Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Derkylidas - Derma - Dermakalyptrogen, bot. Se Meristem - Dermanyssus, zool. Se Fågelkvalster - Dermaptera, zool. Se Tvestjärtar - Dermatisk - Dermatochelys coriacea - Dermatogen - Dermatol - Dermatolog - Dermatologi - Dermatopatologi, patol. Se Dermatologi - Dermaphagus (af grek. derma, hud, och fagein, äta). Se Skabb - Dermatoplastik - Dermatoptera, zool. Se Tvestjärtar - Dermbach - Dermestes, zool. Se Fläskbaggar - Dermestidæ - Dermis (grek.), hud. Se Derma - Dermochelys, zool. Se Sköldpaddor - Dermoidcysta - Dermoplastik - Dermoptera, zool. Se Pälsfladdrarna - Dernath, Gerhard von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfver perserna. Med anledning af sin ovanliga slughet
fick D. tillnamnet Sisyfos (se d. o.).
A. M. A.
Derma l. Dermis (grek.), hud, särskildt
hudens inre, fastare lager, läderhuden. Se Hud.
Dermakalyptrogen, bot. Se Meristem.
Dermanyssus, zool. Se Fågelkvalster.
Dermaptera, zool. Se Tvestjärtar.
Dermatisk (af grek. derma, hud), vidkommande huden.
Dermatochelys coriacea, zool., lädersköldpadda. Se Sköldpaddor.
Dermatogen (af grek. derma, hud, och genein,
födas), bot., det yttersta cellagret i vegetationspunktens
embryonala väfnad. Ur detsamma uppkommer
i allmänhet öfverhuden (epidermis).
G. A.*
Dermatol (af grek. derma, hud, och lat. oleum,
olja), Subgallas bismuthicus, farm., ett svafvelgult,
i vatten och sprit olösligt pulver, som, enbart
eller i blandning med något starkare antiseptiskt
medel, användes mot hudsjukdomar, sår, brännskador
o. s. v. i form af ströpulver, salfva, emulsion o. d.
Det gifves äfven, ehuru sällan, invärtes såsom medel
mot ymnigt, på tyfösa eller tuberkulösa processer i
tarmkanalen beroende diarré. Ur kemisk synpunkt
kan dermatol anses såsom basisk gallussyrad vismutoxid.
S. J—n.
Dermatolog (af grek. derma, hud, och logos,
lära), specialist på hudsjukdomar. Jfr Dermatologi.
— Internationella dermatologkongresser
hafva hållits sedan 1889 med tre à fem års
mellantid.
Dermatologi (af grek. derma, hud, och logos,
lära), patol., läran om hudens egenskaper och vård,
vanligen begagnadt i samma betydelse som
dermatopatologi (af grek. pathos, lidande),
läran om hudsjukdomar (se d. o.).
Dermatopatologi, patol. Se Dermatologi.
Dermatophagus (af grek. derma, hud, och
fagein, äta). Se Skabb.
Dermatoplastik, kir., detsamma som dermoplastik (se d. o.).
Dermatoptera, zool. Se Tvestjärtar.
Dermbach, köping i sachsen-weimarska kretsen
Eisenach. Vid D. utkämpade preussiska divisionen
Goeben 4 juli 1866 samtidigt två segerrika strider
mot två bajerska divisioner.
Dermestes, zool. Se Fläskbaggar.
Dermestidæ, zool., familj bland skalbaggarna,
omfattande små eller medelstora arter med äggformig
eller cylindrisk kroppsform, klubbformiga antenner
och vanligen af ljusa hår eller fjäll bildad
teckning på den mörka grundfärgen. De fullbildade
skalbaggarna träffas ofta i blommor af hagtorn och
andra rosblommiga växter, flera arter också i husen,
där de bl. a. ådraga sig uppmärksamheten genom
att med hopdragna antenner och ben ligga stilla
och låtsa sig vara döda, om de tro sig utsatta för
fara. Larverna äro beklädda med långa, utstående
hår, som på bakre delen äro ordnade i täta
grupper. Förpuppningen eger rum inom den sista
larvhuden. Som larverna till största delen lefva af mer
eller mindre torra djurämnen, äro några af dem
svåra skadedjur i zoologiska samlingar och på
pälsvaror. Af svenska hithörande arter må nämnas
fläskbaggen l. fläskängern (Dermestes
lardarius), pälsbaggen (Attagenus pellio) samt
museipesten (Anthrenus museorum).
