Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog / 225-226 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Desmodium - Desmodonta, zool. Se Vampyrer - Desmodus, zool. Se Vampyrer - Des Moines - Desmologi - Desmotropi - Desmoulins, Bénoit Camille

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

arterna växa i tropiska länder. Den mest bekanta är
D. gyrans DC., en mindre halfbuske, som härstammar
från Ostindien och stundom odlas i växthus. Denna växt
är i hög grad märklig för de egendomliga rörelser,
som utföras af bladen. Dessa äro sammansatta af tre
småblad, af hvilka det mellersta, "uddbladet" (f),
är betydligt större än de båda andra (f’).
Detta intager en olika ställning på olika
tider af dygnet (jfr Växternas sömn). Hela dagen
söker det nämligen att ställa sig på sådant sätt,
att solstrålarna må falla vinkelrätt mot dess yta; om
natten däremot hänger det nedåt. Vida tydligare äro
rörelserna hos de tvenne öfriga småbladen. Dessa,
hvilka äro små och smala, svänga sig nämligen
oafbrutet rundt omkring, på det sättet, att hvarje
småblad med sin spets beskrifver en liten cirkel
eller ellips. Uppstigningen sker tämligen långsamt
och ryckvis; men när bladet uppnått höjdpunkten
och kvarstannat där en liten stund, sänker det
sig hastigt ned för att kort därefter ånyo börja
uppstigandet. Medan det ena bladet höjer sig, sänker
sig det andra. Rörelsen fortgår på liknande sätt
dag och natt. Värme är ett nödvändigt villkor för
densamma. Vid 35° behöfva småbladen knappt mer än
1 1/2 minut för att fullborda ett hvarf. Vid lägre
temperatur (under 22°) hämmas rörelsen. D. canadense
DC. är en ganska vacker halfbuske med röda
blommor, hvilken odlas som prydnadsväxt.
Ldt. (G. L—m.)


Desmodonta, zool. Se Vampyrer.

Desmodus, zool. Se Vampyrer.

Des Moines [dä mωa’n l. de͡i’ må͡i’n]. 1. Biflod till
Mississippi, upprinner i nordamerik. staten Minnesota,
på Coteau des prairies, ur flera småsjöar, flyter
mot s. ö. genom Iowa och faller ut i Mississippi vid
Keokuk, på gränsen till Missouri. 720 km. lång. —
2. Hufvudstad i nordamerikanska staten Iowa, vid
den därifrån segelbara floden af samma namn och
vid en viktig järnvägsknut. 62,139 inv. (1900),
af hvilka 7,946 voro födda i utlandet (1,907 i
Sverige). Arsenal, två högre bildningsanstalter
(Drakeuniversity och D. college) samt två offentliga
bibliotek, af hvilka statsbiblioteket räknar 85,000
bd. 1900 omfattade industrien 494 verk med 10,5
mill. doll. i tillverkningsvärde. Särdeles betydande
är tillverkningen af landtbruksmaskiner. Stor handel
med spannmål och stenkol. D. grundlades 1846, fick
stadsrättigheter 1857 och blef s. å. Iowas hufvudstad.

Desmologi (af grek. desmos, band, och logos,
lära) l. Syndesmologi, anat., läran om ligamenten
(banden).

Desmotropi (af grek. desmos, band, och tropos,
vändning), kem., bindningsväxel, kallades 1887
af Jakobson det förhållandet, att vissa organiska
ämnen i kemiskt hänseende reagera på ett sätt, som
motsvarar tvenne strukturformler, t. ex. blåsyra
enligt formlerna NCH och CNH. Detta fenomen beror
därpå, att blåsyran t. ex. är en blandning af 2
isomera former, hvilka stå i kemisk jämvikt och
ytterst lätt öfvergå i hvarandra, om denna rubbas. Om
därför den ena isomeren inträder i en reaktion,
kommer hela substansen att öfvergå till och reagera
i denna form. Förhållandet kallas äfven tautomeri<i></i>
(Laar 1885) och pseudomeri. Öfvergå de båda formerna
antingen ej eller endast långsamt i hvarandra,
föreligger vanlig isomeri, från hvilken desmotropi
(tautomeri, pseudomeri) således skiljer sig endast
genom de båda formernas mindre beständighet.
P. T. C. (H. E.)


Desmoulins [dämolä̃’], Bénoit Camille, fransk
publicist och revolutionsman, f. 1760 i Guise i
Picardie, blef 1785 advokat vid parlamentet i Paris,
men gjorde där ingen lycka. När franska revolutionen
utbröt, slöt han sig till folkpartiet och vann
hastigt stort rykte som folktalare. Hans eldiga
vältalighet bidrog i väsentlig mån att egga folket
till angreppet på Bastiljen, 14 juli 1789. Strax
därefter utkom hans skrift La France libre, som väckte
utomordentligt uppseende och skaffade honom Mirabeaus
skydd och vänskap. I nov. s. å. började D. sin
bana som publicist, med den ryktbara veckoskriften
"Révolutions de France et de Brabant", som fortsattes
till juli 1792. Någon tid före Mirabeaus död (2 april
1791) började D. närma sig Danton, hvars parti han
tillhörde under sin återstående lifstid. När Danton
blef justitieminister, utnämndes i aug. 1792 D. till
hans generalsekreterare. 8 sept. s. å. valdes han
af staden Paris till medlem af nationalkonventet,
slöt sig där till Bergpartiet och röstade för
Ludvig XVI:s död. Hans giftiga pamflett Histoire des
brissotins medverkade till girondisternas fall. I
dec. 1793 började han utgifva den berömda tidningen
"Le vieux cordelier", hvars mot skräckväldet
fientliga ton snart föranledde en brytning med
Robespierre. 30 mars 1794 lät denne blodtörstige
tyrann häkta Danton och D., hvilka redan 5 april,
jämte sina förnämste partivänner, måste bestiga
schavotten (se Danton). Äfven D:s ädla maka,
Lucile Duplessis, giljotinerades ej långt efteråt
(13 april 1794). D:s skrifter utgåfvos 1874 af
Jules Claretie, som 1875 tillika offentliggjorde
en utförlig biografi öfver den snillrike, men
karaktärssvage publicisten. En staty öfver D. restes
1905 i Palais-royal-trädgården i Paris. Jfr Aulard,
"L’éloquence parlementaire pendant la révolution
française" (1882), och Godart, "Camille D." (1889).
E. W.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>