- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog /
275-276

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De Witt, Johan - De Witte - De Witte

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Nu utropades han emellertid som förrädare och nedlade
i juli 1672 sitt ämbete. Hans broder Cornelis
D
. (f. 1623), ledamot af Hollands och Väst-Frieslands
ständerförsamling samt af Hollands "gecommitteerde
raaden" och kurator vid Leidens högskola, som varit en
trogen understödjare af hans politik och vunnit mycken
ära på den holländska expeditionen uppför Thames 1667,
blef på en falsk anklagelse för mordförsök mot prinsen
af Oranien dömd till evig landsflykt. Vid ett besök,
som D. gjorde hos sin broder i fängelset i Haag,
uppstod ett mot dem riktadt pöbelupplopp i staden,
hvarvid de bägge bröderna bokstafligen sletos i
stycken, 20 aug. 1672. D:s Mémoires, som utkommo
1706, äro i själfva verket icke memoarer, utan
blott en öfversättning af Pieter de la Courts bok
"Het interest van Holland", hvari D. skrifvit två
kapitel. 1723—25 utgafs D:s diplomatiska brefväxling,
Brieven van J. D. (6 dlr). Jfr E. van der Hoeven,
"Het leven en dood van Cornelis en Johan D." (1705;
fransk öfv. af m:me Zoutelande, 1709), Simons,
"Jan D. en zijn tijd" (1832—36), Geddes, "History
of the administration of John D." (I, 1879) och
A. Lefèvre Pontalis’ utmärkta verk "Vingt années de
république parlementaire au dix-septième siècle. Jean
de Witt grand-pensionnaire de Hollande" (2 bd, 1884;
rec. af C. Annerstedt i "Hist. tidskr." s. å.).
J. Th. W.

De Witte. 1. Peeter D., flamsk målare, bildhuggare
och arkitekt, f. 1548 i Brügge, d. 1628 i München,
var redan utbildad till målare, då han vid tidiga år
reste till Italien, hvarest hans namn italianiserades
till Pietro Candido. I Florens gjorde han
bekantskap med Vasari, som tog honom med sig till Rom
och skaffade honom sysselsättning i Vatikanen. 1578
trädde han i tjänst vid bajerska hofvet i München,
hvarest han arbetade åt hertigarna Albrekt V och
Vilhelm V, och hans arbeten äro att söka dels i gamla
residenset, där han målade taken i flera salar, dels
i kyrkor, såsom i Frauenkirche, hvars altartafla,
Marias himmelsfärd, gäller för att vara hans bästa
arbete i målning. Han anses för öfrigt hafva bättre
assimilerat med sig den italienska uppfattningen
än de fleste af hans samtida. — Dessutom utvecklade
D. en ganska omfattande verksamhet som bildhuggare
under kurfursten Maximilian I, hvars högra hand han
var vid dennes omfattande konstnärliga företag. Han
gjorde teckningar till de bronsverk, som götos af
den tyske formaren och gjutaren Hans Krumper från
Weilheim. Hit höra två praktfulla bronsportaler och
en madonna på residensets framsida (byggdt från 1612),
hvilken madonna hör till den tidens bästa figurer,
samt liggande kardinaldygder på portalerna, vidare på
främre slottsgården en stor fontän med bildstod af
Otto von Wittelsbach jämte goda allegoriska figurer
och en del humoristiskt uppfattade, fantastiska
djurgrupper samt i grottgården ännu en fontän
med efterbildning af Benvenuto Cellinis "Perseus"
m. m., så ock i Frauenkirche en storartad minnesvård
öfver kejsar Ludvig
(färdig 1622), i sin anläggning
påminnande om det väldiga monumentet öfver kejsar
Maximilian i Innsbruck. Äfven i Schleissheim,
Freising och Landshut ses framstående arbeten af
hans hand. — D:s bästa byggnadsverk är Münchens
gamla residensbyggnad i praktfull senrenässans,
utförd efter hans planer och under hans ledning med härofvan nämnda dekoration
i målning och skulptur, af samtiden beundrad
såsom världens åttonde underverk. Ypperst var han
såsom bildhuggare och visade sig i synnerhet såsom
sådan vara en visserligen manieristisk, men duktig
efterföljare till senitalienska mästare.

2. Emanuel D., holländsk målare, f. 1617 i
Alkmaar, d. 1692 i Amsterdam, flyttade till Delft
1642, där han studerade under Evert van Aelst
och uppehöll sig t. o. m. 1649, samt slog sig sist ned
i Amsterdam 1655. Under 1600-talet var han en af de
störste mästarna i arkitekturmåleriet, och han målade,
i motsats till en Houckgeests färgrikare bilder från
romerska kyrkor, de nyktrare och egentligen mindre
tacksamma motiv, hemlandets reformerta, hvitmenade
kyrkointeriörer hade att erbjuda. Han är berömd för
ett lyckligt val af pittoreska perspektiv och en
fin iakttagelse af det på väggar och pelare spelande
ljuset från oftast färgade fönster, hvarjämte han
egde förmågan att i rummet skickligt inställa
sina många figurer. Verk af hans hand finnas i
Amsterdams, Haags m. fl. museer. Såsom exempel
på huru hans taflor äro skattade må anföras, att en
sådan under 1880-talet i England betalades med omkr.
40,000 francs. En god Interiör af en protestantisk
kyrka
(dat. 1655) ses i grefvinnan v. Hallwyls
galleri i Stockholm. Utom interiörer har han
målat äfven vyer, såsom Amsterdams fisktorg (1672,
i Rotterdams museum), hvarjämte en annan målning af
samma art finnes i Leipzigs museum (1670).

3. Kaspar (Gaspar) D., flamsk målare,
f. 1624 i Antwerpen, d. därst. 1681, studerade under
sin fader, men begaf sig tidigt på resor i Italien
och Frankrike, hvarifrån han 1651 återvände
till Antwerpen. Efter resan blef hans styrka att
måla italienska landskap med prydliga trädgrupper
i förgrunden och ståtliga byggnader i
mellanplanet, därvid påverkad både af Gaspar
Dughet och J. d’Arthois. Signerade taflor af
hans hand finnas i Antwerpens m. fl. museer.
C. R. N. (O. G—g.)

illustration placeholder

De Witte l. De With, Witte Corneliszon, holländsk
amiral, f. 29 april 1599 i Hoogendijk, nära Brielle,
kämpade med framgång 1616—20 i Ostindiska kompaniets
tjänst på Java. Hemkommen, inträdde D. i sitt lands
marin och deltog som skeppskapten i l’Hermites
expedition (1623), kufvade ett farligt uppror på
Molukkerna och återvände hem 1626, där han 1637
för sina tjänster blef vice-amiral för Holland och
Väst-Friesland. Han stod på spänd fot med Tromp och
Evertsen och var f. ö. mycket illa tåld i flottan
för sin oerhörda stränghet. Sept. 1639 besegrade
han tillsammans med Tromp en öfverlägsen spansk
flotta i Engelska kanalen och skyddade under de fem
följande åren den holländska handeln mot sjöröfvare
från Dunkerque. 1644 fick han befäl öfver en flotta,
som konvojerade 900 handelsfartyg till de nordiska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:06 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbf/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free