- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog /
335-336

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dickson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kammaren. Under sin första period därstädes tillhörde
han vid alla riksdagarna konstitutionsutskottet. I
Andra kammaren hörde han till de mest oförsonlige
motståndarna till landtmannapartiets försvars-
och skattepolitik och gjorde sig ett nöje af att så
tydligt som möjligt uttala det. Motståndarna hämnades
genom att hålla honom utom utskottsarbetet. Vid
januaririksdagen 1887 insattes D. af Första kammaren
ånyo i konstitutionsutskottet, men då han, såsom
afgjord frihandlare, ej var att räkna på för en
politisk aktion emot ministären Themptander, fann vid
majriksdagen s. å. den protektionistiska majoriteten
icke för sina planer tjänligt att behålla honom i
utskottet. Under sin återstående riksdagsmannabana var
han endast en gång ledamot af utskott: ett särskildt
utskott 1890. I olikhet med åtskilliga andra af
de s. k. högerfrihandlarna, föranleddes ej D. att
af med tullstriden sammanhängande tilldragelser
modifiera sina konservativa politiska åsikter utan
var städse att finna långt åt högra flygeln. —
Lifligt intresserad af filantropiska syften, var han
1856 medlem af en välgörenhetkongress i Bruxelles,
och 1857 anordnade han efter dess mönster en dylik
i Stockholm. 1862 fick han af regeringen uppdrag att
deltaga i den i London församlade kongressen "för de
sociala vetenskapernas utveckling". 1867 deltog han
uti den i Paris hållna konferensen för förbättrande
af arbetsklassens ställning och afgaf därvid,
under titeln Rapport sur l’etat actuel des classes
ouvrières en Danemarck, en Norvège et en Suède sous
le point de vue intellectuel, moral et économique

(1867; utgifven på svenska s. å.), en berättelse om
den arbetande klassens ställning i de tre nordiska
rikena. S. å. förordnades han till medlem i den af
regeringen tillsatta kommittén för utarbetande af en
ny fattigvårdslag. D. blef 1848 led., var 1859—68
sekreterare och sedan 1878 hedersled. i Vet.- och
vitt.-samhället, för hvars handlingar han författade
flera uppsatser, bl. a. Om allmänna helsotillståndet
i Göteborg och om möjligheten af dess förbättring
genom införande af sanitära reformer
(1858), hvilken
lär hafva gifvit anledning till de i senare tider
gjorda förbättringarna i nämnda stads hälsovård.
(V. M.)

illustration placeholder

4. James Jamesson D., son till D. 2, köpman,
mecenat och donator, f. 17 sept. 1815 i Göteborg,
genomgick Göteborgs handelsinstitut, blef 1831 student
i Uppsala, tog 1833 anställning på faderns kontor i
Göteborg och flyttade 1837 till London. 1840 blef han
bolagsman i firman James Dickson & k:i, men fortfor
att vistas i London till 1847 och öfvertog efter sin
farbroders död (1858) chefskapet för firman. Han
var medlem af svensk-norska konsulatkommittén
1855—56. Död 14 nov. 1885. — D., som förvärfvade en
mycket ansenlig förmögenhet, bidrog kraftigt till
Göteborgs kommersiella och kommunala framsteg samt utöfvade
en omfattande välgörenhet. Göteborgs sjukhem, stadens
småbarnsskolor, praktiska hushållsskolan, elementarläroverket
för flickor, Göteborgs museibibliotek m. fl. inrättningar
erhöllo af honom stora summor. Också
öfverhopade Göteborgs samhälle honom med kommunala
förtroendeuppdrag. Yngre vetenskapsmäns, konstnärers,
studerandes och yrkesmäns fortkomst främjade
han med frikostig hand samt utöfvade för öfrigt
i tysthet en stor välgörenhet. I sitt testamente
donerade han 630,000 kr. till välgörande och allmänna
inrättningar, bl. a. till Praktiska hushållsskolan i
Göteborg, sjukhemmet för obotliga därsammastädes, ett
fattighus i Örgryte, Chalmers tekniska läroanstalt
och Göteborgs Vet. o. vitt.-samhälle. Denna
storartade donationsverksamhet fortsattes i
synnerhet af D:s sonhustru Blanche D.,
f. 1858 d. 1906, gift med James Frederick D.,
f. 1844, d. 1898. Bl. a. testamenterade fru
D. 1 mill. kr. att utgöra en "James Frederick D:s
minnesfond", hvaraf räntorna skulle användas till
underhåll af ett konvalescenthem för obemedlade, samt
en summa af 750,000 kr. till underhåll af Tjolöholm (se d. o.).

illustration placeholder

5. Oskar D., den föregåendes broder,
affärsman, mecenat, f. 2 dec. 1823 i Göteborg, fick
sin uppfostran dels vid Göteborgs handelsinstitut,
dels vid handelsskola i Lybeck. 1841 tog han
anställning på James Dickson & k:is kontor
i Göteborg och 1846 på Dickson brothers & c:is
kontor i London. Redan 1847 blef han disponent för
de Dicksonska skogsegendomarna och sågverken i
Norrland. 1850 ingick han som bolagsman i firman
och återvände 1855 till Göteborg, där han sedan
var bosatt och där han erhöll en stor mängd
viktiga kommunala uppdrag. 1866 var han ledamot
af kommittén för skandinaviska utställningen
i Stockholm och 1867 ledamot af kommittén för
världsutställningen i Paris samt 1877 af den
skandinaviska växelkommittén. 1875 utsågs han
till hedersjuryman vid geografiska kongressen
i Paris, och s. å. kallades han till ledamot af
k. geografiska sällskapet i London. 1875 blef han
hedersledamot af Fysiogr. sällsk. i Lund, 1876 af
Vet. soc. i Uppsala, 1877 af Vet. o. Vitt. samhället
i Göteborg (ledamot 1872), 1878 af Svenska
sällskapet för antropologi och geografi samt 1880
af Örlogsmannasällskapet. 1878 blef han ledamot af
Vet. akad. och 1897 af Landtbruksakad. Vid Uppsala
universitets jubelfest 1877 kallades han till filos.
hedersdoktor. Han adlades 1880 och upphöjdes 1885
i friherrligt stånd. Död 6 juni 1897 på Almnäs vid
Hjo. — D. främjade med sällspord frikostighet en
mängd vetenskapliga och konstnärliga sträfvanden
i Sverige. Så bekostade han till största delen de
Nordenskiöldska arktiska expeditionerna 1868, 1870, 1872,
1875 och 1876, var en af de hufvudsaklige utrustarna
(jämte konung Oskar II och Sibiriakov) af den stora
Nordenskiöldska Vegafärden (1878—80), som ledde till
nordostpassagens upptäckande och Asiens kringsegling, samt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:43:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbf/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free