Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pierre Jacques Francois de, belgisk statsman - Declamando - Dèclaration des droits de l'homme - Declaration des quatre articles - Declaration of independence - Declaration of indulgence - Declaration of rights - Decoctum lignorum - Decorated style - Decoration day - De Cort - Decorum - De Coster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
diktsamlingen Religion et amour (2 bd, 1835-36), Études
historiques et critiques sur les monts-de-piété
en Belgique (1844), som 1846 skaffade honom
plats i Belgiska akad., De 1’influence du libre
arbitre de 1’homme sur les faits sociaux (1848),
Études politiques sur le vicomte Ch. Vilain XIIII
(1879), Les missions catholiques (s. å.), Épisodes de
l’histoire de l’art en Belgique (1883) och L’église et
l’ordre social chrétien (1887) m. m. Jfr L. Hymans,
"Histoire parlementaire de la Belgique" (5 bd,
1878-82) och "La Belgique contemporaine" (1884).
E. A-t.
Declamando, it. (fr. déclamé), mus., uttrycksfullt
deklameradt i sångföredraget, med texten synnerligen
tydligt framhållen. Jfr Deklamation och Parlando.
Déclaration des droits de l’homme [-siå’ dä drωa’
də lå’m], fr., statsr., "Förklaring af människans
rättigheter". I de tre franska konstitutionerna
af 1791, 1793 och 1795 förekommer en inledning,
som framhåller den stora revolutionens principer
och högtidligen uppräknar människans naturliga
och oförgripliga rättigheter: frihet, personlig
säkerhet, eganderätt och rätt till motvärn mot
förtryck. Friheten definierades bestå däruti, att
man kunde göra allt, som ej skadade någon annan. Det
var La Fayette, som efter mönstret af den amerikanska
"Declaration of independence" föreslog, att en sådan
förklaring skulle intagas i konstitutionen. Dess
rubrik är något olika i de olika författningarna:
Déclaration des droits de l’homme et du citoyen
(1791), Déclaration des droits de l’homme (1793)
och Déclaration des droits et des devoirs de
l’homme et du citoyen (1795), 1795 års lagstiftare,
som hade fått erfara, att människorna visste sig
hafva rättigheter, påpekade, att de hafva äfven
skyldigheter.
J. Th. W.
Déclaration des quatre articles [-sia’ dä katr
artill], statsr., "de fyra artiklarnas förklaring",
1. Déclaration du clergé de France ("franska
prästerskapets förklaring"), en af Bossuet redigerad
och af ett franskt kyrkomöte i Paris 19 mars 1682
antagen förklaring (i fyra artiklar), i hvilken det
franska prästerskapet framställde sina åsikter rörande
förhållandet mellan staten och påfvestolen. Jfr
Gallikanska kyrkan. J. Th. W.
Declaration of independence [dekleréYjn ev
indipe^dens], statsr., "oafhängighetsförklaring",
namn på den af Nord-Amerikas förenta staters kongress
4 juli 1776 utfärdade högtidliga förklaringen att
de "förenade kolonierna voro och hade rätt att
vara fria och oafhängiga stater". Förenta staternas
själfständiga politiska tillvaro räknas från den dag,
då denna förklaring utfärdades. J. Th. W.
Declaration of indulgence [dekloréYjn ev
in-da’ldjens], statsr., "fördragsamhetsförklaring",
namn på det af Karl II i England 1672 egenmäktigt
utfärdade toleransedikt, som upphäfde de kyrkliga
strafflagarnas verksamhet mot dissenters. 1673 tvang
parlamentet konungen, som misstänktes för att med sin
fördragsamhet vilja gynna företrädesvis katolikerna,
att återtaga förordningen. J. Th. W.
