Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas / 1455-1456 (1906) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Davitt - Dawley - Davlia - Dawlish - Davos - Davoust - Davout

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

staterna var D. ytterst populär som en af
oafhängighetsrörelsens veteraner, och hans
öfvertygelsetrohet förvärfvade honom aktning
äfven af hans motståndare i Englands politiska lif.
V. S-g.

Dawley [då’li], stad i engelska grefsk. Shrop. 7,522
inv. (1901). Järnverk och kolgrufvor.

Davlia. Se Daulis.

Dawlish [dålij], mycket besökt hafsbadort i engelska
grefsk. Devon. Omkr. 4,000 inv.

Davos [-vas; rätorom. Tavau, Tavate, af davo, bakom],
Europas förnämsta luftkurort för bröstsjuka, ligger i
det s. k. rätiska höglandet i schweiziska kantonen
Grisons, 1,560 m. ö. h. Den badensiske läkaren
Alexander Spengler, som i början af 1850-talet
slog sig ned som läkare i D., iakttog, att lungsot
förekom ytterst sparsamt hos invånarna, samt märkte
desslikes, att barn från D., som vid tjänst utom
hemmet ådragit sig lungsot, vid återkomsten till
D. snart blefvo botade. Spengler kan anses som
kurortens grundläggare. De förste patienterna anlände
i febr. 1865; mödosamt kämpade man sig fram, men 1904
var antalet kurgäster 3,500, och platsen besöktes af
18,671 pers.

D.-dalen är den mellersta af de tre dalar, som
ungefär parallellt med hvarandra från n. ö. till
s. v. draga igenom Grisons. Den genomflytes af
Hinter-Rheins biflod Landwasser, som bildar den
s. k. D.-sjön. D. skiljes från de angränsande dalarna
genom två alpkedjor, som höja sig 600-900 m. öfver
dalens botten och utgöra ett fullkomligt säkert skydd
mot alla vindar utom nordöstliga och sydvästliga. Men
äfven åt dessa håll erhålles ett ganska godt värn
genom bergskedjor, ehuru de ej äro så höga. D.-dalen,
som har 8,333 inv. (1900), tysktalande och till
största delen protestanter, delas
i två partier: D.-platz (1,560 m.), den större
delen, och D.-dorf l. D.-Dörfli (1,574 m.),
sinsemellan förbundna genom en spårvägslinje.

Davos-platz.

D:s
klimat karakteriseras i korthet genom stark insolation
vid ringa luftvärme, genom torr och ren atmosfär
med ringa lufttryck och relativ vindstilla. Årets
medelvärme är endast 2,6° C., vinterns -6,1° C. Den
starka insolationen under vintermånaderna gör det
möjligt för de sjuke, att vid lufttemperaturer långt
under 0° kunna sitta timtals ute i det fria utan
att frysa och utan att ådraga sig förkylningar. Man
promenerar utan öfverkläder i dalen, man åker
skridskor i sommardräkt. Vintersäsongen räknas
från okt. till april månads slut. Genom sitt
läge kan D. under vintermånaderna erbjuda en
ständigt tillgänglig isbana, hvarför det blifvit
en mycket besökt sportplats, där skridskotäflingar
anställas. I närheten ligger Schatzalp, på hvars
platå ligger Spenglers sanatorium Clavadel (1,865
m. ö. h.). Förbindelsen med D. upprätthålles
företrädesvis genom en smalspårig järnväg (från
Landquart). För sjukas vård finnes en mängd
sanatorier; det främsta
är d:r Turbans i D.-platz, där de sjuke erhålla
den bästa vård under strängt öfvervakad
disciplin.

D:r Turbans sanatorium.

D. uppsökes af lungsjuka i
alla stadier, de bästa resultat vinnas, när
patienten i tid kommer under behandling; denna
begagnas vid s. k. spetskatarrer, förtätningar,
blödningar. Feber hindrar ej en D.-kur. Af litteratur
rör. D. se framför allt C. Wallis’ skildring i
"Nord. Med. Arkiv" (bd 7) och sammelverket
"D. Ein handbuch fur aertzte und laien" (1905).
Ln.

Davoust [davö],Louis Nicolas, fransk marskalk.
Se Davout.


Davout [davö]. l. (Davoust) Louis Nicolas D., fransk
marskaik, hertig af Auerstädt och furste af Eckmühl,
f. 10 maj 1770 i Annoux (dep. Yonne), besökte
samtidigt med Napoléon Bonaparte krigsskolan i
Brienne, blef 1788 officer vid ett kavalleriregemente
och 1792 chef för en bataljon frivilliga, med
hvilken han deltog i nordarméns fälttåg 1792 och
1793. Sistnämnda år blef han brigadgeneral. Därefter
hade han befäl först vid Rhen-armén, sedan i Italien
och slutligen i Egypten, där han blef tillfångatagen,
men snart frigifven. 1800 utnämndes han till
divisionsgeneral, i hvilken egenskap han förde
kavalleriet under 1800-01 års fälttåg i Italien,
hvarefter han 1804 erhöll marskalksstafven. 1805
förde han en armékår under kriget med Österrike,
och i slaget vid Austerlitz 2 dec. hade han sin plats
på högra flygeln. Under kriget med Preussen 1806-07
besegrade han med sin till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>