- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog /
173-174

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De Quincey, Thomas - Der. Se Deir 2 - Derabgherd, stad i Persien. Se Darab - Dera Ghazi khan - Deraie - Dera Ismail khan - Derajat - Derangemang. Se Derangera - Derangera - Derat - Derb - Derbe - Derbend - Derbent - Derby

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Suspiria de profundis (1845) eller Daughter of Lebanon
bevarar klassiskt rykte. Genom Confessions of an
opiumeater
(1821; "En opiiätares bekännelser", 1869),
som skildrar hans eget lif under missbruket af opium,
inverkade han bl. a. på Baudelaire, hvilken öfversatte
detta arbete till franska. För öfrigt omfatta
hans essayer de mest olika ämnen, biografiska och
historiska, filosofiska och teologiska (särskildt
sysslade han med tysk filosofi), politiska och
nationalekonomiska samt kritiskt estetiska (såsom Rhetoric
och Style). Hans område sträckte sig från humoristiska
och ironiska stycken ända till skildringar af
hemskt visionära sinnestillstånd (On murder
considered as one of the fine arts, Letters to a young man
whose education has been neglected, The spanish
military nun, The vision of sudden death
). Bästa
upplagan af D:s verk utgafs af Masson i 14 bd 1889—90.
D:s Posthumous works utgaf Japp 1891. Litt.:
H. A. Page, "Life and writings of De Quincey"
(1881), Masson, "De Quincey" (s. å.), Findlay,
"Personal recollections of Thomas de Quincey"
(1886), och A. H. Japp, "De Quincey memorials",
(2:a uppl. 1890), F. Christoph, "Einfluss Jean Pauls
auf De Quincey" (1899), och W. Dunn, "De Quincey’s
relation to german literature" (1900).
R—n B.

Der. Se Deir 2.

Derabgherd, stad i Persien. Se Darab.

Dera Ghazi khan [dī’rā gā’ṡī-kān]. 1. Distrikt
i brittisk-indiska prov. Punjab, divisionen Derajat.
14,519 kvkm. 445,163 inv. (1901). Exportartiklar
äro indigo och säd. — 2. Hufvudstad i nämnda
distrikt, 3 km. v. om Indus. 23,731 inv. (1901).

Deraʿie (Derʿije), stad i arabiska landskapet
Nedjd, vid karavanvägen från Röda hafvet till
Persiska viken, var vahhabiternas (se d. o.) hufvudstad
samt hade, innan det 1818 förstördes, omkr.
60,000 inv. I dess ruiner ligga nu fem af murar
omgifna byar med tillsammans omkr. 1,500 inv.
Vahhabiternas nuv. hufvudort, Er-riad, ligger
omkr. 10 km. s. ö. därifrån.

Dera Ismail khan [dī’rā iṡmā-ī’l-kān]. 1.
Distrikt i brittisk-indiska prov. Punjab, divisionen
Derajat. 24,450 kvkm. 527,705 inv. (1901).
Exportartiklar äro säd och bomull. — 2. Hufvudstad
i divisionen Derajat och i distriktet D., 7 km.
v. om Indus. 31,737 inv. (1901). D. består af
den med en lermur omgifna infödingsstaden, den
engelska staden och militärstationen samt är en
viktig genomfartsort för handeln på Afganistan.
Staden har sitt namn efter Ismail khan, en belutsjhöfding,
som i 15:e årh. slog sig ned där och hvars
ättlingar residerade där i 300 år.

Derajat [dīrədʃā’t], division i brittisk-indiska
prov. Punjab. 57,796 kvkm. 1,360,669 inv. (1901), mest
muhammedaner. Befolkningen består af flera stammar, af
hvilka den mest betydande är djatstammen. D. indelas
i fyra distrikt: Dera Ismail khan, Dera Ghazi khan,
Bannu och Muzaffargarh. Hufvudstad är Dera Ismail khan.

Derangemang. Se Derangera.

Derangera [-raȵʃēra], fr. déranger (af rang, rad,
ordning), bringa i oordning, bringa på obestånd;
störa, besvära. — Derangemang [-ʃema’ȵ],
fr, dérangement, rubbning, oordning, förvirradt
skick. Jfr Rangera.

