Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog / 183-184 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dérolède, Paul - Derr-el-Kamar. Se Deir 3 - Derry - Derschatta, Julius von - Dertosa - Derwent - Derwent water - Derville. Se Desnoyers, L.C.J - Dervisch

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Jules Guérin m. fl. nationalister häktades
D. ånyo 12 aug. s. å. och dömdes af den till
riksrätt konstituerade senaten till 10 års
landsförvisning. D. vistades sedan i Spanien
(San Sebastian) till dec. 1905, då han tack vare
en nyss antagen amnestilag fick återvända till
Frankrike. Vid valen 1906 fick han ånyo plats i
deputeradekammaren. Förutom nämnda arbeten har
D. bl. a. utgifvit dramerna L’hetman (1877), La
Moabite (1879, hvars uppförande på Théâtre français
förbjöds af religiösa skäl), Messire du Guesclin
(1895) och La mort de Hoche (1897), vidare De
l’éducation militaire (1882), Monsieur le hulan et les
trois couleurs (1884), Le premier grenadier de France:
La Tour d’Auvergne (1886), Refrains militaires (1889),
Chants du paysan (1894), Poésies militaires (1897)
och La plus belle fille du monde, conte dialogué en
vers libres (1898).
E. A—t.

Derr-el-Kamar. Se Deir 3.

Derry [de’ri], det ursprungliga namnet på Londonderry.

Derschatta, Julius von, österrikisk politiker,
f. 12 sept. 1852 i Graz, blef 1881 praktiserande
advokat därstädes och egnade sig tidigt åt det
politiska lifvet som förkämpe för den tyska
nationalitetens sak mot tjecherna. 1885 invaldes
han i österrikiska riksrådets deputeradekammare,
omvaldes 1891, men nedlade kort därpå sitt
mandat för att i stället inträda i Steyermarks
"landesausschuss". D. öfvade emellertid alltjämt stort
inflytande på tyska folkpartiet, lät 1901 ånyo invälja
sig i deputeradekammaren och har alltsedan dess
såsom ledare för tyska folkpartiet och medlem af de
tyska vänsterpartiernas gemensamma "exekutivutskott"
intagit den parlamentariskt mest framskjutna platsen
på den tysksinnade sidan i deputeradekammaren. Då
frih. von Beck i juni 1906 bildade Österrikes första
parlamentariska ministär, ingick D. i densamma som
järnvägsminister.

Dertosa, romarnas namn på staden Tortosa.

Derwent [də̄’ωent], eg. "klart vatten", namn på
några floder i England, af hvilka den största (96
km.) flyter till Trent genom grefsk. Derby och förbi
staden Derby. En annan D. (91 km.) utfaller i Ouse
efter att hafva flutit igenom Yorkshire; en tredje (60
km.) flyter igenom sjön Derwent water (se d. o.) och
faller ut i Irländska sjön. Äfven i Tasmania finnes
en flod D. (209 km. lång), aflopp för sjön S:t Clair.

Derwent water [də̄’ωent wå̄te], pärlan bland
Cumberlandsjöarna i England, är 5 km. lång, har en
ytvidd af 5,35 kvkm. och genomflytes af Derwent. Den
har flera vackra holmar, bl. a. S:t Herbert’s, och i
densamma nedstörta de af skalden Southey besjungna
Falls of Lodore. Nära dess strand ligger staden
Keswick med Southeys graf.

Derville [-vi’ll]. Se Desnoyers, L. C. J. Fl.

Tiggande dervisch.

Dervisch (pers.), "fattig", benämning på medlemmarna
af vissa mystisk-religiösa brödraskap i muhammedanska
länder. Liksom det motsvarande arabiska ordet fakīr,
betecknar detta namn egentligen armod inför Gud,
behofvet af hans nåd och barmhärtighet och icke
fattigdom i vanlig mening. Dervisch-institutionen
har många likheter med munkväsendet. De olika
brödraskapens medlemmar hafva sammankomster
för gemensamma andaktsöfningar i kloster (tekje,
chānegāh), som ofta äro utrustade med rika donationer,
och stå under uppsikt af en prior, sjeich (äldste)
eller múrsjid (ledare). Denne, som
representerar ordens stiftare, pīr, utses vanligen på
grund af anciennitet eller genom val, hvilket sedan
stadfästes af sjeich-ul-islām. Innan en lärjunge,
murīd, upptages i orden och får tillstånd att
anlägga dess dräkt, måste han vanligen genomgå en
viss pröfvotid. För öfrigt märkes, att celibat icke
är obligatoriskt och att dervischerna icke räknas till
prästerskapet. Dessa ordnar indelas i två klasser:
bā sjer‘ ("med lag"), sådana, som inrätta sitt lif
i öfverensstämmelse med islams föreskrifter, och bī
sjer‘ ("utan lag"), sådana, som knappast kunna sägas
tillhöra något bestämdt religiöst samfund, ehuru
de påstå sig vara muhammedaner. Den förstnämnda
klassen omfattar ett mycket stort antal ordnar,
som hufvudsakligen skilja sig från hvarandra genom
den olika successionen från kaliferna Abu Bekr och
Ali, hvilka uppgifvas som dervisch-institutionens
stiftare. Att erhålla någon närmare kännedom om de
mångfaldiga regler och ceremonier, som iakttagas,
är för den utomstående icke möjligt, då dylika ting
strängt hemlighållas för den oinvigde. Mest bekanta
bland dessa ordnar äro er-Rīfā‘ije (de tjutande
dervischernas orden), stiftad af Ahmed er-Rifa‘i
(d. 1182), och el-Maulawīje (de dansande dervischerna;
se Dans, sp. 1327, och pl. III, 20), som stiftades
af den berömde persiske författaren Maulawi Djelal
ud-din er-Rumi (d. 1273). En annan bekant orden
är el-Kalenderīje (de vandrande dervischerna),
som härstammar från Spanien. I sin ursprungliga
form representerade denna inrättning inom islam en
mystisk riktning, som tillämpade vissa egendomliga
principer för tolkningen af koranen och den från
Muhammed härstammande traditionen, men i många fall
urartade den på ett högst betänkligt sätt. Under
asketens förklädnad döljer sig ofta nog en simpel
tiggare eller listig bedragare. Emedan dervischerna
icke erkänna någon annan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>