Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog / 359-360 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Diemar, Ernst Hartmann - Diemen, Antonio van - Diemer, Louis - Diem peridi - Diemrich - Diepenbeeck - Diepenbrock, Melchior - Diepholz - Dieppe - Diepraem

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hofs befallning att i angelägna ärenden hellre
vända sig till det hessiska kansliet i Stockholm
än till det svenska". Råd och ständer harmades
öfver utlänningens inblandning i Sveriges
inre och yttre politik samt fordrade 1723 hans
rappellerande. 1725 lämnade D. Sverige. Han gick
sedermera i kejserlig tjänst, deltog i flera fälttåg
och blef 1745 generalfältmarskalk. Död 16 juli 1754.
J. Th. W.

Diemen [dīm-], Antonio van, generalguvernör
öfver de holländska besittningarna i Ostindien,
f. 1593, d. 1645. Efter honom har Van Diemensland sitt namn.

Diémer [diemä’r], Louis, fransk pianist af
tysk härstamning, f. 1843 i Paris, sedan 1888
professor i pianospel vid konservatoriet i Paris,
har komponerat åtskilliga instrumentalverk,
hållit framgångsrika historiska klaverföredrag och
företrädesvis egnat sig åt upplifvandet af den äldre
pianolitteraturen.
E. F—t.

Diem perdidi, lat., "jag har förlorat en dag". Enligt Suetonius yttrade
kejsar Titus dessa ord, när han en afton fann, att
han den dagen ej gjort någon god gärning.

Diemrich [dīm-], tyska namnet på Déva (se d. o.).


Diepenbeeck [dīpenbe’k], Abraham van,
flamsk historiemålare, f. 1596 i ’sHertogenbosch,
d. 1675, kom tidigt till Antwerpen, där han först
egnade sig åt glasmåleri, men sedermera blef en
af Rubens’ många efterföljare (var dock troligen
aldrig hans elev). Han målade med förkärlek
religiösa och mytologiska ämnen. Hans arbeten äro
utmärkta af en förträfflig komposition, djärf
teknik och saftig kolorit — om de än sakna Rubens’
väldiga fantasi och glödande färger — hvaremot hans
teckning icke alltid är korrekt. Ehuru D. var träget
sysselsatt med glasmåleri — ett tidsödande arbete —,
efterlämnade han en mängd oljemålningar, som ofta
så nära anslöto sig till förebildens, Rubens’,
att de med orätt gått under dennes namn. Arbeten
af D. ses bl. a. i museerna i Antwerpen, Berlin,
München och Dresden, i Louvre, o. s. v.
(O. G—g.)

Diepenbrock [dīp-], Melchior,
friherre von, tysk predikant och skriftställare,
f. 1798, d. 1853, deltog som ung löjtnant i
befrielsekriget mot Napoleon, påverkades sedan
1817 starkt af teologen, professor Michael Sailer,
prästvigdes 1823 och blef 1845 bajersk friherre
samt furstbiskop af Breslau. 1848 var han medlem
af Frankfurtparlamentet och utnämndes 1850 till
kardinal. D. utgaf bl. a. Geistlicher blumenstrauss
aus spanischen und deutschen dichtergärten (1829;
4:e uppl. 1862), Heinrich Susos leben und schriften
(1829, 4:e uppl. 1884), Predigten (1841—43)
och Sämmtliche hirtenbriefe (1853). Jfr Förster,
"Melchior von D." (1859, 3:e uppl. 1878), Reinkens,
"Melchior von D." (1881) och Finke, "Zur erinnerung
an kardinal Melchior von D." (1898).

Diepholz [dīp-], fordom grefskap, nu krets i
preussiska reg.-området Hannover, mellan Oldenburg och
Westfalen. 633 kvkm. 21,593 inv. (1900). D. består
till omkr. en tredjedel af mossar och hedar och
vattnas af Hunte. Vid denna flod ligger staden D.,
2,970 inv. (1900, inklusive den därtill hörande
orten Willenberg).

Slottet i Dieppe.

Dieppe [diä’p], arrondissemangshufvudstad i franska
depart. Seine-inférieure (Normandie), vid floden
Arques’ mynning. 22,503 inv. (1901). D. består af den
egentliga staden och den genom hamnbassängen därifrån
skilda fiskarförstaden Le Pollet, samt förstaden La
Barre i s. v. D. har en säker hamn, 10 m. djup, samt
ett staden behärskande slott (från 1435), nu kasern,
en vacker gotisk kyrka, S:t Jacques, ett stadshus med
bibliotek (25,000 bd) och museum, en navigationsskola
samt mycket besökta hafsbad med säsong 15 juni—15
okt. Vågslaget är särdeles kraftigt. Såsom kurort
anses D. vara en af Frankrikes dyraste och
finaste. Näringskällorna äro sjöfart, fiske (vid
Newfoundland och Island), ostronodling, maskin-,
tobaks- och spetstillverkning, bomullsspinneri samt
tillverkning af berömda sniderier i horn, elfenben
och buxbom. Handeln är betydande, i synnerhet med
England. 1900 steg hela varuomsättningen till 342
mill. francs. Från D. gå regelbundna ångbåtslinjer
till Newhaven och Grimsby i England. — D. är
sannolikt anlagdt af normannerna (Dieppe = diep,
djup) och var en by, då Vilhelm Eröfraren därifrån
afseglade till England 1066. Senare steg det i
betydelse, frånrycktes England af Karl VII 1433
och blef sedan under långa tider en af Frankrikes
främsta hamnar, hvars djärfva sjömän täflade med
portugiserna i upptäckter på Afrikas västkust,
där de anlade Petit Dieppe vid Gambias mynning. Från
D. utgick den första franska expeditionen till Amerika
(1523) under italienaren Verrazanos befäl. Det var
äfven från D., som den franska kolonisationen af
Canada utgick. Emellertid bröts D:s företagsamhet
genom förföljelserna mot hugenotterna och genom
engelsk-holländska flottans bombardemang 22 och 23
juli 1694. Efter denna stöt repade sig D. aldrig,
helst Le Hâvre började en svår konkurrens, i hvilken
det afgick med segern.

Diepraem [dī’prām], Abraham, holländsk genremålare,
f. 1622 i Rotterdam, d. där 1670, imiterade, ibland
rätt lyckligt, Adr. Brouwer, under hvars namn hans
bättre saker emellanåt gå. Han lär ha varit elev
af H. M. Sorgh och af Dirck Stoops far, målade likt
Brouwer och med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>