Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Delphinus - Delpino, Fredrico. Se Delp - Delpit, Albert - Delsberg, stad i Schweiz. Se Delémont - Delsbo - Delsbosöm. Se Sömnad - Delsbovisan - Delta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af Montausier, som var guvernör för Ludvig XIV:s
äldste son, Ludvig, ombesörjdes af Bossuet och
Huet. Uttrycket har sedermera ofta nyttjats äfven om
andra skrifter, som utgifvits i stympadt skick.
Delpino, Federico. Se Delp.
Delpit [-pī], Albert, fransk författare, f. 1849 i
New Orleans, uppfostrades i Frankrike, hvarest han
naturaliserades och dog 1893. Sedan D. såsom
frivillig deltagit i fransk-tyska kriget, erhöll
han pris af Franska akad. både för diktsamlingen
L’invasion (1872) och dikten Le repentir, ou récit d’un
curé de campagne (1873), liksom samma akademi 1880
tillerkände honom Vitetska priset för hans samfällda
litterära verksamhet. Däremot gjorde han föga lycka
med sina dramer, bland hvilka emellertid komedien Le
fils de Coralie (1880; "Coralies son", s. å.) höll
sig länge på scenen. I sina många romaner skildrar
han med glatt penselföring den förnäma världens lif
och lägger samtidigt an
på bjärta effekter samt tragiska upplösningar. Bland
dessa romaner må nämnas Le mariage d’Odette (1880),
hvilken bok gjorde honom till en gunstling hos de
katolsk-sinnade högre kretsarna, och Disparu (1888;
"Försvunnen", s. å.). En samling af sina dikter utgaf
han 1881 under titeln Les dieux qu’on brise. — Äfven
D:s broder Édouard D., f. 1844 i New Orleans, d. 1900
i Quebec, jämväl naturaliserad i Frankrike, framträdde
såsom romanförfattare; öfversatt är "Nemesis" (1883).
Delsberg, stad i Schweiz. Se Delémont.
Delsbo. 1. Socken i Gäfleborgs län, Delsbo
tingslag. 45,481 har. 5,489 inv. (1905). D. utgör ett
konsistoriellt pastorat, Uppsala stift, Hälsinglands
norra nedre kontrakt. Det är rikt på sjöar och berg,
vid hvilka många sägner äro fästa. Delsboboarna äro
beryktade för sin styfsinthet och slughet. 1764 utgaf
Lenæus öfver denna socken en beskrifning med titeln
"Delsboa illustrata" (ny uppl. 1892). — 2. Tingslag,
ingår i Norra Hälsinglands domsaga och fögderi samt
omfattar socknarna Norrbo, Bjuråker, Delsbo. 1,397
kvkm. 10,543 inv. (1905).
Delsbosöm. Se Sömnad.
Delsbovisan, en folkvisa om
Engelbrekts befrielsekrig och hälsingarnas betryck
under den danske fogden på Faxeholm samt detta slotts
förstöring af Olof Djäkn.
Delta. 1. (Δ, δ) Den fjärde bokstafven i det grekiska
alfabetet. — 2. Geol. och geogr. Benämning på de låga
landsträckor och öar, som förekomma vid eller utanför
mynningen af vissa floder. Sådana bildningar uppkomma
därigenom, att de i flodernas vatten mekaniskt
uppslammade grus-, sand- och lerpartiklarna aflagra
sig utanför mynningen och därstädes hopa sig till
låga grund, som småningom uppsticka till vattenytan
och hvilkas mellanrum efter hand fyllas med slam och
sand. Genom de sålunda bildade flacka landområdena
skär sig floden nya och alltmer förgrenade lopp, en
uppdämning eger då och då rum, flodens vatten stiger
samt öfversvämmar och aflagrar fasta ämnen på den
nybildade marken, hvilken af dessa orsaker småningom
tillväxer både utåt och uppåt. Floderna Nilen, Rhen,
Rhône, Po, Donau, Ganges och Mississippi m. fl. ega
deltabildningar. Om floden mynnar ut vid en kust, som
beröres af hafsströmmar och är utsatt för verkningarna
af ebb och flod, utan att vara skyddad af utanför
liggande strandbankar eller sandreflar, kan i de
flesta fall intet delta bilda sig. Amasonfloden är
ett exempel därpå. Nilens delta, hvars trekantiga
form (som liknar den grekiska bokstafven delta)
gifvit anledning till namnet, är en af åtskilliga
flodgrenar genomkorsad, horisontal slätt
 |
| Po-deltat. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
