- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
1501-1502

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Defoe - De Forest, John William, nordamerikansk skriftställare - De Forest, Lee, amerikansk uppfinnare - Defosforisering - Defregger

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

författat omkr. 250 skrifter af mycket växlande
innehåll. De, som beröra ekonomiska frågor, äro icko
de minst viktiga. I A tour thro’ the whole island of
Great Britain
(3 dlr, 1724-26, ofta omtryckt) ger
han en liflig framställning af landets tillstånd,
som har historiskt värde. - Hans berömmelse hvilar
emellertid på The life and strange surprising
adventures of Robinson Crusoe of York
, som utkom 1719,
då författaren redan var sextio år. Genom detta verk,
för hvilket en på den obebodda ön Juan Fernandez
landsatt sjöman Alexander Selkirks dagböcker i någon
mån voro en källa, förvärfvade han sig europeiskt
rykte. Aldrig förut hade man hört äfventyr berättas
med en så lefvande åskådlighet och trohet. Detta
arbete inleder den engelska litteraturens världsvälde
och öfversattes på nästan alla europeiska språk (på
svenska: "Den engelske Robinson Crusoes underliga
och sällsamma resor och lefvernes beskrifning",
1752; 2:a uppl. 1772, sedermera många upplagor,
senast 1902) och har gifvit anledning till en mängd
efterbildningar (se Robinsonader). Denna
romans betydelse är omätlig. Visserligen betraktades
den länge i England såsom utan litterärt värde,
men det var dock dess realistiska skildringssätt,
som blef bestämmande för den borgerliga roman, som
Richardson och Fielding ett par årtionden senare
skapade. I Frankrike fann han strax efterliknare,
och det var Rousseau, som genom sin "Émile", där han
sätter D. främst bland alla tiders uppfostrare,
drog hela den bildade världens uppmärksamhet
på honom. Troligen hade D. redan skrifvit flera
liknande arbeten, i hvarje fall trycktes redan
år 1720 tre långa romaner af samma karaktär, Mr
Duncan Campbell, Captain Singlelon
och (troligen)
Memoirs of a cavalier; före slutet af 1722 hade han
ytterligare ökat denna lista med Moll Flanders,
A journal of the plague year
(som tagits för ett
historiskt aktstycke) och Colonel Jack. Den sista af
hans berömda romaner är Roxana (1724). D. förtjänade
på detta författarskap så mycket pengar, att han
kunde bygga sig eget hus i Newington. 1726 blefvo
emellertid hans förbindelser med regeringen, hvilka
dittills varit obekanta äfven för hans närmaste,
kända, och han utsattes för häftiga angrepp. Han dog
26 april 1731. D:s arbeten hafva utgifvits af Talboys
(1840-41, 20 bd; ny uppl. 1857 i 7 bd), i urval af
Hazlitt (1840-43, 3 bd) och af Aitken (1895, i 16
bd). Bland D:s biografer må nämnas William Lee,
"D., his life and recently discovered writings"
(3 bd, 1869), W. Minto 1879 (nya uppl. 1887 och
1895) i serien "English men of letters", H. Morley,
"D., earlier life and earlier works" (1889), Wright,
"Life of D. D." (1894) och Whitten, "D. D." (1900).
J. M.

De Forest [difå’rist], John William, nordamerikansk
skriftställare, f. 1826 i Humphreysville, Connecticut,
tillbragte en stor del af sin ungdom på resor i
Europa, Mindre Asien och Syrien, verkade sedan som
tidningsman och deltog 1861-65 i inbördeskriget som
kapten för ett kompani frivilliga, bl. a. under
Sherman i Shenandoahdalen, samt avancerade till
major. Efter kriget har han i New Haven helt egnat sig
åt litterär verksamhet. D. skref under kriget mycket
uppmärksammade stridsskildringar i "Harper’s Monthly"
och har dessutom utgifvit The history of the indians
of Connecticut
(1853), reseskildringar: Oriental
acquaintances
(1856), European acquaintances (1858),
samt en mängd lifligt skrifna romaner (Seacliff, 1859,
Overland, 1871, A lover’s revolt, 1898, m. fl.).
V. S-g.

De Forest [difå’rist], Lee, f. 1871 i Iowa. Förenta
staterna, amerikansk uppfinnare, graduerad från Yale
universitetet, har uppfunnit apparater och system
för trådlös telegrafi, speciellt en elektrolytisk
mottagare, s. k. "responder". Denna karakteriseras
däraf, att en degartad massa, innehållande
metallpartiklar, i normalt tillstånd är ledande,
men vid verkan af elektriska vågor blir oledande på
grund af elektrolytisk polarisation.

Defosforisering, bergsv., borttagande af fosfor
ur järn. Från tackjärn aflägsnas en större eller
mindre del af fosforn på så sätt, att det smälta
tackjärnet intappas i en med basiskt tegel (magnesit
eller dolomit) inklädd ugn och blandas med en kalk-
och järnoxidrik slagg. Om temperaturen härvid hålles
relativt låg, aflägsnas fosforn i afsevärda mängder
ur järnet, innan kolet syrsatts. Dylikt fosforrenadt
amerikanskt tackjärn ("washed metal") säljes i ganska
stor utsträckning i England och konkurrerar med det
svenska tackjärnet. Defosforisering af stål sker
genom användande af basisk färskningsmetod, basisk
bessemerprocess eller basisk martinprocess. Vid de
basiska färskningsmetoderna, hvilka karakteriseras
genom en basisk infodring af ugnen och kalktillsats
till chargen, syrsattes fosforn och bindes vid
slaggens kalk i form af fosforsyrad kalk. Till
följd af den i dessa färskningsugnar rådande höga
värmen syrsattes fosforn först, sedan allt kolet
bortfärskats, och ej såsom vid nyssnämnda tvättning
af tackjärn före kolet. Häraf följer, att man direkt
kan tillverka endast järn med låg kolhalt genom
basisk färskning och att framställning af hårdare
stål på denna väg kan ske endast så, att chargen
först nedfärskas till lägsta kolhalt, då fosforn går
in i slaggen, och därpå, sedan slaggen aflägsnats,
chargens kolhalt höjes genom tillsats af kolpulver
eller annat kolrikt ämne. G- D.

illustration placeholder

Defregger, Franz von, österrikisk målare, f. bondson
1835 i Stronach i Tyrolen, studerade hufvudsakligen
i München hos Piloty, och 1863- 65 i Paris samt är
sedan 1871 bosatt i München, vid hvars konstakademi
han sedan 1878 är professor. 1883 upphöjdes han i
adligt stånd; s. å. blef han medlem af konstakademien
i Stockholm. Redan före bosättningen i München hade
D. vunnit ett namn genom framställningar af folklif
och typer från Tyrolen. I sina bondelifstaflor
närmar han sig ganska mycket till Düsseldorfskolan
i sättet att uppfatta "folket" och att presentera det
för åskådaren. Han ger friskt och hurtigt, älskvärdt
och med lugn humor omsorgsfullt anordnade interiörer
från stugorna under hvardag och festdag, berättar
rörande eller roande små historier och framställer
anslående typer. Till hans taflor af detta slag
höra Den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:42:34 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0799.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free