Declaration of rights [dekleréYjn öv råVts], statsr.,
"rättighetsförklaring", namn på den urkund, i
hvilken den utomordentliga engelska riksförsamlingen
("the convention") 1689 fastställde grunddragen af
författningen och som 13 febr. s. å.
förelades Vilhelm af Oranien och Maria till antagande, när
kronan erbjöds dem. Sedan församlingen konstituerat
sig till lagligt parlament, föredrogs denna till
formen revolutionärt tillkomna urkund, för att få
laga form, under namnet Bill of rights. Se Bill 2.
J. Th. W.
Decoctum lignorum, farm., afkok på vedartade droger,
har förr haft ganska stor användning, särskildt
såsom medel mot "konstitutionella" lidanden (gikt,
reumatism, syfilis m. m.). I Sverige är numera ingen
sådan dekokt officinell. Bland droger, som plägade
ingå i dylika läkemedel, märkas sarsaparillrot (se
Smilax), lakritsrot, rödt sandelträ, rotveden af en
(lignum Juniperi), guajakved, rot af Sassafras och
Ononis, kardborre-rot (se d. o.). Dessa dekokter
förtärdes ofta varma och i riklig mängd, hvarvid
den varma drycken i förening med beståndsdelar ur
de använda drogerna verkade i viss mån stegrande
på utsöndringen af svett och urin, stundom äfven
af sekret från luftrörens slemhinna i lungorna,
hvarigenom ofvan nämnda sjukdomar ansågos kunna
fördelaktigt påverkas. Numera brukas sådana medel
föga. C. G. S.
Decorated style [de’keréitid ställ], bygnk., den
mellersta af de perioder, i hvilka man brukar indela
den engelska gotiken. Det mest utmärkande yttre
kännemärket för denna stil är fönstrens indelning
med rikt utbildadt masverk. Perioden infaller mellan
åren 1300 och 1370. Den föregås af the lancet style
och efterföljes af the perpendicular style. Bland
byggnader, som helt eller delvis uppfördes under denna
period (decorated), må nämnas: Westminster abbey,
katedralerna i York, Exeter, Lichfield, Wells,
Gloucester, Hereford, Ely, Lincoln, Southwell,
Carlisle m. fl. I. G. C.
Decoration-day [dekåréYJn déY],
eng. ("utsmyckningsdagen") , urspr, kallad
Memorial-day ("åminnelsedagen"), 30 maj, årligen firad
som hvilodag i Nord-Amerikas förenta stater till
åminnelse af de i det stora inbördeskriget (1861-65)
fallne, hvilkas grafvar den dagen prydas, hvarjämte
processioner anordnas o. s. v.
De Cort, Franz Jozef, belgisk skald, f. 1834,
d. 1878, utgaf 1857 tillsammans med Jan van
Rijswijck den liberala tidningen "De grondwet",
öfvertog 1858 redaktionen af "Schelde" och
blef 1861 sekreterare hos generalauditören vid
militärdomstolen i Bruxelles. Från 1862 redigerade
han den pedagogisk-litterära månadsskriften "De
toekomst". Under flera år utgaf han en synnerligen
omtyckt almanack, "Jan en Alleman". Af hans
diktsamlingar må nämnas Liederen (två saml. 1857 och
1859), De schoonste liederen van Robert Burns (1862),
Zingzang (1866) och Liederen (1868; 2:a uppl. 1872).
Decorum, lat. (af decorus, höfvisk, af decet, det är
passande), det passande; anständighet. Jfr Decent
och Dekoration.
De Coster, Charles Théodore Henri, belgisk
författare, f. 1827 i München, d. 1879 såsom lärare
vid krigsskolan i Bruxelles, gjorde sig ett namn genom
arbetena Légendes flamandes (1857; 2:a uppl. 1861),
Contes brabançons (1861; färgrika skildringar ur
folklifvet) och La légende d’Uylenspiegel et de Lamme
Goodzak (1867; 2:a uppl. 1869), i hvilken prosa-epopé
han mästerligt skildrar sitt folks lidanden under
inkvisitionen på hertig Albas tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
