- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog /
377-378

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dietrichstein - Dietrich von Niem, Theodericus de Nyem - Dietrici - Dietz, stad. Se Diez - Dietz, Feodor - Dietzel, Heinrich - Dieu et mon droit - Dieulafoy - Dieulefit - Dieuze - Dievenow

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med K. biblioteket. Jfr Feyfar, "Die
erlauchten herrn auf Nickolsburg" (1879).

Dietrich von Niem [dītrich fånn nīm], Theodericus de
Nyem
, tysk skriftställare från Nieheim (i Westfalen),
f. omkr. 1340 i Paderborn, d. 1418 i Maastricht,
var 1378—1415 sekreterare i påfliga kansliet,
därunder en tid (1395—99) biskop i Verden. Hans
betydelse ligger i hans med ovanlig kännedom om de
påfliga förhållandena förda kamp för påfveschismens
häfvande och kyrkans reformerande. Han var "den
senare medeltidens störste journalist". Framför allt
äro hans historiska arbeten (Nemus unionis, 1566, De
schismate,
1536, Concilium constantiense, 1686) öfver
tiden 1378—1416 värdefulla källor. Hänsynslös är en
smädeskrift mot Johan XXIII under Konstanskonsiliet,
hvari han deltog. Se G. Erler, "D. von Nieheim"
(1887), och Finke, "Acta concilii constantiensis"
(I, 1896).
Hj. H—t.

Dietrici l. Dietricy, tysk målare och
kopparstickare. Se Dietrich, C. W. E.

Dietz [dīts], stad. Se Diez.

Dietz [dīts], Feodor, tysk målare, f. 1813 i
Neunstetten, i Baden, d. 1870 i Gray, nära Dijon,
började sina studier i Karlsruhe och kom 1831 till
München, där han väckte stort uppseende med Max
Piccolominis död
(1835), Gustaf Adolf vid Lützen
(s. å.) m. fl. Åren 1837—39 tillbragte han i Paris,
dit han lockats af H. Vernets rykte. 1841 bosatte han
sig i München, och 1848—49 deltog han såsom frivillig
i det schleswig-holsteinska fälttåget, från hvilket
han hemförde ett intressant byte af konstnärliga
studier. Ett af minnena från detta fälttåg är Striden
vid Eckernförde.
Därefter följde Belgrads stormning af
bajerska trupper
(1852, Nya pinakoteket i München),
den fantastiska bilden Napoleons nattliga mönstring
(1853; efter Zedlitz’ dikt, köptes af Napoleon III),
Heidelbergs förstöring af Melas (1856; i Karlsruhe),
Maria Eleonora vid Gustaf Adolfs likkista (1857)
m. fl. 1862 blef D. professor vid konstskolan
i Karlsruhe. En af hans senare målningar var
Blücher på marsch till Paris (1886, Berlins
nationalgalleri). Såsom delegerad för badensiska
hjälpföreningen under kriget 1870—71 följde han de
tyska trupperna till Frankrike. — Med D. bortgick
en af romantikens siste målsmän. Hans arbeten äro
utmärkta af en idealiserande uppfattning och klar
komposition samt genomandade af äkta patriotism. Ofta
framträder emellertid i hans målningar ett
teatraliskt patos, hvarjämte han är grumlig i
färgen och stundom förråder brist på ett noggrannt
naturstudium. Hans svagaste framställningar äro de,
som behandla moderna krigstilldragelser. D. anordnade
den första historiska konstutställningen i Tyskland
(München 1858) och räknas bland grundläggarna af
den allmänna tyska konstnärsföreningen, i hvilken han
flera gånger presiderade. Han var äfven skriftställare
och uppträdde såsom sådan emot realismen i konsten.
(G—g N.)

