- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog /
27-28

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Deijefors - Deiktisk - Deilemider - Deilephila - Deime - Deimos - Deinarchos - Deinboll, Peter Vegelius - Deinhardstein, Johann Ludwig Franz - Deinokrates - Deinosis - De integro - Deioces. Se Deiokes - Deiokes - Deiphobe. Se Sibylla - Deiphobus. Se Deifobos - Deir

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sågade och hyflade trävaror äfvensom byggnadsmateriel
och lådor. Arbetsstyrkan utgjorde s. å. 135 pers.

Deiktisk (af grek. deiktos, som visar),
förevisande, utpekande; språkv., deiktiskt pronomen
kallas ett sådant, som får sin förklaring
och sin betydelse ur den förhandenvarande
situationen, men ej ur hvad som förut blifvit
sagdt (anaforiskt pronomen) eller ur det, som
säges i det följande (determinativt pronomen),
t. ex. "den här [= den af mig nu framvisade] boken
är ful". Samtliga tre arterna äro underafdelningar
af de definita pronomina. Jfr Pronomen.
R—n B.

Deilemider, medeltida härskardynasti i Persien (se
d. o.).

Deilephila, zool., släkte af Sphingidernas familj
bland svärmarfjärilarna, utmärkt af de smala,
helbräddade vingarna och den tjocka, kägelformigt
tillspetsade bakkroppen, hvars sidor på sin höjd
på de första lederna äro prydda med omväxlande
ljusa och mörka fläckar. Hithörande arter äro ofta
vackert färgade i rosenrödt och grönt. De flyga
i skymningen och besöka gärna starkt doftande
blommor, såsom af kaprifolium och syrén, framför
hvilka de med surrande vingar hålla sig sväfvande,
medan de, utan att sätta sig, suga honung med sin
långa tunga. Larverna, som oftast äro utrustade
med analhorn, äro åtminstone på några af de främre
lederna försedda med ljusa sidofläckar, hvilka
hos våra vanligaste arter tyckas efterhärma ögon
och torde vara att anse för en "skräckteckning",
afsedd att afskräcka en angripare. Sex arter äro
anträffade i Sverige, af hvilka de allmännaste
äro lilla snabelsvärmaren (D. porcellus)
och allmänna snabelsvärmaren (D. elpenor),
båda tillhörande undersläktet Chærocampa. Flera
egentligen sydeuropeiska arter förirra sig med sin
starka och snabba flykt stundom till vårt land.
G. A-z.

Deime [dajme], segelbar flodarm, genom hvilken Pregel
afbördar en del af sitt vatten i Kurisches haff. Den
är 41 km. lång, 94 m. bred och 1,5 m. djup. D. var
ursprungligen en kanal, som anlades af Tyska orden
år 1405.

Deimos (grek. Δειμός, "skräck"). 1. Grek. myt. Se
Ares och Fobos. — 2. Astron. Den yttre af de båda
Marsmånarna. Se Mars.

Deinarchos (grek. Δείναϱχος, lat. Dinarchus), grekisk
vältalare, f. i Korint 361 f. Kr., tillbragte större
delen af sin lefnad i Aten, där han författade tal
åt andra, emedan han själf såsom främling ej fick
uppträda såsom talare. Han var nära förbunden med
Demetrios Falereus och måste 307, liksom denne,
fly, hvarefter han begaf sig till Chalkis på Eubea,
där han lefde till 292, då han återkallades till
Aten. Vi ega af honom tre tal, i hvilka han bemödar
sig att efterbilda Demosthenes, dock utan att uppnå
dennes mästerskap.
(A. M. A.)

