- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog /
169-170

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Deputation

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

rörande kammarverket, landtbruket och dess binäringar,
städerna och inrikes handel, ekonomiska förordningar,
skogsväsen, landtmäteri, statens räkenskapsväsen
m. m. Deputationen var i regeln delad i fyra
utskott: kammar-ekonomiutskottet, kommersutskottet,
förordningsutskottet och räkenskapsutskottet. Vid
frihetstidens sista riksdag, 1771—72, blefvo dessa
utskott själfständiga deputationer.

Landt- och sjömilitie-ekonomideputationen. Vid riksdagen 1723 tillsattes dels en
"krigsdeputation", dels en "amiralitetsdeputation",
men vid riksdagen 1726—27 valdes i stället
en deputation under ofvanstående benämning för
handläggning af ärenden angående indelningsverket och
andra ärenden rörande landt- och sjöförsvaret, som
icke ansågos böra hemlighållas (jfr sekreta utskottets
defensionsdeputation). Deputationen brukade fördelas
i två utskott: landtutskottet och sjöutskottet.

Protokollsdeputationen tillsattes första gången
1734 för att granska hofrätters, kollegiers och
konsistoriers protokoll, sedermera äfven andra
myndigheters. Förekommer vid följande riksdagar under
frihetstiden utom 1742—43. (C. G. Malmström, "Smärre
skrifter rörande sjuttonhundratalets historia", 1889,
s. 189 ff.).

Sekreta deputationen, fr. o. m. riksdagen 1723,
hade till uppgift att granska rådets protokoll,
till att börja med protokoll i alla slags ärenden,
utrikesprotokollen dock tillsammans med sekreta
utskottet, men 1726 lämnades de sistnämnda
helt och hållet åt sekreta utskottet, där de
granskades i mindre sekreta deputationen (se här
nedan), och 1738 protokollen i justitieärenden
åt justitiedeputationen. I sammanhang med
protokollsgranskningen kom sekreta deputationen att
behandla äfven de ömtåliga frågorna om klagomål öfver
tjänstetillsättningar.

Tulldeputationen förekom från och med riksdagen 1723.

Vid ett flertal riksdagar förekommo också:

Bevillnings- (eller kontributions-)
deputationer tillsattes af stånden vid
riksdagarna 1719, 1720, 1723 (ledamöter från
differentiedeputationen), 1726—27 (ledamöter från
besvärsdeputationen), 1742—43, 1746—47, 1751—52
samt riksdagarna på 1760-talet för behandling af
frågor hufvudsakligen rörande hvad som numera kallas
allmän bevillning. Sådana ärenden behandlades för
öfrigt äfven af sekreta utskottet eller stora sekreta
deputationen. (Se N. Bergsten, "Bevillningsutskott
vid frihetstidens riksdagar", 1906.)

Finska deputationer. Vid riksdagen 1742—43 inkom
en mängd ansökningar och besvär med anledning af
den förödelse, som drabbat Finland under kriget
med Ryssland, hvilket föranledde tillsättning af en
"deputation öfver innevånarnes i storfurstendömet
Finland andragna besvär". Deputationer för beredning
af ärenden rörande Finland förekommo sedan vid
riksdagarna 1746—47, 1755—56 (denna gång tillsatt
af sekreta utskottet) samt 1760—62 (ledamöter
från sekreta utskottet samt kammar-ekonomi- och
kommersdeputationen).

Fiskerideputationen förekom fr. o. m. riksdagen
1760—62. Ärenden rörande fiske hade förut hänvisats
till kammar-ekonomi- och kommersdeputationen eller
handels- och manufakturdeputationen.

Instruktionsdeputationer tillsattes
vid riksdagarna 1723, 1731, 1734, 1738—39 (rörande
instruktioner för kollegier och andra myndigheter)
samt 1755—56 (för utarbetande af ständiga
instruktioner för en del riksdagsdeputationer).

Reduktionsdeputationen tillsattes första gången
vid riksdagen 1726—27 för att granska den vid
föregående riksdag af ständerna förordnade
reduktionskommissionens relation och för öfrigt
handlägga mål rörande anspråk på ersättning
för reducerade gods. Den förekom därefter vid
riksdagarna under 1730- och 1740-talet samt 1755—56.
Vid öfriga riksdagar under senare delen af
frihetstiden bereddes reduktionsmål af kammar-ekonomi-
och kommersdeputationens räkenskapsutskott, i
hvilket då vanligen fördes ett särskildt protokoll
i reduktions-, likvidations- och fordringsmål.

Stora (eller större) sekreta deputationen bestod af
sekreta utskottet, förstärkt med 25 bönder eller
med sekreta deputationen eller på annat sätt. En
sådan förstärkning af sekreta utskottet egde rum vid
nästan alla riksdagar under frihetstiden, när man
ville gifva bönderna del af något viktigare ärende,
som eljest behandlades af sekreta utskottet.

Bland tillfälliga deputationer, som alltemellanåt
valdes af stånden, kunna exempelvis nämnas:
deputationen angående tronombytet och ändringar
i regeringsformen 1720 (kallad "sekreta
deputationen"), deputationen angående privilegierna
och utjämnandet af differenserna mellan stånden 1723
("differentiedeputationen"), deputationen angående de
efter krigets slut hemkomne officerarnas placering
1723 ("placeringsdeputationen"), deputationen för
utarbetande af förslag till riksdagsordning 1723,
ecklesiastika deputationen vid riksdagen 1726—27
(Hj. Nordin, "De ecklesiastika deputationerna under
Fredrik I:s regering", 1895), lasarettsdeputationen
vid riksdagen 1760—62. — Dessutom tillsattes af
hvarje stånd för sig oupphörligt smärre deputationer
för olika ändamål, i synnerhet för upprätthållande
af förbindelsen mellan stånden inbördes och mellan
stånden och regeringen (i sistnämnda betydelse
brukades ordet t. ex. ända till senaste tid om de
ståndens och kamrarnas delegerade, som hos K. M:t
begärde utnämnande af talmän, ett slags deputation,
som efter 1900 års riksdag ej vidare förekommer).

II. De viktigaste af sekreta utskottets deputationer
voro

Bankodeputationen vid alla riksdagar under
frihetstiden.

Defensionsdeputationen, som tillsattes 1723 af
stånden efter förslag af sekreta utskottet, men
fr. o. m. riksdagen 1726—27 af utskottet själft.

Mindre sekreta deputationen. Vid riksdagarna 1719
och 1720 valde sekreta utskottet "deputerade öfver
fredsverket" och 1723 en deputation för behandling
af utrikesärenden, sedermera vanligen kallad "mindre
sekreta deputationen", som fr. o. m. riksdagen 1726—27
äfven granskade rådets utrikesprotokoll.

Statsdeputationen. Sekreta utskottet tillsatte 1719
"deputerade öfver statsverket", 1720 "deputerade
öfver defensions- och statsverket" samt från och med
riksdagen 1726—27 en statsdeputation.

Utom dessa, som kunna betraktas såsom sekreta
utskottets ständiga deputationer, förekommo

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:27:50 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbf/0103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free