- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog /
149-150

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Denner, Balthasar - Dennery,d'Ennery, Adolphe Philippe Eugène - Dennewitz - Dennewitz, Friedrich Wilhelm von Bülow, grefve av D. Se Bülow. sp 767. - Denning - Denobilitera - Denomination - Denominativ - Denon, Dominique Vivant - Densimeter - Densitet - Densusiãnu, Nicolae - Dent - Dentagra - Dental - Dentalgi - Dentalium, zool. Se Hafstand - Dentaria - Dent de Morcles. Se Dent du Midi - Dent du Midi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

porträttör och fick sedermera en stadig och lönande
sysselsättning vid de tyska hofven. Äfven vid hofven
i England, Holland och Danmark målade han en mängd
högt stående personer. D:s arbeten kännetecknas
af ett ytterligt minutiöst utförande, så att de
mycket väl skulle kunna tåla vid att betraktas
genom förstoringsglas: man ser t. o. m. hudens
porer och minsta rynkor. Men ansiktena sakna
själ och uttryck. Detta gäller i synnerhet
om hans många gubb- och gummhufvuden. som
finnas spridda i de flesta större samlingar
(Nationalmuseum eger två sådana). Hans öfriga
porträtt, t. ex. ett ganska täckt, från Salsta
kommet Porträtt af en ung dam (1729), i Stockholms
högskolas samling, äro visserligen i allmänhet
icke utförda med denna pinsamma noggrannhet, men
tillhöra dock ett slags porträtteringskonst, som
blef öfverflödig efter fotografiens uppfinnande.
R—n. (O. G—g.)

Dennery l. d’Ennery [dänrī], Adolphe Philippe
Eugène
, pseudonym för den franske dramatikern Adolphe
Philippe.

Dennewitz, en i preussiska prov. Brandenburg,
regeringsområdet Potsdam, belägen by, ryktbar genom
det slag, som där utkämpades 6 sept. 1813. Efter
fransmännens nederlag vid Grossbeeren (23 aug. nämnda
år) fick marskalk Ney befallning att med de slagna
kårerna, som ökats till 70,000 man, ånyo hota
Berlin. Han gick 5 sept. öfver Seyda mot Jüterbogk,
som ligger 7 km. n. ö. om D. Norra tyska armén, under
kronprinsen Karl Johan, innehade en ställning n. och
ö. om Wittenberg. Dess vänstra flygel (preussiska
kåren Tauentzien, 10.000 man) trängdes af fransmännen
tillbaka till Jüterbogk och upptog där striden
(6 s. m.). Preussiska kåren Bülow (37,000 man)
skyndade till hjälp från v., och striden böljade
länge kring byarna Dennewitz och Gölsdorf samt på
fältet n. om den förstnämnda. På eftermiddagen visade
sig de svenska och ryska kårerna på slagfältet; men
fransmännens kraft var redan bruten: deras återtåg
urartade till vild flykt, hvarunder de oroades af
det förföljande kavalleriet. Två svenska batterier
deltogo i förföljandet. Fransmännen flydde öfver Dahme
och stannade i Torgau, sedan de förlorat 18,000 man
(inberäknadt fångar). Preussarna lämnade 10,000 man
på stridsplatsen.
C. O. N.

Dennewitz, Friedrich Wilhelm von Bülow, grefve
af D. Se Bülow, sp. 767.

Denning, benämning på de silfverkopeker, som Mikael
Fedorovitj 1619 gaf Kristian IV i Danmark rättighet
att slå för underlättande af handeln mellan det
nordliga Norge och Ryssland. I enlighet med Mikaels
föreskrift egde dessa mynt ryska kopekers halt samt
en prägel, som liknar dessas. 48 sådana denningar
gingo på en riksdaler. Ett högst ringa antal, af
tvenne olika typer, blef slaget.
A. W. S.

Denobilitera (nlat. denobilitare, af lat. nobilis,
ädling), fråntaga adelskap. — Denobilisation, beröfvande af adelskap.

Denomination (lat. denominatio, af nomen, namn),
benämning, utnämning; kyrkligt parti eller sekt.