Deinboll, Peter Vogelius, norsk präst och
naturforskare, f. i Köpenhamn 1783, d. i
Kristiania 1874, student 1800, sysslade länge
med naturvetenskaperna, tills han beslöt sig för
den prästerliga banan. Efter examen vid Kristiania
universitet 1815 konstituerades han som kyrkoherde i
Vadsö och utvecklade ända till 1824 en betydelsefull
verksamhet i hela östra Finnmarken såsom präst,
botanist och stortingsman. 1824—32 verkade han
som kyrkoherde i Löiten, Hedemarken, samt 1832—57 i Bolsö
och Molde i Romsdalen. Han var en praktiskt
anlagd man, som intresserade sig för näringarna
och skolväsendet. Som botanist har han upptäckt
flera sällsynta växter, bl. a. den efter honom
uppkallade Carex Deinbolliana. — D:s son,
August Teodor D., f. 1810, d. 1900, intar en
hedrad plats i den norska kyrkans historia
genom sitt populära teologiska författarskap.
O. A. Ö.

Deinhardstein [da’jnhartstajn], Johann
Ludwig Franz
, österrikisk dramatiker, f. 1794
i Wien, d. därst. 1859, blef 1827 professor i
klassisk litteratur och estetik i Wien och 1834
regeringsråd. 1830—51 var han redaktör af "Jahrbücher
der literatur". Han författade en mängd teaterstycken,
samlade i Dramatische dichtungen (1816), Theater
(1827, 1833) och Künstlerdramen (1845).

Deinokrǎtes (grek. Δεινοϰϱάτης, lat. Dinocrǎtes),
macedonisk byggmästare hos Alexander den store. Han
återställde det af Herostratos nedbrända templet i
Efesos och ledde, på uppdrag af konung Alexander,
anläggningen och uppbyggandet af staden Alexandria
(332 f. Kr.).

Deinosis, grek. (af deinos, förskräcklig), våldsam
förstoring, öfverdrift (såsom retorisk figur).

Deinostrǎtos (grek. Δεινοστϱατός, lat. Dinostratus),
grekisk matematiker, som lefde omkr. 400
f. Kr. Han var broder till den framstående
matematikern Menaichmos och nämnes såsom Platons
lärjunge. D. var den förste, som löste det bekanta
problemet om cirkelns kvadratur, d. v. s. problemet
att finna en kvadrat, hvars yta är lika med en gifven
cirkels. Vid denna lösning använde han en kroklinje,
som till följd däraf blifvit kallad tetragonizusa
eller quadratrix. Denna linje var emellertid redan
förut uppfunnen af Hippias från Elis och af honom
använd för att dela en vinkel i tre lika delar.
G. E.

De integro, lat., från början, ånyo.

Deiǒces. Se Deïokes.

Deïǒkes (grek. Δεϊόϰης, lat. Deïǒces), Mediens
förste konung. Hans regeringstid uppgifves hafva
varit 708—656 f. Kr. Enligt Herodotos var han en
genom visdom och rättrådighet berömd man, hvilken
mederna själfva, för att göra slut på den förut
rådande laglösheten, valde först till domare och
sedan till konung. När D. fått makten i sina händer,
grundlade han en stark militärdespotism, byggde en
ny hufvudstad, Ekbatana, med sjudubbla ringmurar,
och införde ett synnerligen strängt hofceremoniel,
hvilket skulle vänja hans undersåtar att i sin konung
vörda ett högre väsende. Jfr Medien.
A. M. A.

Deïphǒbe. Se Sibylla.

Deïphǒbus. Se Deïfobos.

Deir. 1. (Ed-Deir l. Ed-Der, "klostret", D. el-Zor).
Turkisk stad vid Eufrat, säte för en pasja och en
mutessarif, viktig handelsstad. Omkr. 20,000 inv.

2. D. l. Der, stad i egyptiska prov. Kene,
på. högra Nilstranden, 200 km. ofvan om
Assuan. 7,037 inv. (1897), hvilka tala kensi
(ett berberspråk). Ruiner af ett klipptempel,
anlagdt af Ramses II.

3. D. el Kamar (l. Derr-el-Kamar,
"månklostret"), stad i Syrien, på Libanons västra
sluttning, 865 m. ö. h., förr drusernas hufvudort
i landet. 8,000 inv., mest maroniter, som odla vin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 18:59:37 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbf/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free