- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog /
93-94

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Delfinsläktet - Delfisin. Se Delphinium - Delfisk - Delfiska amfiktyonien - Delfoi. Se Delfi - Delfos - Delfosse, Auguste - Delfrukt. Se Klyffrukt - Delfshaven - Delft

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hos dessa hvaldjur har en utdragen, tillspetsad,
baktill tydligt begränsad nos, hvilken är af samma
längd som eller längre än det öfriga kraniet, och i
hvarje rad tjugu eller flera, spetsiga, tämligen små
tänder med konisk (ej sammantryckt) krona; tandraderna
upptaga större delen af nosens längd. Halskotorna
äro till större eller mindre antal sammanvuxna med
hvarandra, bröstfenorna lansettformiga, tillspetsade,
och ryggfenan, som alltid finnes, medelmåttig
eller tämligen hög, tillspetsad, bakåtböjd och
belägen ungefär på kroppens midt. Delfinerna äro små,
lifliga, snabba och roflystna varelser, hvilka stundom
springa med hela kroppen upp ur vattnet. Släktet, som
uppdelats i flera undersläkten, utgöres af åtminstone
fyrtio arter, bland hvilka må nämnas följande.

illustration placeholder
Springaren.

Springaren (D. delphis) har nosen lång, spetsig
och nedtryckt, baktill genom en tvärfåra skild från
den öfriga delen af hufvudet. Å kraniet är nosens
undersida försedd med två längdfåror.
Kroppen är ofvan svartaktig, undertill hvit.
Tänderna 42—65 å hvardera sidan i öfver- och
underkäken. Kroppslängden stiger till öfver 2 m.
Denna redan af de gamle kända delfinart förekommer
talrikt i Medelhafvet samt dessutom i norra delen af
Atlantiska oceanen; till Skandinaviens kuster hafva
blott enstaka individer förirrat sig. Än lefver den
pelagiskt, än stiger den upp i floderna. Den lifnär
sig företrädesvis af fiskar och bläckfiskar.
Hvitnosen (D. Lagenorhynchus albinostris)
skiljer sig, liksom följande art, från springaren
genom kortare, mindre spetsig nos och därigenom,
att kraniet saknar längdfåror på nosens undersida.
Nosen är hvit, tänderna 22—28. Hvitnosen, som
uppnår en kroppslängd af mer än 2,5 m., lefver i
norra delen af Atlantiska oceanen, har anträffats
i Östersjön, hvarjämte flera exemplar fångats vid
Sveriges västkust. — Hvitsidingen (D. Lagenorhynchus
acutus
) öfverensstämmer nära med den förra och
skiljer sig från den förnämligast genom sin svarta
nos och en lång ljus fläck å hvardera sidan af
bakre kroppsdelen. Hvitsidingen har 30—37
tänder och är vanlig vid Norges kuster.
Öresvinet (D. Tursiops-tursio) har kort och
ej synnerligen spetsig nos; dess kranium saknar
längdfåror på nosens undersida. Tänderna äro gröfre
än hos de föregående, 21—25 å hvar sida af öfver- och
underkäken. Ryggkotornas antal är färre (omkr. 64)
än hos de föregående, öfre kroppsdelarna äro
gråa, de undre hvita. Kroppslängd öfver 3 m.
Öresvinet har en mycket vidsträckt utbredning:
det förekommer vid Europas och Nord-Amerikas
atlantiska kuster och uppgives finnas äfven
i Uruguay-floden och på Nya Zeeland; en och
annan individ har anträffats vid Sveriges kuster.
L—e.

Delfisin. Se Delphinium.

Delfisk, som tillhör eller dyrkas i staden Delfi.

Delfiska amfiktyonien l. Pylaiska amfiktyonien,
ett politisk-religiöst förbund i det gamla
Grekland. Se Amfiktyoner.

Delfoi (grek. Δελφοί). Se Delfi.

Delfos, grek. myt., mytisk härskare öfver
landet kring berget Parnassos och grundläggare
af staden Delfi (se d. o.). Han uppgafs
vara son af Apollon eller af Poseidon.
A. M. A.

Delfosse [-få’s], Auguste, belgisk statsman,
f. 1801, d. 1858 genom själfmord, begånget
under sinnesförvirring, var en tid advokat i
Liège, blef 1840 medlem af representantkammaren,
hvarest han häfdade kommunernas och statens rätt i
undervisningsfrågan, tog liflig andel i kampen mot
den klerikala ministären de Theux samt var 1847—52
en af vice-presidenterna och 1852—55 president i
kammaren. Det var till väsentlig del hans vältalighet
och inflytande, som höllo 1848 års republikanska
strömningar fjärran från Belgien. 1857 fick D. titel
af statsminister.

Delfrukt, bot. Se Klyffrukt.

Delfshaven [-hafen], förr stad i nederländska
prov. Syd-Holland, sedan 1886 förenadt med Rotterdam
(se d. o.).

illustration placeholder
Sal i Prinsenhof från Vilhelm I:s tid.

Delft, stad i nederländska prov. Syd-Holland, 9
km. s. ö. om Haag, vid den kanaliserade floden
Schie. 31,582 inv. (1900). D. genomskäres af många
kanaler och är regelmässigt byggdt. I "Prinsenhof"
mördades Vilhelm I af Oranien 10 juli 1584 af
Balthasar Gerardsz. Det stora rådhuset, byggdt
1618, har en värdefull tafvelsamling. Af kyrkor
märkas den gotiska "gamla" kyrkan (1400-talet),
med grafvårdar öfver amiralerna Tromp och Piet
Hein samt naturforskaren Leeuwenhoek, och den "nya"
kyrkan (1384—96), med ett berömdt klockspel och ett
95 m. högt torn samt huset Oraniens grafplats; i
denna hvilar ock Hugo Grotius, som var född i D. och
hvars bronsstaty 1886 restes utanför kyrkan. I 17:e
och 18:e årh. hade D. berömda fabriker för fajans
och stengods ("Delftgods"), hvilka varor vunno en
vidsträckt spridning. Nu finnes blott en sådan fabrik
kvar. Dessutom finnas här en artilleriverkstad och två
gevärsfabriker samt drifves tillverkning af tapeter,
cigarrer, tvål, olja, glas, ättika, öl, läder, genever
och matematiska instrument. D. har vidare en teknisk
högskola (med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:43:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbf/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free