Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas / 1475-1476 (1906) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De Candolle - Decandria - Decanus - Decapoda - De Carnall - Decastere - De Castro - Decatur, stad i nordamerikanska staten Illinois - Decatur, Stephen, amerikansk sjöhjälte

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i Montpellier, hvars botaniska trädgård han höjde
till stor betydenhet. 1816 drog han sig tillbaka
till sin födelsestad, där han blef professor
i naturalhistoria och medlem af konseljen samt
grundlade Genèves botaniska trädgård. 1826 valdes han
till korresponderande medlem af franska vet. akad.;
s. å. blef han ledamot af svenska Vet. akad. -
D. gagnade botaniken på alla områden; i synnerhet
var han en utmärkt systematiker och bemödade
sig städse att närmare förena sin vetenskap med
kemien och fysiken. Växtgeografien står till
honom i stora förbindelser. 1803-15 utgaf han 3:e
upplagan af Lamarcks "Flore française" (6 dlr),
i hvilken upplaga kryptogamerna för första gången
behandlades. I Théorie élémentaire de la botanique
(1813) utvecklade han sina morfologiska grundsatser
och gjorde utkastet till sitt system (se
Växtsystem). I Regni vegelabilis systema naturale
ämnade han utförligt beskrifva och systematisera alla
af honom kända växter. Tvenne band utkommo (1818,
1821), men då han insåg omöjligheten af att fullborda
detta arbete, började han utgifva det i sammandrag
under titeln Prodromus systematis naturalis regni
vegetabilis, hvaraf under D:s lifstid utkommo 7 bd
(1824-39). I detta 1873 afslutade arbete äro alla den
tiden kända dikotyledoner uppställda efter D:s system
och korta bedkrifningar på hvar och en bifogade. Af
D:s öfriga skrifter må nämnas Organographie végétale
(1827) och Physiologie végétale (1832).


2. Alphonse Louis Pierre Pyramus D., den föregåendes
son, schweizisk (fransk) botanist, f. 28 okt. 1806
i Paris, d. 4 april 1893 i Genève, professor i
botanik i Genève, fortsatte, tillsammans med andra
lärde, faderns Prodromus (bd 8-17) samt utgaf
dessutom Géographie botanique raisonnée (1855),
som har ganska stor betydelse för växtgeografien,
Histoire des sciences et des savants depuis deux
siècles (1872), Origine des plantes cultivées
(1883) och, i förening med sin son Casimir
Pyrame D. (f. 1836), Monographiæ
phanerogamarum. Prodromi nunc continuatio et nunc
revisio (9 bd, 1878-96) m. m. Han var led. af svenska
Vet. akad. (1859) och Vet. soc. i Uppsala (1860).
(T. K.)

Decandria l. Dekandria (af grek. deka,
tio, och aner, man), bot. 1. Tionde klassen i Linnés
sexualsystem. Den omfattar sådana växter, som hafva
tvåkönade blommor med tio fria ståndare i
hvarje blomma. - 2. Ordning inom åtskilliga af de
klasser i Linnés sexualsystem, till hvilka sådana
växter räknas, som hafva enkönade blommor eller
tvåkönade blommor med sammanvuxna ståndare. Dithörande
växter hafva tio ståndare i hvarje blomma. -
Dekandrisk, blomma med tio ståndare;
i inskr. bem. blomma med tio fria ståndare. -
Dekandrist, växt, som har tio ståndare i hvarje
blomma; i inskr. bem. växt, som tillhör tionde klassen
i Linnés sexualsystem.

Decanus. Se Dekanus.

Decapoda (af grek. deka, tio, och pus, fot). Se
Tiofotingar.

De Carnall [do-], Karl Konstantin, friherre, militär,
son till en kurländsk officer, Ferdinand Ernst
von C. (1681-1752), som gick i svensk krigstjänst
och adlades 1751 med namnet De C. D. föddes 2
juli 1711 i Skåne, blef 1724 musketerare vid ett
garnisonsregemente i Skåne och gick 1734
i polsk tjänst. Han deltog i polska
successionskriget och avancerade till kapten,
men återvände 1737 till Sverige, där han blef
fänrik vid Österbottens regemente. 1741-42 stred
han mot ryssarna, utnämndes 1753 till major och
transporterades 1757 till Västerbottens regemente.
Under pommerska kriget (1757-62) var han en af de få,
som lyckades upprätthålla de svenska vapnens ära.
Så t. ex. försvarade han 28 sept. 1758, med endast
800 man, det obefästa Fehrbellin mot 5,000 preussares
anfall, och
2 jan. 1762 vann han en vacker seger i fäktningen
vid Neu-Kahlen. 1760 blef D. öfverstelöjtnant,
tjänade såsom sådan 1762-64 vid Södermanlands
regemente och innehade därefter samma grad
vid Tavastehus regemente samt utnämndes 1769
till öfverste för Björneborgs regemente.
Han bevistade åtskilliga riksdagar, slöt sig
därunder omsider till det kungliga partiet samt var
en bland stiftarna af den rojalistiska adelsklubb
("Svenska botten"), som mot 1771 års slut bildades vid
riksdagen, och en af de förste, som invigdes i planen
till 1772 års revolution, vid hvars utförande han
spelade en viktig roll. Sistnämnda år blef han
generalmajor och upphöjdes i friherrligt stånd,
men tog ej introduktion på riddarhuset.
Död på Sälkis öfversteboställe i Finland 1 mars
1773. Hans ätt utgick på svärdssidan 1836.
J. Th. W.

Décastère [dekastär], fr. (af grek. deka, tio),
franskt metriskt rymdmått för ved, = 10 stère
l. 10 kbm.

De Castro, Giovanno, italiensk skriftställare,
f. 1837 i Padova, egnade sig efter slutade studier åt
tidningsmannaverksamhet och mångsidigt författarskap,
som har omfattat både vitterhet (berättelserna Anime
sorelle, 1866, m. fl.) och historia (La storia nella
poesia popolare milanese, 1879, Storia d’Italia dal
1799 al 1814 m. fl.).

Decatur [dekéVte], stad i nordamerikanska staten
Illinois, vid Sangamon, ett tillflöde till Illinois
river, och vid en stor järnvägsknut. 20,754
inv. (1900). Stor industri och liflig handel.

Decatur [dekéYto], Stephen, amerikansk sjöhjälte,
f. 1779, blef 1804 kapten och visade s. å., i Förenta
staternas krig med Tripoli, flera prof på hurtighet
och mod. I kriget mot England 1812-14 tog han,
25 okt. 1812, på öppna sjön den engelska fregatten
"Macedonian" som pris. Såsom chef för en eskader om
9 fartyg tvang han 1815

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>