Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog / 295-296 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Diagonal - Diagonalbyggnad, skpsb. Se Båtbyggnad - Diagonalförbindning - Diagonalharf, landtbr. Se Harf - Diagonalkraft - Diagonalkryss. Se Diagonal 3 - Diagonalstinnare, skpsb. Se Diagonalförbindning - Diagoras från Melos - Diagoras från Rhodos - Diagraf - Diagrafi - Diagram

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

2. Namn på åtskilliga väfnader dels af ull (tämligen
tjocka, med branta kypertlinjer försedda tyger),
dels af bomull (tämligen tunna och mjuka väfnader med
kypertlinjer i 45° lutning).
G. A. W.

3. En sådan stång i en fackverksbalk,
som sammanbinder två motsatta hörn af ett fack.
Diagonalerna kunna vara styfva eller mjuka; i senare
fallet användas de parvis i hvarje fack och bilda
kryss, diagonalkryss, i vissa fall benämnas
de vinddiagonaler, vindkryss.
Fr. E.

4. Skpsb. Diagonaler kallas å
konstruktionsritningen till ett fartyg
uppdragna konstruktionslinjer, som utgöra
skärningen mellan fartygskroppen och plan, som
äro vinkelräta mot spantplanen. Dessa linjer böra
gå så nära som möjligt vinkelrätt mot spanten.
H. W—l.

Diagonalbyggnad, skpsb. Se Båtbyggnad.

Diagonalförbindning, skpsb., en af järnskenor
(eller af trä) bestående förbindning, som tjänar
att hindra fartygs ryggbrytning och som användes
dels å sådana fartyg, som äro byggda helt och
hållet af trä, dels å fartyg med träbordläggning på
järnspant, s. k. "kompositefartyg". På alla fartyg
af sistnämnda slag äfvensom på handelsfartyg, som äro
byggda endast af trä, består diagonalförbindningen
af järnskenor, lagda på spantens yttersida. På
de i Sverige fordom byggda örlogsfartyg, i hvilka
både förtimring och bordläggning voro af trä, var
diagonalförbindningen antingen af järn eller af trä
samt placerades i sistnämnda fall inuti fartyget,
på förtimringens innersida. Då skenorna läggas i
dubbla lag, iakttages alltid, att det ena lagets
skenor komma att korsa det andras i ungefär räta
vinklar, och att således alla skenor få en lutning
af ungefär 45° mot fartygets däckslinje. Stundom
användas i förening med de egentliga diagonalskenorna
andra diagonalförbindningar, nämligen korta
s. k. spännare eller diagonalstinnare samt
kontraspännare i 45° lutning mot vattenlinjen.
J. G. B.*

Diagonalharf (romboidalharf), landtbr. Se Harf.

Diagonalkraft, mek., resultanten till två krafter. Se
Krafternas parallellogram.

Diagonalkryss. Se Diagonal 3.

Diagonalstinnare, skpsb. Se Diagonalförbindning.

Diagŏras (grek. Διαγόϱας) från Melos, med
tillnamnet Ateisten, grekisk skald och filosof
i senare hälften af 5:e årh. f. Kr., förjagades
från Aten på grund af sitt hån öfver de eleusinska
mysterierna och sitt förnekande af gudarnas tillvaro.
G. E.*

Diagŏras (grek. Διαγόϱας) från Rhodos, en berömd
segrare i grekiska gymnastiska täflingslekar,
särskildt knytnäfskamp, och samtida med Pindaros
(5:e årh. f. Kr.), som egnade honom en ännu i behåll
varande segersång. Äfven hans söner egnade sig
åt atletiken, och det berättas, att två af dessa,
då de samtidigt vunnit segerpriset i Olympia, satte
sina segerkransar på sin faders hjässa och i triumf
buro honom omkring bland den jublande mängden af
åskådare. En bland dessa skall då hafva utropat:
"Dö, Diagoras! Du skall dock icke kunna uppstiga
till himlen".
A. M. A.

Diagraf (af grek. diagrafein, afteckna), ett
instrument för mekanisk afteckning af föremål efter
naturen, med användning af principen för camera lucida
(se Camera).

Diagrafi (af grek. diagrafein,
afteckna). 1. Förfaringssättet att med litografiskt
bläck och penna kalkera en komplicerad teckning på
gummerad taft för att sedan göra ett öfvertryck däraf
på stenen. — 2. Radiogram (se Röntgenstrålar).

Diagram (af grek. diagrafein, afteckna), teckning,
utkast. — 1. Geom., i allmänhet hvarje figur, som
nyttjas för att bevisa eller förtydliga en sats. Ordet
förekommer dock numera sällan och vanligen endast såsom namn
på en geometrisk figur, hvilken
tjänar att åskådliggöra någon algebraisk sats.
Så är t. ex. vidstående figur ett diagram, som
åskådliggör satsen (a+b)² = a²+2ab + b².
- Med Hipparchos’ diagram menar man en figur, som
astronomen Hipparchos använde för att visa, huru man af en
observerad månförmörkelse kan beräkna solens parallax, afstånd och storlek.
G. E.


2. Mek., en grafisk framställning af sambandet mellan
vissa mekaniska storheter. Af särskild vikt äro de
medelst indikatorn (se d. o.) tagna arbetsdiagrammen;
de medgifva nämligen en noggrann bestämning af det arbete,
som det i en ångmaskin, gasmaskin, fotogenmotor e. d.
verkande motoriska mediet, ångan, gasen etc., öfverför å maskinens
arbetskolf. Noggrannheten kan blifva stor, emedan indikatorn
är så inrättad, att själfva drifmediet blir i tillfälle att medelst ett stift
upprita diagrammet å ett på instrumentet uppfäst
papper. Diagrammet angifver storleken af det arbete,
som blifvit öfverfördt på arbetskolfven, men det
användes oftast endast för bestämning af medelvärdet

Fig. 1. Arbetsdiagram från en dieselmotor.

Fig. 2. Dieselmotordiagram, utvisande arbetets variationer vid växlande bränsleförbrukning i arbetscylindern.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>