Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog / 269-270 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De Wet - De Wette - Devex - Dewey, George - Deviation

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sig undan öfvermakten in i Transvaal; han
återvände dock inom kort, men öfverraskades
af öfverste Le Gallais vid Bothaville (6 nov.),
förlorade sina 6 kanoner och tvangs att hufvudstupa
fly söderut. Hans afsikt var nu att företaga ett
infall i Kapkolonien. På vägen tvang han en engelsk
truppstyrka på 400 man i Dewetsdorp att kapitulera
(23 nov.). Försöket att öfver Oranjefloden intränga
i Kapkolonien misslyckades emellertid (dec.). Det
upprepades på nyåret 1901, D. inträngde 10 febr. i
kolonien, men efter 18 dagar måste han med förlust
af kanoner, ammunition och transportvagnar genom
en brådstörtad flykt rädda sig tillbaka öfver
Oranjefloden. D. fortsatte sedan gerillakriget
med växlande framgång ännu öfver ett år, var
många gånger innesluten af de i antal öfverlägsna
engelska trupper, som jagade hans lilla skara,
men lyckades alltid med makalös djärfhet slingra
sig undan. Hans mest betydande framgångar under
krigets sista skede voro öfverrumplingen af ett
engelskt läger vid Tweefontein (25 dec. 1901) och
eskorteringen af presidenten Steijn från Fristaten
till västra Transvaal (mars 1902). D. deltog i
maj s. å. i fredsunderhandlingarna i Vereeniging
och undertecknade den slutliga överenskommelsen
af 31 maj. På hösten företog han i sällskap med
generalerna Botha och De la Rey en resa till Europa
för att underhandla med myndigheterna i London och
insamla penningar åt de genom kriget utblottade. Han
återvände sedan till sin hemtrakt, där han i likhet
med öfriga boerledare tid efter annan på folkmöten
formulerat boerbefolkningens kraf, men i öfrigt under
afvaktan på parlamentarisk själfstyrelses beviljande
åt Oranjeflodskolonien lefvat som privatman. Jfr De
Wets memoarer från kriget, De strijd tuschen
boer en brit (1902, öfversatt på flera språk,
"Striden mellan boers och engelsmän", 1903),
hvilka innehålla en liflig skildring af hvad han själf
upplefvat, men i detaljer flerestädes med ledning af hans
egna rapporter korrigerats i "The Times’ history of the war
in South Africa" (1902 ff.). Se äfven Boerkriget.
1 o. 2. ^{O. G—g.} 3. ^{V. S—g.}


De Wette, Wilhelm Martin Leberecht, tysk protestantisk teolog,
f. 12 jan. 1780 i Ulla, vid Weimar, d. 18 juni 1849 i
Basel, blef 1807 e. o. och 1809 ord. teol. professor
i Heidelberg samt 1810 i Berlin. Därför att han sändt
ett tröstebref till A. v. Kotzebues mördares, den
svärmiske studenten K. L. Sands, moder, blef han 1819
afskedad från sistnämnda ämbete. 1822 kallades han
till teol. professor i Basel, hvars stora råd 1829
utnämnde honom till undervisningsråd. D. påminner
i mycket om Schleiermacher och gaf åt det teologiska
studiet i Basel en ny fart och ny riktning, i ungefärlig
öfverensstämmelse med den s. k. förmedlingsteologien
i Tyskland. Hans förnämsta arbeten äro Beiträge zur
einleitung in das alte testament (1806—07),
Lehrbuch der hebräisch-jüdischen archäologie
(1814; 4:e uppl. 1864), Lehrbuch der historisch-kritischen
einleitung in die bibel, alten und neuen testaments (1817;
flera gånger omtryckt), Christliche sittenlehre (1819—23),
Kommentar über die psalmen (1829; 5:e uppl. 1856) och
Kurtzgefasstes exegetisches handbuch zum neuen testament (1836—48)
samt ett par romanartade berättelser. Den bibelöversättning,
som han 1809—14 utgaf tillsammans med Augusti och
sedermera själf fullbordade, åtnjöt stort anseende.
Om hans bibelkritiska åsikter se vidare Bibelkritik. Litt.:
Wiegand, "D. Eine säkularschrift" (1879) och
Stähelin, "D. nach seiner theologischen wirksamkeit und bedeutung" (1880).
(^{J. P.})

Devex (lat. devexus, af devehere,
föra nedåt), sluttande nedåt, stupande. —
Devexitet, lutning, brant sluttning nedåt.


Dewey [djō’i], George, amerikansk amiral, f. 26
dec. 1837 i Montpelier (Vermont), erhöll sin
yrkesutbildning från 1854 i marinakademien
i Annapolis, tjänade under nordamerikanska
inbördeskriget såsom löjtnant å "västgolfeskadern",
då denna under Farragut tilltvang sig tillträde till
nedre Mississippi, och deltog såsom "commander"
i striderna om Fort Fisher. Commodore sedan
1870, erhöll D. i jan. 1898 befäl öfver Förenta
staternas asiatiska eskader och tillintetgjorde
efter utbrottet af kriget med Spanien 1 maj s. å. vid
Cavite utanför Manila den därvarande af gamla fartyg
bestående spanska eskadern under Montojos samt
besatte därpå Manila. D. befordrades därefter till
konteramiral och 1899 till vice-amiral. Demokrater
såväl som republikaner erbjödo honom kandidatur
till presidentvärdigheten, hvilket anbud han dock
afböjde. Biografier af J. Barrett, A. M. Dewey och
Handford (1899) samt Halstead (1902).
^{H. W—l.}

Deviation (af lat. de, från, och via väg), afvikelse
från rätta vägen (särskildt beträffande fartyg) eller
från rätta ställningen (särskildt om magnetnålens
ställning till jordaxeln). 1. Opt. Deviation betecknar
den vinkel, som en i ett prisma infallande ljusstråle
bildar med den utgående. Jfr Ljusbrytning.

2. Sjöv. Kompassnålens af magnetismen hos
järnmassor ombord på ett fartyg orsakade afvikning
från magnetiska meridianen eller den horisontala
vinkeln mellan magnetiska meridianen och kompassens
nord-sydlinje. En sådan afvikning iakttogs å
träfartyg redan i början af 1800-talet, men den var
i allmänhet mycket obetydlig; å järn- och stålfartyg
kan den däremot uppnå sådana värden, att det är af
största vikt att såvidt möjligt upphäfva densamma
och att städse hålla noggrann räkning på återstående
deviation. Deviationen är olika stor icke allenast
å olika fartyg, utan också på olika ställen inom
samma fartyg. Den är vidare olika för skilda kurser
samt undergår

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>