Denominativ (lat. denominativum, af nomen, sakord),
ord, som är härledt omedelbart ur ett nomen,
t. ex. stämpel, af stamp, konstra af konster.

Denon [dənå̃’], Dominique Vivant, baron, fransk
kopparstickare och skriftställare, f. 1747
i Givry (Saône et Loire), d. 1825 i Paris, gjorde
som diplomat flera resor i Europa, deltog under
Bonaparte i expeditionen till Egypten 1798 och följde
sedermera kejsaren på dennes segertåg, hvarunder
han, i egenskap af generaldirektör för museerna,
utsåg de konstverk, hvilka skulle som krigsbyte
föras till "musée Napoleon" i Paris. Hans berömdaste
arbete är Voyage dans la basse et la haute Égypte
pendant les campagnes du général Bonaparte
(1802).
(O. G—g.)

Densimeter (af lat. densus, tät, och metrein, mäta),
fys., täthetsmätare, ett slags areometer.

Densitet (lat. densitas), täthet. Jfr Kondensera.

Densuşianu, Nicolae, rumänsk historiker, f. 1846
i Siebenbürgen, idkade där juridiska studier
och öfverflyttade 1877 till Bukarest. Han har
utvecklat en produktiv författarverksamhet på den
rumänska historiens område, stödd på forskningar
under vidsträckta resor, och delvis utgifvit den
stora källpublikationen Documente privitóre la
istoria Românilor
(1887 ff.). — Hans brorson
Ovid D., f. 1873, professor vid Bukarests
universitet, har författat en förträfflig
Histoire de la langue roumaine (I, 1901).
H. B—n.

Dent [dã], fr., "tand", ingår i namn på spetsiga
bergstoppar. Exempel på sådana namn äro i Penninska
alperna D. Blanche (4.364 m.) och D. d’Hérens
(4,180 m.), i Savojiska alperna D. du Midi (3,260
m.), i Bernalperna D. de Morcles (2,980 m.), i
Chablaisalperna D. d’Oche (2,437 m.).

Dentagra (af lat. dens, tand, och
grek. agra, affektion), tandvärk.
Ugn.

Dental. 1. (Lat. litera dentalis, af lat. dens, tand)
Språkv., "tandljud", ett ljud, som uttalas, under det
att tungspetsen vidrör den öfre tandraden. Dentalerna
äro d (ð), t och þ (th). Se Kontaktsläge. — 2. (Af
lat. dens, tand) Tandl., hörande till tänderna.

Dentalgi (af lat. dens, tand, och
grek. algos, smärta), tandvärk.
Ugn.

Dentalium, zool. Se Hafstand.

Dentaria bulbifera L., Tandrot, bot., farm., en
tämligen hög, i södra och mellersta Sveriges lunder
växande ört af fam. Cruciferæ. Från en rotstock,
som bär hvita, köttiga, tandlika fjäll, uppskjuter
en enkel, trind och glatt stjälk. Denna är vanligen
först ofvan midten försedd med blad, af hvilka de
nedre äro parbladigt delade och de öfre hela, med
svartröda knopplökar i bladvecken. Stjälken delar sig
öfverst i en klase af några få stora, ljusgridelina
blommor. Skidorna äro ofta outvecklade. Roten var
förr officinell under namnet radix dentariæ minoris
och använd mot koliksmärtor, i synnerhet hos barn.
O. T. S. (G. L—m.)

Dent de Morcles [dã də mårkl]. Se Dent du Midi.

Dent du Midi [dã dy midī], alptopp i schweiziska
kantonen Valais, n. v. om Rhônekroken vid Martigny
och hörande till Savojiska alperna. 3.260 m. För
den storartade utsiktens skull besökes D. ofta af
resande. På den motsatta östra sidan af Rhônedalen
ligger Dent de Morcles, som är 2,980 m. hög. De bägge
bergen hafva förr tydligen varit förenade genom en
bergskedja, men skilts genom att Rhône eroderat sin
dal mellan dem. Stundom inträffa betydliga ras från
Dent du Midi, så

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:42:38 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbf/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free