Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog / 139-140 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Demotika - Demotisk skrift - Demter - Demuth, Leopold - Denain - Denar - Denarius, lat. Se Denar - Denarius beati Petri, lat. Se Peterspenningen - Denaro - Denationalisera - Denaturalisera - Denaturera - Denatus - Denbigh - Dender

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

krukmakararbeten. I D. föddes Bajasid I 1347. I
D. uppehöll sig Karl XII från 17 mars till 9 april
1713 och från 3 nov. 1713 till sin afresa från
Turkiet, 20 sept. 1714.

Demotisk skrift l. Demotiskan
(grek. demotikos, af demos, folk), fornegyptisk
"folklig skrift", i motsats till hieroglyfer och
hieratisk skrift. Se Egyptisk skrift.

Demter, oriktig form för Deventer.

Demuth [-mot], Leopold, österrikisk operasångare
(barytonist), f. 1861 i Brünn, elev af Gänsbacher vid
Wiens konservatorium, var engagerad i Halle, Leipzig
och Hamburg, innan han anställdes vid Wiens hofopera,
där han genom sin naturliga sångarbegåfning och den
fylliga, fasta och mjuka klangen i sin röst intager
en framstående plats.

Denain [dənä̃’], stad i franska depart. Nord
(Flandern), vid Schelde. 22,088 inv. (1901). 1851
uppgick invånarantalet endast till 1,714. D.,
som ligger midt i ett rikt koldistrikt, har
stora järnverk, maskin-, vagn-, glas- och
sockertillverkning, skeppsbyggeri. — 24 juli 1712 vunno
fransmännen under marskalk Villars där en seger öfver
de allierade under prins Eugène.

Romersk denar, med Romas hufvud och på frånsidan Dioskurerna.

Romersk denar, med Cæsars bild och på frånsidan Juno med tvåspann.

Denar, präglad af konung Knut i England i början af 1000-talet.

Denar (lat. denarius, "som innehåller
tio"). 1. Fornromerskt silfvermynt af 10 (en tid
16) as’ vikt och 4 sestertiers värde (= 75 à 80
öre). Äldre denarer (de började präglas 269 f. Kr.) bära
på åtsidan ett vinghjälmprydt kvinnohufvud,
personifierande staden Roma, därbredvid
värdebeteckningen X (tio) och på frånsidan dioskurerna
till häst eller ock någon gud efter ett två- eller
fyrspann (jfr Bigatus och Quadrigatus).
Under kejsartiden
återgaf prägelhufvudet kejsarens drag. Äfven stycken
om 1/2 denar (quinarius, betecknadt V) präglades. —
2. Ett från 207 f. Kr. prägladt guldmynt af 25
silfverdenarers värde, från kejsar Konstantins
tid kalladt solidus. — 3. Fornromersk apoteksvikt,
= drachma.

Myntet eller åtminstone benämningen denar gick
öfver till medeltidens folk i västerlandet och (som
"dinar") i orienten samt återfinnes i fr. denier
och i engelska förkortningen d. för penny, pence. —
De i Skandinavien till 1906 gjorda fynden af denarer
innefattade omkr. 7,000 stycken, däraf mer än 4,800
på Gottland, 850 på Öland och Bornholm, 650 i Skåne,
knappt 100 på svenska fastlandet utom Skåne, omkr.
600 i Danmark (frånräknadt Bornholm) och endast 5 i Norge.

Denarius, lat. Se Denar.

Denarius beati Petri (jfr Denar), lat. Se
Peterspenningen.

Denaro (af lat. denarius, jfr Denar), föråldradt
italienskt räknemynt (stundom äfven prägladt i
koppar), = 1/12 soldo = 1/240 lira = 0,3 öre, för
öfrigt skiftande i värde efter olika landsdelar;
föråldrad italiensk myntvikt, växlande mellan 1,1 och
1,28 gr., fortfarande som vikt för silkesgarn i Milano
och Turin = 0,05 gr.; föråldradt toskanskt mått, =
2,43 mm.

Denationalisera (fr. dénalionaliser, af lat. de, från,
och natio, folk), beröfva nationalitet; utplåna
national- l. folkkaraktär.

Denaturalisera (fr. dénaturaliser, af lat. de,
ifrån, och natura, natur), beröfva infödingsrätt
l. den genom naturalisation förvärfvade
medborgarrätten. Subst. Denaturalisation. Jfr Naturalisera.

Denaturera (af lat. de, från, och natura, natur),
upphäfva naturen hos något, göra något (för
beskattningens skull) odugligt för vissa ändamål,
t. ex. brännvin såsom njutningsmedel genom tillsats
af träsprit, pyridinbaser m. m. Trots den vidriga
smak man genom denatureringen åsyftar att gifva
brännvinet eller spriten, har under senare år
varan — utspädd med vatten — visat sig hafva fått
på grund af prisbilligheten ökad användning såsom
berusningsmedel. Såsom industriell produkt har
denaturerad sprit en ingalunda oväsentlig betydelse;
den har blifvit en nödvändighetsartikel i hushållen,
där den bl. a. nyttjas till uppvärmning af drycker
och enklare matvaror. 1905 uppgick tillverkningen
i Sverige till 3,4 mill. l. För att förebygga
misstag färgar man i Sverige spriten röd. Jfr
Brännvinslagstiftning, sp. 440.

Denatus, lat. (af denasci, dö), död, afliden
(på grafmonument, minnespenningar o. s. v. ofta
förkortadt till den.).

Denbigh [de’nbi]. 1. Grefskap i nordöstra Wales, vid
Irländska sjön. 1,724 kvkm. 131.582 inv. (1901). 77
på 1 kvkm. Landet är bergigt och väl vattnadt
(genom floderna Clwyd. Dee och Conway) samt rikt på
naturskönheter. Marken är fruktbar; omkr. en tredjedel
är åker och en tredjedel äng. Bergsbruket lämnar
stenkol, järn, bly och silfver. Industri och handel
äro obetydliga. — 2. Hufvudstad i nämnda grefskap i
Clwyd-dalen, på sluttningen af en brant kulle, som
krönes af en slottsruin. 6,439 inv. (1901). D. har
en ålderdomlig karaktär. Läder- och skotillverkning.

Dender, flod i Belgien. Se Dendre.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>