Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Diamant - Diamant - Diamantbord. Se Diamant - Diamantborr. Se Bergborrning och Borrmaskiner, sp. 1228 - Diamantbrölopp. Se Brölopp, sp. 465 - Diamantdoktor - Diamante, Juan Batista - Diamantgraf - Diamantina - Diamantina - Diamantino - Diamantslipning, tekn. Se Diamant - Diamantspat - Diamantstoft. Se Diamant - Diamantvaskning, tekn. Se Diamant - Diamar, Dajamur, bergstopp. Se Nanga Parbat - Diamesogam - Diameter - Diametral - Diametralplan - Diametrisk. Se Diametral - Diamidofenol - Diamidoresorcin - Diana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Å närstående plansch finnas några större mera
berömda diamanter afbildade. Se f. ö. Äde1stenar.
A. Hng.
Diamant (Halfpetit), boktr., en tryckstil,
som i kägeln håller 2 kvartpetit l. 4 typografiska
punkter och är den minsta, som plägar förekomma
i tryckerierna.
(Exempel: Diamant)
Diamantbord. Se Diamant.
Diamantborr. Se Bergborrning och Borrmaskiner, sp. 1228.
Diamantbröllop. Se Bröl1op, sp. 465.
Diamantdoktor, en person, som varit doktor i sextio år.
Diamante, Juan Batista, spansk dramatiker,
f. omkr. 1630, d. i slutet af 1600-talet,
kallade sig licentiat, var tillika militär och
johanniterriddare. Han skref ett hundratal arbeten
för scenen, "comedias", historiska och andliga
skådespel och zarzuelas. D. var en af de populäraste
dramatikerna under 1600-talet, en talang af icke ringa
betydelse, originell och uppfinningsrik, men gjorde
sig liksom många samtida inga skrupler att stjäla
andras idéer. Så är förhållandet med D:s berömdaste
komedi El honrador de su padre, där han tog hvad
som passade honom från Corneilles "Cid" och dennes
förebild Castro y Belvis’ "Las mocedades de Cid". Den
senare har ock varit förebild för D:s El cerco de
Zamora. Alfons VIII:s tragiska kärlekshistoria med
den sköna Rachel, som behandlats af Lope de Vega,
af Antonio Mira de Amuesca (1570—1635), af Vicente
García de Huerta (1583—1623) och i poetisk form
af Luis de Ullóa (d. 1660), formade D. till ett
ståtligt drama, La judía de Toledo, hvartill dock
Mira de Amuesca fått lämna en stor del. Af D:s öfriga
arbeten må nämnas: El valor no tiene edad, Sansón de
Extremadura, El ganapán de desdichas ó Cuanto mienten
los indicios, El céspedes de Ocaña, Más encanto es
la hermosura, Maria Estuarda, El defensor de peñon,
Alfeo y Aretusa, Santa Maria Magdalena och La hija de
Jefté. D. åtnjuter äran att vara intagen i Spanska
akad:s "Catálogo de autoridades de la lengua" och
af hans arbeten, af hvilka 2 bd utkommo 1670—74,
finnas fyra intagna i Rivadeneiras "Biblioteca"
(vol. "Dramaticos posteriores á Lope de Vega").
Ad. H—n.
Diamantgraf, fortif., en mindre och helst våt graf
utanför ett flankerande verk, kaponiär eller grafgalleri,
som anlägges i ändamål att hindra en i
hufvudgrafven nedkommen fiende att utan vidare nå det
flankerande verkets embrasyrer.
L. W:son M.
Diamantina (fordom Tejuco, "lerstaden"), stad i brasilianska
staten Minas Gerães, 1,223 m. ö. h., i en
ofruktbar, men diamant- och mineralrik nejd. 14,000
inv. Biskopssäte. Diamantsliperier, bomulls- och
läderindustri.
Diamantino, stad i brasilianska staten Matto
Grosso, vid Diamantino, biflod till Paraguay,
grundlades 1730 af guldsökare och uppblomstrade efter
upptäckten af diamanter utan att dock blifva af
någon större vikt. Efter att länge ha gått tillbaka
förstördes det 5 och 6 nov. 1901 af invånarna
i en grannstad Rosario.
Diamantslipning, tekn. Se Diamant.
Diamantspat, miner., en varietet af korund.
Diamantstoft. Se Diamant.
Diamantvaskning, tekn. Se Diamant.
Diamar, Dajarmur, bergstopp. Se Nanga Parbat.
Diamesogam (af grek. dia, genom, mesos, förmedlande,
och gamein, gifta sig med), bot., kallar Delpino
en växt, hvars hanliga celler sakna själfständig
rörelse och följaktligen behöfva ett förmedlande
agens (luft, vatten eller djur) för att kunna komma
till honcellen och befrukta denna. Motsatsen är
zoogam (af grek. zoos, lefvande). Jfr Pollination.
G. L—m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>