Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Denver - Deoband - Deodara- l. Himalayacedern, bot. Se Ceder - Deo duce, lat. Se D.D - Deo et victricibus armis - Deo gratias - Deols - De omnibus rebus et quibusdam (nonnullis) aliis - Deoprag - Deoprajag. Se Deoprag - Deosaj - Dep. förkortning för departement - Dep., sråkvet. förkortning för deponens - Deparcieux l. De Parcieux, Antoine - Departement
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillverkningsvärde. Viktigast äro järn- och maskinindustrien,
kvarn- och bryggeriindustrierna. D. är säte
för en mängd stora bolag, icke blott bergverks-
och hyttebolag, utan äfven jord-, bevattnings-,
nötafvels- o. a. bolag, hvilkas verksamhet omfattar
stora delar af västern. — D., hvars område utgör 127
kvkm., har breda, skuggrika, delvis asfaltbelagda
gator, upplysta med elektriskt ljus och försedda med
elektriska eller kabelbanor i alla riktningar, många
stora och ståtliga offentliga byggnader och stora
parker. Där finnas en medicinsk högskola (med öfver
800 studenter), ett stadsbibliotek, ett astronomiskt
observatorium (Chamberlin observatory), många andra
högre skolor, museum, opera och flera teatrar.
J. F. N.
Deoband [dī’å͡uband], stad i distriktet Saharanpur
i Nordvästprovinserna, Indien, vid järnvägen Delhi
— Lahore. 20,167 inv. (1901). I stadens närhet
finnas flera af pilgrimer mycket besökta hinduiska
helgedomar.
Deodara- l. Himalayacedern, bot. Se Ceder.
Deo duce, lat. Se D. D.
Deo et victricibus armis, lat., "med Gud och segrande
vapen", ett af konung Gustaf II Adolfs valspråk.
Deo gratias, lat., Gud vare tack! Gudi lof!
Déols [deå’l], by i franska depart. Indre
(Berry), 1 km. n. om staden Châteauroux, med 2,400
inv. (1901). D. var fordom hufvudort i denna trakt och
i 12:e årh. ett af västerlandets rikaste abbotstift
(Bourg-Dieu).
De omnibus rebus et quibusdam (nonnullis) aliis,
lat., om alla möjliga saker och några andra därtill.
Deoprag [de͡i’å͡uprag] l. Deoprajag (förkort.
af Devapragaja), by i distriktet Garhwal,
Nordvästprovinserna, Indien, vid föreningen af
Alaknanda och Bhagirathi, som där bilda Ganges. D. är
en af hinduernas fem heligaste vallfartsorter, berömd
för sitt enligt bramanska traditionen 10,000 år gamla
tempel åt Rama-Tsjandra, byggdt af svart huggen sten
utan murbruk i form af en pyramid, som slutar med
en hvit kupol med gyllene kula och spets. Midt emot
ingången i tempelhallen står en 2 m. hög stenstaty af
Rama-Tsjandra och framför denna en bedjande knäböjande
bild af Garuda af brons. Hela tempelbyggnaden är
24 m. hög. Vid föreningen af de båda strömmarna
äro tre stora vattenbassänger huggna i klippan,
där pilgrimerna försona sina synder genom bad.
Deoprajag. Se Deoprag.
Deosaj ("gudaslätten"), vegetationslös, endast
af en otalig mängd murmeldjur bebodd högslätt af
3,600—4,000 m. höjd mellan Baltistan och Kashmir,
rundt omkring omgifven af 4,800—5,000 m. höga berg,
från hvilkas glaciärer och snöbetäckta toppar klara
bäckar nedströmma för att förena sig med Sjigar,
som på sydöstra sidan afflyter till Dras. Från den
vågiga, med runda granitblock beströdda dalen, som
sannolikt är ett gammalt sjöbäcken, för norrut till
Baltistan ett 4,757 m. högt pass och till Kasjmir
ett 4,200 m. högt pass till den stora handelsvägen
mellan Skardo och Srinagar.
Dep., förkortning för departement.
Dep., språkv., förkortning för deponens.
Deparcieux [dəparsiö’] l. De Parcieux, Antoine, fransk matematiker och fysiker, f. 1703 nära Uzès (Languedoc), d. 1768 i Paris, kom ganska
ung till Paris, där han först uppehöll sig med att
tillverka solur, men småningom bröt sig en bana
genom mekaniska uppfinningar och konstruktioner,
bl. a. af vattenuppfordringsverk och vattenhjul. Flera
afhandlingar om dessa ämnen inlämnade han till
vetenskapsakademien, af hvilken han blef ledamot
1746. Med stöd af de i Frankrike sedan 1689 införda
tontinerna uppgjorde han dödlighetstabeller: Essai sur
la probabilité de la durée de la vie humaine (1746)
med Addition à l’essai etc. (1760), och använde
därvid, ehuru fullt oberoende, principer liknande
dem, som holländaren Kersseboom något tidigare
följt. Hans dödlighetstabeller lades till grund för
alla försäkringsbolags kalkyler i Frankrike.
Departement (fr. département, af lat. pars, del),
afdelning, område, verksamhetskrets. 1) I flera
länder är departement namn på de ämbetsverk, genom
hvilka förbindelse åstadkommes mellan regeringen och
statsförvaltningens olika grenar. I Sverige kallades
dessa ämbetsverk före 1840 "expeditioner" och deras
chefer i allmänhet "statssekreterare". Dessa hade i
regeln plats i statsrådet endast, när ärenden från
deras respektiva expeditioner där behandlades. Genom
grundlagsförändring vid riksdagen 1840—41 afskaffades
expeditionerna och statssekreterarämbetet. I stället
för de förra inrättades 7 statsdepartement: justitie-, utrikes-, landtförsvars-, sjöförsvars-, civil-, finans- och ecklesiastikdepartementen, och i
spetsen för hvart och ett af dessa ställdes en ständig
statsrådsledamot (statsråd). Expeditionernas göromål
fördelades genom k. stadgan af 16 maj 1840 mellan
departementen. Åtskilliga förslag till ändring i den
1840 åvägabragta ordningen hafva väckts, men ledt
till ringa resultat. En orsak härtill är att själfva
departementsindelningen i Sverige (i olikhet med hvad
som i andra länder är vanligt) fastslagits i grundlag,
ehuru ärendenas fördelning mellan departementen sker
genom kunglig förordning. En del af dessa förslag
har gått ut på att från departementens handläggning
afskilja s. k. besvärsmål (se Besvär 3, sp. 142) och
öfverlämna dem till en administrativ öfverdomstol,
regeringsrätt (se d. o.). De flesta hafva afsett vissa
förvaltningsgrenars bättre tillgodoseende eller ock
lättandet af vissa departements arbetsbörda, genom
förändringar i själfva departementsindelningen. Till
1856—58 års riksdag afläts sålunda kungl. proposition
om inrättande af ett departement för allmänna
arbeten och kommunikationsanstalter. Förslaget
föll vid 1859—60 års riksdag. 1867 ifrågasatte
ett särskildt riksdagsutskott upprättandet af
ett jordbruksdepartement, men Första kammaren
afvisade förslaget. 1868 dels framställdes en
kungl. proposition om upprättande af ett nytt
departement, för näringar och allmänna arbeten, dels
väcktes en motion om inrättande af ett särskildt
departement för jordbruket och kommunikationerna,
men både propositionen och motionen afslogos af
Första kammaren. På grund af en väckt motion föreslog
konstitutionsutskottet vid 1874 års riksdag, att ett
departement för näringar och allmänna arbeten skulle
inrättas, men att Landt- och Sjöförsvarsdepartementen
skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
