Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Detaille, Édouard Jean Baptiste - Detalj - Detaljhandel - Detaljist - Detaljofficer - De te fabula narratur - Detektiv - Detektivkamera - Detektor - Detention - Determinant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
målat äfven porträtt (prinsen af Wales m. fl.). Hans
tidigare krigstaflor äro liffulla och rörliga, hans
senare Drömmen, Revyn i Châlons för ryske tsaren
(1898 m. fl.) ganska banala bravurstycken. Hans
senaste större målning är den i Panthéons absid
uppsatta triptyken Äran (i skiss utställd 1904, färdig
1905). D. har ock lämnat teckningarna till det stora
arbetet "L’armée française, types et uniformes" (2 bd,
folio, 1885—88). I Luxembourg finns äfven den ofta
reproducerade akvarellen Invigningen af stora operan i
Paris (1877). Bland hans målningar med icke-militära
motiv märkes Pliktens offer (till brandkårens heder
1894). Jfr Vachon, "Detaille" (praktverk 1897).
G—g N.
Detalj (fr. détail, af détailler, eg. skära i bitar),
enskildhet, smådel, smärre parti af ett helt,
särskild omständighet, biomständighet; sjöv. Se
Detaljofficer. — Detaljera, uppräkna styckevis,
omständligt eller utförligt framställa.
Detaljhandel (se Detalj), nationalek., handel
i smått, kramhandel, minuthandel, i motsats till
grosshandel eller partihandel. Intill senaste tider
har detaljhandeln egt två kännemärken, som böra
hållas åtskilda, nämligen det ena att sälja varor
för omedelbar förbrukning och i små kvantiteter,
det andra att drifva denna handel i jämförelsevis
liten skala, med liten omsättning och med ett
begränsadt antal artiklar. Genom uppkomsten af såväl
konsumtionsföreningar som stormagasin har emellertid
uppstått en storhandel i detalj; och de vanlige
detaljhandlarna ha erhållit farliga konkurrenter,
som genom en ofta ofantlig omsättning nedbringa
driftkostnaderna i mycket hög grad och därför äro
i stånd att lämna varorna till långt billigare
pris. Nationalekonomiskt är detta uppenbarligen en
stor vinst, då mycket arbete därigenom inbesparas. —
Det har ofta visat sig, att den fria konkurrensen
på detaljhandelns område framkallat stor ökning af
detaljisternas antal. Mindre omsättning måste då falla
på hvarje handlande, hvilket genast medför en ökning
af hans driftkostnader; och då därtill hvarje
handlande fortfarande måste lefva af sin vinst, blef
följden af handelns frigifvande ofta en prisstegring i
stället för en prissänkning. Att priserna i längden
kunna hållas uppe, beror åter på den betydelse
afståndet spelar i detaljhandeln, i det de flesta
människor som regel köpa sina nödvändighetsartiklar
i den butik, som är dem närmast. Under dessa
förhållanden kan man knappast säga, att de
nationalekonomiska "lagarna" för prisbildningen
ega tillämpning på den vanliga detaljhandeln,
i det skillnaden ofta är oproportionerligt stor
mellan varans pris och dess produktionskostnad. —
En annan fara, som detaljhandeln visat sig medföra
både på landet och i städerna, är konsumtionskrediten,
som ofta innebär befolkningens ekonomiska beroende af
handelsmännen och ett utbredt ocker-system. — Å andra
sidan ha detaljhandlarna på många håll sammanslutit
sig. De ha därvid dels det nyttiga syftet att hindra
en inbördes illojal konkurrens och kunna stundom
genomdrifva exempelvis samma stängningstid för alla;
dels vända de sig äfven mot storhandeln på området och
ha därvid på vissa ställen, särskildt i Tyskland,
tillvunnit sig statsmaktens hjälp mot stormagasin och
konsumtionsföreningar. Se vidare Kooperation och
där meddelad litteratur. Om detaljhandel af
brännvin se Brännvinslagstiftning, sp. 442—443.
E. Hkr.
Detaljist, person, som idkar detaljhandel (se d. o.).
Detaljofficer, sjöv., officer eller mariningenjör,
som å svenskt örlogsfartyg utsetts af fartygschefen
till biträde åt sekonden vid tillsyn af
fartygets detaljer: nämligen 1:a detaljen,
omfattande artilleri- och skepparuppbörderna
(artilleriofficern); 2:a detaljen, omfattande
torpeduppbörden (torpedofficern); 3:e detaljen,
omfattande styrmansuppbörden (navigeringsofficern);
4:e detaljen, omfattande proviant-, beklädnads- och
utredningsuppbörderna (proviantofficern); och 5:e
detaljen, omfattande maskin- och timmermansuppbörderna
(fartygsingenjören).
H. W—l.
De te fabula narratur, lat., "historien handlar om
dig" (mutato nomine, d. v. s. med förändradt namn),
ett ofta användt citat ur Horatius’ "Satiræ", I, 1,
v. 69—70.
Detektiv (af lat. detegere, aftäcka, uppdaga),
egnad att leda till uppdagande af förbrytelser
eller upptäckande af förbrytare eller afvärjande af
brottsliga anslag; tjänsteman i detektiva polisen
(se Polis).
Detektivkamera kallas en sådan fotografisk kamera,
med hvilken man obemärkt kan fotografera gatuscener,
personer etc. Kameran göres så liten som möjligt,
och man ger den ett sådant yttre (t. ex. formen
af en bok, af en reskikare), att dess funktion
är dold, eller placerar den så under rocken, att
endast objektivet framsticker genom ett knapphål.
J. Htzg.
Detektor (af lat. detegere, afslöja, uppdaga),
elektrot., en af Marconi uppfunnen apparat,
hvilken tjänstgör som mottagare vid trådlös
telegrafering. Den består af en järnkärna, som
man bibringar långsamt varierande magnetism genom
rotation af en stålmagnet; kärnan är försedd
med två lindningar, den ena i förbindelse med
mottagningstråden, den andra verkande på en
telefon, i hvilken tecknen kunna afhöras. Verkan
beror därpå, att järnets hysteresis minskas
under inflytande af de elektriska vågorna.
A. E—m.
Detention (af lat. detinere, tillbakahålla,
fasthålla), innehafvande af en sak; besittning. —
Detentionsrätt, jur. , af äldre juridiska
författare använd beteckning för retentionsrätt
i inskränktare bemärkelse. Se Retentionsrätt.
L. A.
Determinant (af lat. determinare, bestämma, af
terminus, gräns). 1. Biol. Se Descendensteori,
sp. 201 ff. — 2. Mat. En vid beräkningen af
de obekanta i ett system af lineära ekvationer
(ekvationer af första graden) erhållen talförbindelse,
som utgör en viss funktion af de i systemet ingående
koefficienterna. Om man beräknar de obekanta, x och y,
ur ekvationssystemet
a1x+b1y=u1,
a2x+b2y=u2,
så erhålles vid lösning:
Den gemensamma nämnaren, hvars termer utgöras endast
af produkter af de obekantas koefficienter,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