Derʿat, stor ort i Hauran, med 4,000—5,000
inv., på en bördig högslätt mellan Haurans berg
och Jordan. Det är forntidens Edreï, hufvudstad i
konung Ogs rike Basan, hvilket intogs af Israel redan
under Moses tid efter en strid vid Edreï. Staden
räknades senare till Manasse (4 Mos. 21: 33;
5 Mos. 1: 4; 3: 1; Jos. 12: 4). Längre fram fick den
namnet Adraa, Adraka och är från flera kyrkomötens
(Seleucia 359, Konstantinopel 381 och Chalcedon 451)
akter bekant som biskopssäte. Under de nuvarande
husen ligger gamla staden, ett virrvarr af gränder
med bostäder på ömse sidor samt uppåt gående ljus-
och luftschakt.

Derb, ty., egentl. brukbar, kraftig, hård, betecknar
i mineralogien, att ett mineral förekommer under
växlande former i massor större än en hasselnöt.
P. T. C.*

Derbe, en befäst stad i sydöstra delen af
Lykaonien, hörde under den romerska republikens
tid till den galatiske konungen Amyntas’ rike. År 41
e. Kr. införlifvades det af Claudius med den romerska
prov. Galatien. Paulus besökte D. på sin första
och andra missionsresa (Apg. 14: 20; 16: 1). Det
lykaoniska språket talades då ännu i D. Stadens
läge är ännu icke fullt kändt. Jfr. W. M. Ramsay,
"Historical geography of Asia Minor" (1890).
E. S—e.

Derbend, pers. och turk., bergpass, hålväg. —
Derbendschi, passvaktare, milis till skydd för befäst
bergpass; gatuppsyningsman.

Derbent l. Derbend (arab. Bab el abwad, "hufvudport",
l. Bab el Kadid, "järnport"), befäst stad i
prov. Dagestan, vackert belägen på västra stranden
af Kaspiska hafvet och rik på praktfulla byggnader i
orientalisk stil. 14,821 inv. (1897). Staden sträcker
sig utefter ett med vin- och fruktträdgårdar,
majs- och krappfält betäckt berg, utefter hvars
sidor husen ofta hänga som svalbon. Den med en hög,
stark mur omgifna staden består af fästningen, som
med guvernörens ståtliga, gamla slott bildar den
öfre staden, vidare af den mellersta stadsdelen,
omkr. 1,000 boningshus, och af den lägre staden med
många fiskarhyddor, värdshus för sjöfolk, tullhus och
skeppsvarf. I D. finnas en grekisk och en armenisk
kyrka, flera moskéer och synagogor samt 3 basarer med
orientaliska och västerländska väfnader. Invånarna
lefva hufvudsakligen af landtbruk och någon industri
(vapen-, siden- och bomullstygstillverkning), handel
och sjöfart. I närheten af D. börjar den kaukasiska
muren. — D. omnämnes först på 500-talet. Det var under
medeltiden det lysande residenset för en kan, som
dock oftast stod i beroende af Persien. Omkr. 1220
eröfrades det af mongolerna; senare bemäktigade
sig turkarna under Mustafa I den nedre staden, men
fördrefvos snart. 1722 eröfrades D. af ryssarna från
perserna, som afstodo det i freden 1723, men 1736
fingo det tillbaka. 1796 togs det åter af ryssarna
under Zubov och afstods slutligen 1813 genom fördraget
i Gulistan.

Derby [da’bi l. də’bi], 1. Grefskap i mellersta
England. 2,625 kvkm. 504,610 inv. (1901). Nordvästra
delen (High peak) är bergig, södra delen jämn
och fruktbar. En fjärdedel af marken är åker,
hälften bete. Af mineral finnas kol och järn, bly
och zink. Liflig industri. — 2. Hufvudstad i nämnda
grefskap, från hvilket den 1888 skildes såsom eget
förvaltningsområde ("county borough"). D. ligger på
en öppen slätt vid Derwent och har en areal af 21
kvkm., med 114,848 inv. (1901). Jämte sidenväfveri,
som infördes här 1717, först i England, och som utgör

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:27:50 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbf/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free