Dietzel [dīt-], Heinrich, tysk nationalekonom, f. 1857
i Leipzig, blef 1885 e. o. och 1886 ord. professor i
Dorpat samt 1889 professor i Bonn. Han har särskildt
egnat sig åt undersökningar af nationalekonomiens
metod och psykologiska grundvalar samt företräder
därvid en mot Schmoller och den nyare tyska historiska
skolan fientlig riktning, delvis med anslutning till
den äldre nationalekonomien. I handelspolitiskt
afseende har han alltmera trädt i
opposition mot den tyska protektionismen. Utom ett
ansenligt antal mindre uppsatser i tidskrifter
och skriftserier märkas egentligen arbetena
Karl Rodbertus (2 dlr, 1886—88), Theoretische
socialökonomik
(D:s oafslutade hufvudarbete, som
utgör andra hufvudafdelningen i Ad. Wagners "Lehr-
und handbuch der politischen oekonomie". 1895)
och Das produzenteninteresse der arbeiter und die
handelsfreiheit
(1903). — En annan nationalekonom af
samma namn, Karl August D., f. 1829, d. 1884, var från
1867 professor i Marburg.
E. Hkr.

Dieu et mon droit [diȫ e må̃ drωa’], fr., "Gud och
min rätt", engelska kronans valspråk.

Dieulafoy [diölafωa’]. 1. Georges D., fransk läkare,
f. 1840 i Toulouse, 1887 professor i medicin vid École
de médecine i Paris, 1896 öfverläkare vid sjukhuset
Hôtel Dieu. Medlem af Académie de médecine. D:s
förnämsta arbeten äro: De la mort subite dans la
fièvre typhoïde
(1869), Des progrès réalisés par
la physiologie experimentale dans la connaissance
des maladies du système nerveux
(1875), Traité de
l’aspiration des liquides morbides
(1873), De la
thoracentèse par aspiration dans la pleurésie aiguë

(1878), Clinique médicale de l’Hôtel-Dieu de Paris
(4 bd, 1897—1902) och Manuel de pathologie interne
(4 bd, 1880—83, 14:e uppl. 1903, klassiskt arbete). —
D. har konstruerat en apparat för uttömning af vätska
ur lungsäcken. 1906 väckte D. stort uppseende genom
sin protest mot det enorma öfverhandtagandet af
blindtarmsoperationer på grund af falsk diagnos.

2. Marcel Auguste D., den förres broder, fransk ingenjör
och arkeolog, f. 1844 i Toulouse, genomgick École
polytechnique, företog 1881, följd af sin maka, på
uppdrag af regeringen en arkeologisk forskningsresa
till Persien, gjorde 1885, likaledes med sin maka,
en resa till Susa, där han undersökte Darius I:s
och Artaxerxes II:s palats och fann bl. a. en
mycket märklig samling basreliefer af färgadt
glaseradt tegel, en bortglömd art af plastisk teknik,
hvilken ånyo kommit till heders. Resultaten af sina
forskningar nedlade han i de stora publikationerna
L’art antique de la Perse. Achéménides, Parthes,
Sassanides
(1884—89) och L’acropole de Suse
(1890-92). - Hans maka, Jane Paule Rachel, f. Magre,
f. 1851 i Toulouse, har åtföljt honom på hans färder
och vunnit rykte som arkeolog. Hon har skrifvit La
Perse, la Chaldée et la Susiane
(1886) och À Suse,
Journal des fouilles
(1888) samt romaner, Parysatis
(1890) och Rose d’Hatra (1893).

Dieulefit [diöləfi’], stad i franska
depart. Drôme (Dauphiné), genom järnväg förenad
med Montélimar. 3,193 inv. (1901), de fleste
protestanter. Silkesodling och silkesspinneri,
klädesfabriker, tryffelodling.

Dieuze [diȫṡ], gammal stad i Elsass-Lothringen, vid
Seille och Salinkanalen, som går till Saar. 5,991
inv. (1900). Stor salin, som årligen lämnar
omkr. 20,000 ton koksalt. Fabriker för tillverkning
af kemikalier. I D. föddes Edmond About.

Dievenow [dīfe-], den östligaste af Oders tre
mynningsarmar, 35 km. lång, skiljer ön Wollin från
fastlandet. Hafsbad, besökt af 3—4 tusen kurgäster
under säsongen 1 juni—sept. — Vid D:s norra ända
fanns fordom en skans. Den besattes af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 14:18:39 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbf/0211.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free