- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog /
133-134

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Demokritos - Demolera - Demolition - Demologi - Demolombe, Jean Charles Floreit - Demon - Demonesoi - Demonetisering

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

illustration placeholder

uppläst ett af sina filosofiska arbeten. Han lär hafva
uppnått en mycket hög ålder. Såsom stilist sättes
han af Cicero vid Platons sida. Af hans många
skrifter, hvilka berörde de mest olika ämnen,
såsom etik, musik, matematik och fysik, finnes
endast en del fragment i behåll. — Såsom filosof
var D. grundläggare af den s. k. atomistiken, ehuru
Aristoteles såsom hans föregångare och meningsfrände
nämner den för öfrigt okände Leukippos. Enligt
D. utgöras alltings principer af å ena sidan
atomer, d. v. s. till antalet oändliga, odelbara
och ogenomträngliga kroppar, hvilka äro hvarandra
olika till storlek och form (kvantitativt), men
i öfriga afseenden (kvalitativt) hvarandra lika,
samt å andra sidan af det tomma rummet. I detta
befinna sig atomerna i en evig rörelse; om denna
ursprungligen varit lodrät och orsakats af deras
tyngd, är ovisst. Genom deras sammanstötande med
hvarandra uppstå rörelser af mångfaldig art, slutligen
hvirfvelrörelse, hvarvid de tyngre samla sig inåt,
de lättare utåt, hvarigenom konglomerationer af
atomer uppkomma. Sålunda bildas först och främst
himlakropparna, hvilkas antal är oändligt, men äfven
andra kroppar. Vid världsalltets midt befinner sig
jorden. Till följd af sin hastiga rörelse förblifva
himlakropparna i glödande tillstånd. Såsom följd af
dessa läror framhöll D., att all verklig olikhet hos
tingen består i olikheten af deras tyngd och täthet
samt att alla deras öfriga egenskaper finna sin
förklaring i den inverkan de olika skiftningarna i de
förstnämnda göra på våra sinnesorgan. Det lefvande är
det, som i sig innehåller ett större antal runda och
glatta samt följaktligen mera rörliga atomer. Genom
luftens påtryckning vid inandningen kvarhålles detta
själsämne i kroppen; men sådant ämne finnes för öfrigt
öfverallt, ty allt är i någon grad lefvande. Kunskap
om tingen få vi därigenom, att atomer lösrycka
sig från dessa och intränga i vår själ genom porer,
som äro befintliga på denna. I etiskt afseende är
D:s lära tiil hälften eudemonistisk, till hälften
en af högre tendens genomträngd moral. Jämnmod och
lugn, vunna genom försakelse af sinnlig njutning,
äro lifvets högsta goda. Människan bör blygas mer för
sig själf än för andra, och det är bättre att lida
orätt än att göra orätt. Om det gudomliga lär D.,
att det är de eldartade atomerna. Enligt honom leder
den populära religionsläran sitt ursprung därifrån,
att man missförstått skaldernas personifikationer af
naturens företeelser. Möjligen kunna dock gudarna vara
långlifvade, ehuru visserligen ej eviga och osynliga
varelser. D:s historiska betydelse ligger däri, att
han för första gången försökt en konsekvent mekanisk
världsförklaring, och han är däri uppslagsman och
föregångare till den moderna naturvetenskapen. Genom
Platons och Aristoteles auktoritet trängdes dock
detta uppslag för århundraden tillbaka till förmån
för en teleologisk naturuppfattning, som hindrade en
exakt forskning.
L. H. Å. (S—e)

Demolera (fr. démolir, af lat. demoliri, förstöra, af
moles, bålverk), nedrifva; förstöra (fästningsverk,
kasematter, byggnader, broar o. d.), rasera. Jfr Demantelera .
L. W:son M.

Demolition (se Demolera), nedrifvande, förstöring,
rasering. — Demolitionsbatterier, krigsv.,
sådana anfallsbatterier, medelst hvilka man
söker förstöra fästningsverk, hålbyggnader o. d. —
Demolitionsminor, krigsv., minor, som anläggas under
en fästnings utanverk, eller under befästningar och
byggnader, som man själf ej längre har bruk för.
L. W:son M.

Demologi (af grek. demos, folk, och logos, lära),
af E. Engel föreslagen term för vetenskapen om
de mänskliga samhällenas uppkomst, inre väsen och
utveckling. A. Noreen använder samma term i st. f. den
engelska benämningen folklore och det däraf härledda
folkloristik.

Demolombe [dəmålå̃’b], Jean Charles Floreit, fransk
rättslärd, f. 1804 i La Fère (dep. Aisne), d. 1888
i Caen, var sedan 1827 professor vid juridiska
fakulteten i Caen. En af Frankrikes främste
rättslärde, utöfvade han ett utomordentligt stort
inflytande på rättsskipningen dels genom en mycket
anlitad juridisk rådfrågningsbyrå, dels genom sitt
berömda, af Institutet med 20,000 frcs belönade arbete
öfver den franska rätten, Cours de code Napoléon (31
bd, 1844—79, oafslutadt), D:s lifsverk. Se Gréard,
"Notice sur la vie et les travaux de M. Demolombe"
(i "Mémoires de l’Acad. des sciences morales et
politiques", CXXIX).

Demon l. Demon (grek. daimon, lat. dæmon) betecknar
ej sällan i den grekiska litteraturen, åtminstone hos
Homeros och skalderna, helt enkelt gudom. Särskildt
angafs därmed ett slags gudaväsen af lägre ordning. I
senare tid, efter Platon, tilldelas i litteraturen
liksom i folktron en "daimon" åt hvar människa såsom
hennes dubbelväsen eller skyddsande. Eller också
betraktades demonen rent af såsom den vandrande ande,
som tagit säte i människan och utgjorde hennes
själ. Vissa rationaliserande senstoiker gjorde
"daimon" ifrån att vara en andevarelse för sig till
det gudomliga, förnuftiga i människan. — Lägre
gudomligheter och andar, liknande grekernas
demoner, förekomma med skiftande betydelse i all
folktro. Sokrates’ "daimonion" uppenbarade sig som
en röst, som varnade honom för det han ej borde
göra. (Se Sokrates.)

I kristendomen kom demon, som i den klassiska
litteraturen är indifferent och angifves såsom
"god demon" eller "olycksdemon", att användas
i dålig bemärkelse om hedendomens gudar
och andra onda andemakter. Se Djäfvul.
N. S.

Demonesoi, det antika namnet på ögruppen
Kizil-Adalar l. Prinsöarna, bestående af nio
till Turkiet hörande öar i Marmarasjön, s. ö. om
inloppet till Bosporen. Yppig växtlighet och härligt
klimat. Den största är Prinkipo.

Demonetisering (af lat. moneta, mynt), nationalek.,
innebär, att ett mynt eller en myntmetall beröfvas
sin egenskap af mynt — d. v. s. af att vara lagligt
betalningsmedel - och därvid ofta nedsmältes. Så
innebär silfrets demonetisering, att silfvermynten
indragas och nedsmältas eller säljas såsom metall,
hvilket bl. a. ökar utbudet på silfver samt minskar
behofvet däraf och följaktligen är en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:06 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbf/0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free