Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Depositum - Depostiär. Se Depositarie - Depossedera - Depot. Se Depå - Depping, Georges Bernard - Depravation (se Depravera), sedefördärf - Depravera - Deprication - Deprès, Josquin. Se Josquin des Prez - Depression
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kan han icke detta, åligger det honom, ifall han
vill vara fri från ersättningsskyldighet, att med
goda skäl eller egen ed styrka, att detta förhållande
icke härleder sig från hans vangömmo eller vållande.
För sitt besvär kan depositarien, efter svensk rätt,
betinga sig arfvode, något som däremot enligt
romersk rätt ansågs strida mot detta aftals natur.
Föremål för inlagsaftal kunna vara lösa saker af
hvarje slag. Väsentligt för detta aftal är endast, att
just de inlagda föremålen skola återställas och icke
utbytas mot andra af samma slag. Den vanliga
"depositionen" af penningar i banker är sålunda
icke ett inlagsaftal, utan en försträckning.
I. Afz.
Depositär. Se Depositarie.
Depossedera (fr. déposséder, af lat. de, från, och
possidere, besitta, innehafva), afhända, fråntaga (en
furste) besittningen af (hans land l. krona), afsätta.
Depot [depå], fr. dépôt. Se Depå.
Depping, Georges Bernard, tysk-fransk
historieskrifvare, f. 1784 i Münster, d. 1853
i Paris, flyttade 1803 till Paris, där han
naturaliserades 1827. Han skref flera historiska
arbeten, bland hvilka Histoire des expéditions
maritimes des normands et de leur établissement
en France au 10:e siècle (1826; 4:e uppl. 1844) är
det mest bekanta. Han idkade äfven en förtjänstfull
verksamhet som utgifvare af historiska källskrifter
genom sin upplaga af den bekanta "Livré des métiers"
(1837), en af Étienne Boileau, "prévôt des marchands"
i Paris, under Ludvig den heliges tid gjord samling
af de parisiska skrånas statuter, ett arbete, som är
af största vikt för kännedomen om Frankrikes sociala
och ekonomiska historia under medeltiden. I det stora
samlingsverket "Collection des documents inédits de
l’histoire de France" utgaf han "Correspondance
administrative sous Louis XIV" (3 bd, 1850—53),
som fullbordades af hans son.
Depravation (se Depravera), sedefördärf.
Depravera (lat. depravare, af pravus, vrång), skämma,
förstöra, fördärfva (till seder).
Depreciation (fr. dépréciation, af lat. de,
negerande, och pretium, pris), nationalek.,
värdeminskning, egentligen af mynt, t. ex. af
silfvermynt i förhållande till guldmynt (eller
tvärtom), eller af pappersmynt i förhållande till
metallmynt. Ordet tages vanligen i betydelsen af den
faktiska värdeminskningen, medan devalvation (se d. o.) betyder minskning af det lagbestämda värdet. Jfr Agio och Pappersmynt.
E. Hkr.
Deprés [dəprä], Josquin. Se Josquin des Prez.
Depression (lat. depressio, af deprimere,
nedtrycka), nedtryckning; fördjupning, som
åstadkommits genom tryck; förslappning, nedslagenhet.
1. Astron. a) En under horisonten belägen himlakropps
afstånd från denna. Depressionen mätes utefter
en vertikalcirkel, lagd genom himlakroppen,
och är således liktydig med negativ höjd. Se
Astronomiska koordinater. b) Horisontens depression,
vinkelafståndet mellan den fria hafshorisonten och
ögats horisont. Dess storlek beror hufvudsakligen på
ögats höjd öfver vattnets nivå, men växlar äfven med
de atmosfäriska förhållandena, särskildt luftens och
vattnets relativa temperatur, och är därför svår att
noggrant bestämma. Vid ortsbestämningar till sjöss,
hvarvid man är hänvisad till att med en sextant
uppmäta en himlakropps höjd öfver horisonten,
måste depressionen fråndragas, parallaxen (se
d. o.) tilläggas den omedelbart observerade höjden. —
I nära sammanhang med depressionen stå den naturliga
horisontens afstånd från åskådaren och storleken af
det fält af jordytan han kan öfverskåda. Från ett
torn eller en klippspets af 50 m. höjd öfverblickar
man exempelvis en cirkelyta med 23 km. radie,
från 100 m. höjd ser man 33 km. åt alla håll, från
1,000 m. 104 km., från 5,000 m. 233 km. o. s. v.
Rh.
2. Fys. Barometrisk depression, detsamma
som barometerminimum.
3. Geogr., landområde, som ligger lägre än
hafsytan. Den till omfånget största depressionen,
ungefär af Skandinaviska halföns storlek, bildar
Kaspiska hafvet med sin omgifning; detta hafs
yta ligger omkr. 26 m. lägre än Svarta hafvets.
Den djupaste depressionen är det af Jordan
genomflutna Ghor; Döda hafvets spegel ligger 394 m.
under Medelhafvets. Andra depressionsområden
ligga i Nord-Afrika, visserligen icke af så stor
utsträckning, som man förr antog. Det ena ligger i
sydöstra Algeriet och sydvästra Tunisien och omfattar
de salthaltiga sjottens långsträckta region, som
ligger 20—31 m. under Medelhafvets yta och upptager
en areal af nära 6,000 kvkm., det andra i norra
delen af Libyska öknen och sträcker sig från
Stora Syrten till närheten af Nildeltat (Aradj
70 m. under hafvet, Siwah 20 m.). Birket Karun
i Fajjum ligger 45 m. lägre än hafvet. I Danakils
kustslätt vid Röda hafvet ligger s. v. om Hamfilaviken
träsket Gabala 60 m. och v. om Tadjuraviken Assal- och
Abhebaddsjöarna t. o. m. 174 m. under Röda
hafvets nivå. I Nord-Amerika ligger Colorado-öknen
i den nordliga förlängningen af Kaliforniska viken på
en större sträcka 91 m. under hafsytan. I Asien fann
bröderna Grum-Gržimailos Tibetexpedition 1890 en högst
viktig och intressant depression s. om Tianschan
i Turfans område, vid en ort Luktschun (ungefär
under 42,5° n. br. och 89,5° ö. lgd fr. Greenw.),
af omkr. 50 m. u. h. I Europa är nära hälften
(14,757 kvkm.) af konungariket Nederländerna ett
depressionsområde, som endast genom dyner
och vallar skyddas mot att öfversvämmas af hafvet.
Med kryptodepression menas en af vatten dold
depression; många sjöars botten ligger lägre än
hafsytan. Den djupaste insänkningen i jordens yta
är Kaspiska hafvets botten, 1,124 m. Äfven en sänka
mellan tvenne högländer brukar kallas depression,
äfven om den ej ligger under hafvets yta.
4. Nationalek., betryck. Med depressionsperiod
betecknas ofta "dåliga tider", då näringslifvet
visar ringa lifaktighet, företagsamheten är svag
och produktionen minskad i jämförelse med föregående
period ("den goda tiden"), alltså då den upp- och
nedgående materiella utvecklingen befinner sig i en
vågdal. Många nationalekonomiska författare skilja
mellan akuta kriser, kännetecknade af stora affärshus’
våldsamma fall och andra dramatiska händelser,
samt mera långvariga depressioner, då den allmänna
lifaktigheten är ringa, men sådana uppseendeväckande
olyckshändelser saknas.
E. Hkr.
5. Oftalm., en fordom använd metod för operation
af grå starr. Den består däri, att den fördunklade
linsen tryckes ned medelst en i ögat införd nål,
hvarigenom pupillen blir fri. Kombinerad med en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
