de mot Spanien upproriska
Generalstaterna. 1586 blef D. medlem af rådet
(privy council) och som drottningens sekreterare
biträde åt statssekreteraren Walsingham. I denna
egenskap förelade han 1 iebr. 1587 drottningen till
undertecknande dödsdomen öfver Maria Stuart, hvilken
han omedelbart afsände. Efter Marias afrättning (8
febr.) sökte Elisabet göra D. till syndabock för sitt
eget vankelmod genom att grundlöst beskylla honom för
att mot hennes vilja ha ombestyrt afrättningsorderns
verkställande. D. insattes i Towern, dömdes till
böter och fängelse samt frigafs först 1589. Han
lyckades ej sedan återfå sin sekreterarbefattning. Jfr
lefnadsteckning öfver D. af sir Harris Nicolas <1823).
V. S-g.


Dawison, Bogumil, polsk-tysk skådespelare
af judisk börd, f. 1818 i Warschau, d. sinnesrubbad
1872 i Dresden, var 1837-39 skådespelare i Warschau,
1840-46 i Lemberg, där han lyckades få spela roller på
tyska, hade sedan framgångar i Hamburg och engagerades
1849 vid Burgteatern i Wien samt vann stort rykte
som karaktärsskådespelare. Han tog 1853
anställning på lifstid vid Dresdens hofteater,
men löste 1864 sitt engagemang och drog omkring på
gästspel genom hela Tyskland samt 1866 till Amerika,
skördande ära och guld. D:s skärpa och finess i
karaktärsframställning voro på sin tid någonting
nytt i Tyskland. Han egde icke känslovärme, men ett
glänsande, logiskt analyserande förstånd jämte säker
iakttagelseförmåga. I demoniska och lidelsefulla
roller var han ypperlig. "Här må nämnas Marcus
Antonius, Lear, Richard
III, Shylock, Hamlet, Harpagon, Mefistofeles och
Franz Moor.

Davis’ sund [déYvis], sund mellan Grönland och Baffins
land (Cumberlandhalfön). Det förenar Atlantiska
hafvet med Baffins vik samt är 1,200 km. långt och
320-960 km. bredt. Sundet är uppkalladt efter den
engelske sjöfararen John Davis, som 1585 seglade
genom detsamma.


Davitt [déYvit], Michael, irländsk partiledare,
f. 1846 i Straide, grefsk. Mayo, d. 31 maj
1906. Hans fattiga föräldrars vräkning i hans späda
år gaf första impulsen till hans lifslånga hat mot
England. D. arbetade som gosse på ett bomullsspinneri
i Lancashire, miste vid 11 års ålder högra armen genom
en olyckshändelse i fabriken och försörjde sig under
sina återstående uppväxtår som tryckeribiträde och
tidningsförsäljare. 1866 slöt D. sig till feniernas
upprorsrörelse, arresterades i London för delaktighet
i olaga vapeninförsel till Irland och dömdes 1870
till 15 års straffarbete. Han frigafs i dec. 1877,
genomreste sedan som agitator Irland och Nord-Amerika
samt tog 1879 mycket verksam del i grundandet af
irländska landligan (se Irland, historia), hvars
egentlige ledare han snart blef. 1880 organiserade
han under en rundresa i Förenta staterna ligans
amerikanska gren. Hemkommen 1881 arresterades han i
febr. i samband med processen mot landligan och dömdes
att fortsätta sitt förra fängelsestraff. Han frigafs
ånyo 6 maj 1882, samma dag mordet i Phoenixparken
egde rum, och fördömde i ett gemensamt med Parnell
och Dillon utfärdadt manifest denna ogärning. Redan
1883 dömdes han ånyo till 4 månaders fängelse för
upproriskt tal och verkade sedan sitt frigifvande
oaflåtligen som agitator för landligans läror och
Irlands lösslitande från brittiska riket. Redan under
sin fängelsetid hade han 1882 invalts i parlamentet
för Meath, men valet förklarades ogiltigt. Han
valdes 1892 till medlem af underhuset för North
Meath, men äfven detta val upphäfdes till följd
af klerikala öfvergrepp till hans förmån under
valstriden. Processen härom ruinerade honom, så
att han i maj 1893 gjorde bankrutt och till följd
däraf måste nedlägga det parlamentsmandat för Cork
han kort förut vunnit. D. satt sedan i underhuset
som representant för East Kerry 1895-99. Under sina
sista år företog han vidsträckta resor och besökte
bl. a. Syd-Afrika under boerkriget. - D. slöt sig
vid det irländska partiets splittring 1890 till den
antiparnellitiska riktningen. Som publicist var han
mycket verksam. Bland hans arbeten märkas Leaves from
a prison diary (2 bd, 1884), en vida spridd skildring
af hans fängelsetid i Portland, Defence of the
land league (1891), Life and progress in Australia
(1898), The boer fight for freedom (1902) och Fall
of feudalism in Ireland (1904). Bland irländarna i
hemlandet, de brittiska kolonierna och Förenta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>