Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog / 363-364 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Diesel, Rudolf - Dieselmotorn

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gasmotorn. Resultatet af dessa undersökningar framlade
D. i Theorie und konstruktion eines rationellen
wärmemotors zum ersatz der dampfmaschinen und
der heute bekannten verbrennungsmotoren (1893),
hvari uppställas nya principer för konstruktionen
af en ekonomisk förbränningsmotor (se Dieselmotorn).
Detta uppslag tilldrog sig stor
uppmärksamhet, och med understöd af Krupp i Essen
samt Maschinenfabrik Augsburg fick D. tillfälle att
praktiskt utveckla sina idéer, hvilket ledde till
skapandet af dieselmotorn för flytande bränsle, som
i nyttigt arbete omsatte 30 proc. af det tillförda
bränslets värmevärde, under det att i ångmaskinen
ej ernåddes fullt 15 proc. och i gasmotorn 18
proc. motsvarande effekt. Uppfinningen af dieselmotorn
är af epokgörande betydelse på värmemotorernas
område och utgör tillika såsom frukten af en rent
termodynamisk deduktion ett af de vackraste exemplen
på teoriens betydelse för teknikens utveckling.
G. H—r.

Dieselmotorn [dīsel-], mek., en efter
uppfinnaren, R. Diesel (se d. o.), benämnd
värmemotor, i hvilken fotogen, "solarolja",
"texasolja" e. d. användes såsom bränsle för
alstring af mekaniskt arbete. Maskinen, som hade sin
föregångare i den 1886 konstruerade Beniers motor,
har 1, 2, 3, ända till 4 arbetscylindrar; dessa
hafva vertikalt läge och äro uppställda på eller i
maskinstativets öfre del. Hvarje cylinder är upptill
sluten med ett lock, men nedtill öppen. Uti densamma
rör sig upp och ned en arbetskolf, sammangjuten med
ett tämligen långt rör för styrningen af kolfven i
cylindern. Förmedelst en vefstake är kolfven vridbart
förbunden med svänghjulsaxeln. Motorns verkan grundar
sig på den af fransmannen Beau de Rochas angifna
fyrtaktprincipen. Hvarje fullständig arbetsperiod
omfattar fyra "takter" eller enkla kolfslag. Under
den första takten rör sig kolfven från det öfre
gränsläget nedåt och insuger därvid i cylindern luft
genom en då öppen tilloppskanal. Då kolfven kommit
till det nedre gränsläget, stänges denna kanal. Under
den andra takten rör sig kolfven uppåt och komprimerar
den i cylindern inneslutna luften, så att dess tryck
stiger till omkr. 35 atmosfärer. Därvid utvecklas
genom komprimeringsarbetet värme, så att temperaturen
stiger till omkr. 500°. Medelst en särskild liten
pump, arbetande med ett tryck af 45 à 60 atmosfärer,
indrifves vid tredje taktens början den brännbara
oljan i fint fördeladt tillstånd i cylindern,
där den förgasas och ögonblickligen antändes;
någon särskild tändinrättning behöfver därvid icke
användas, ty de vid oljans förflyktigande bildade
ångorna antändas vid en temperatur vida lägre än
500°. Oljan indrifves endast småningom, under det att
arbetskolfven rör sig ett litet stycke nedåt, och på
så sätt underhålles ofvan arbetskolfven nyss nämnda
höga tryck, 35 atmosfärer (350,000 kg. per kvm.);
fulltrycksarbetet fortgår visserligen icke under någon
stor del af kolfvens väg, men arbetets storlek
blir dock betydande, emedan den arbetande kraften,
såsom af den anförda siffran framgår, är högst
ansenlig. Under den återstående, större delen af
tredje takten expandera de vid förbränningen under
fulltrycksperioden utvecklade gaserna å kolfvens
öfre sida; trycket sjunker därstädes och likaså
temperaturen. Under expansionsperioden förbrukas
icke något bränsle, men de expanderande gaserna
öfverföra dock ett betydligt arbete på kolfven,
och sålunda upptager denna arbete under hela
tredje takten. Under den fjärde takten utblåsas
förbränningsgaserna genom en kort före taktens
början öppnad afloppskanal. Nu angifna förlopp
upprepas sedermera oupphörligt. Kolfven upptager
arbete endast under tredje takten och afgifver
större delen af detsamma till svänghjulet, som
därvid får sin hastighet i viss mån ökad och
som sedan under de tre närmast följande takterna
underhåller maskinens rörelse och dessutom afgifver
till axeln, vefstaken och kolfven det arbete, som
erfordras för luftens komprimering. Under dessa tre
takter minskas visserligen svänghjulets och sålunda
äfven hela maskinens hastighet, men då hjulringen
är tillräckligt tung och har tillräckligt stor
diameter, blir hastighetsminskningen så obetydlig,
att maskinen väl egnar sig t. o. m. för drifvande
af elektriska belysningsgeneratorer, d. v. s. för
ändamål, i hvilka hastigheten bör vara synnerligen
jämn. I den mån man gör bruk af flera cylindrar och
i vinkel mot hvarandra ställda vefvar på axeln,
kan för öfrigt hastighetsändringen hållas inom
trängre gränser. Arbetscylindrarna hafva dubbla
väggar och locken likaså. I mellanrummen cirkulerar
kylvatten, hindrande en alltför stark upphettning
af maskindelarna. Vattnets temperatur stegras
vanligen från 10° à 15° till 60°, och dess mängd
uppgår till omkr. 15 l. per timme och hästkraft. Med
kylvattnet bortledas ungefär 30 proc. af det vid
förbränningen i cylindrarna utvecklade värmet och med
förbränningsgaserna ungefär lika mycket. Ventilerna i
de olika till- och afloppskanalerna i cylindrarna
erhålla sin rörelse från kamskifvor, sittande
på en styraxel, som i sin ordning drifves från
svänghjulsaxeln af en vertikal mellanaxel och parvis
förekommande skrufhjulsutväxlingar; bränslepumpen
drifves af mellanaxeln. För igångsättningen användes
komprimerad luft, som hålles uppsamlad i särskilda,
af motorn matade cylindriska behållare.

Diesel sökte vinna ett gynnsammare resultat än man
förut kommit till vid värmemotorerna. Särskildt må
framhållas, att hans arbete skilde sig från hans
föregångares för det första därigenom, att han
komprimerade förbränningsluften ensam för sig och
till ett vida högre tryck, än man förut gjort bruk af,
för att på så sätt uppbringa dess temperatur utöfver
den, vid hvilken det använda bränslet antändes; för
det andra därigenom, att den brännbara oljan endast
småningom införes i den heta luftmassan och sålunda,
utan att åstadkomma någon explosion, underhåller det
höga admissionstrycket under fulltrycksperioden,
och för det tredje genom en längre drifven expansion
af förbränningsgaserna än som förut förekommit i en
cylinder. Diesel kom till en termisk verkningsgrad
af omkr. 30 proc. under det att man vid de bästa
cylinderångmaskinerna då ej kommit ens till hälften
häraf och vid de bästa lysgasmaskinerna till föga
mer än hälften af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>