G. A—z.
Dermis (grek.), hud. Se Derma.
Dermochelys, zool. Se Sköldpaddor.
Dermoidcysta (af grek. derma, hud, och kyste,
svulst), med. Flerstädes i kroppen uppträda ej sällan
under huden belägna, från ärt- till manshufvudstora
ihåliga tumörer, cystor (se Cysta), hvilkas vägg
består af mer eller mindre fullständigt utbildad
hud med hornlagret inåt hålrummet. De benämnas
dermoidcystor. I somliga fall består väggen i
en sådan cysta af endast ett tunt hornlager och
ett tunt underhuds(bindväfs-)skikt, men i andra
återfinnas alla den fullt utbildade hudens lager
och organ, såsom svett- och talgkörtlar, hår, naglar
o. s. v. Flertalet dermoidcystor utbildas ur under
fosterlifvet afsprängda och under den yttre huden
innestängda bitar af embryonal hud, och dessa cystor
träffas därför mest på sådana ställen, där huden
under fosterlifvet inbuktas i fåror, d. v. s. i
närheten af de normala kroppsmynningarna och på
halsen, motsvarande de under tidigt fosterstadium
äfven hos människan befintliga gälspringorna. Ett
annat slags dermoidcystor förekomma i äggstockar
och ovarier, där deras uppkomst förklaras däraf, att
en obefruktad könscell — som dock innehåller anlag
till alla kroppsdelar — af någon okänd anledning
börjar utveckla sig på ett sätt, som till en viss
grad motsvarar den befruktade äggcellens utveckling
till ett foster. Därvid kan så att säga ett stycke
af hvilket organ som helst utbildas, men särskildt
ofta uppkommer just en dermoidcysta. Emellertid
förekommer i väggen af en så utbildad cysta ej
alldeles sällan ett stycke ben, ett stycke tarm,
lunga o. s. v., hvilket däremot ej kan inträffa
vid det förstnämnda slaget af dermoidcystor.
(G. F—r.)
Dermoplastik (af grek. derma, hud, och plassein,
bilda). 1. Kir., den del af den plastiska kirurgien,
som söker bota huddefekter genom öfverflyttning af
hud från annat håll. Se Plastisk operation.
— 2. Uppstoppning af djurhudar (se Uppstoppning).
Dermoptera, zool. Se Pälsfladdrarna.
Dernath, Gerhard von, grefve, militär,
politiker, född antagligen på 1660-talet (hans födelse- och
dödsår äro ej kända), var son af Gebhard von
D., kursachsisk generallöjtnant, hvilken jämte två
bröder 1655 upphöjdes i riksgrefligt stånd och under
Karl X:s danska krig slog sig ned i Holstein och
upptogs bland dess adel. Äfven hans son egnade
sig åt krigaryrket och vardt slutligen generallöjtnant
för de furstliga holsteinska trupperna i
Brabant. 1710 blef han holstein-gottorpskt geheimeråd
och slöt sig till baron Görtz’ parti. Efter
Stenbocks kapitulation vid Tönning (1713) och
upptäckten af de holsteinske ledande männens
förbindelser med denne nödgades de lämna landet, som
ockuperades af danskarna, hvarvid Danmarks konung
indrog D:s gods, Hasselburg m. m. D. anställdes
då såsom den holstein-gottorpske administratorn
Kristian Augusts sändebud i Stockholm, hvarjämte det
af honom kommenderade holsteinska dragongardet
genom konvention af 15 maj 1714 öfverläts i svensk
tjänst (”von Dernaths dragoner”). Men D. förvisades
från hofvet i Stockholm efter upptäckten af Görtz’
tvetydiga förbindelser 1713 med Ryssland och Preussen,
hvilka ansågos sikta till succession till svenska
kronan för Karl XII:s systerson, den unge hertig
Karl Fredrik af Holstein-Gottorp. När Karl XII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
