- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog /
411-412

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dijamb - Dijck, A van - Dijkman, Peter - Dijon

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Dijamb (af grek. di, dubbelt, och iambos, jamb),
metr., en dipodisk förbindelse af två jamber.

Dijck [dejk], A. van, nederländsk målare, och Jacob
van
, svensk diplomat. Se Dyck, A. van och Dyck,
J. van
.

Dijkman, Petter, fornforskare, historisk samlare,
f. omkr. 1650 i Hedemora, d. 1717 i Stockholm,
blef 1666 student i Uppsala, 1682 landssekreterare
i Uppland, 1697 assessor i Göta hofrätt och 1698
häradshöfding under Svea hofrätt. I sitt förnämsta
arbete, Historiska anmärkningar öfver och af en dehl
runstenar i Sverige
(1723), visar sig D. såsom en
af Rudbecks trogne efterföljare, hvad såväl flit och
beläsenhet som brist på kritik vidkommer. I afseende
på hans okritiskhet må ett exempel anföras. D. anser
sig "oförgripeligen kunna sluta", att runstenarnas
böner äro inristade före år 655, enär påfven
Vitalianus Campanius (Vitalianus blef påfve 657) detta
år lär hafva påbjudit, att i alla kristna församlingar
gudstjänsten skulle firas på latin. I senare tider
har man till följd af missförstånd uppgifvit,
att D. undersökte de olika landskapsmålen; själf
anför han därom endast, att han observerat "gemene
mans ordasätt uti talande om religionssaker". Han
utgaf vidare Antiquitates ecclesiasticæ (1703) samt
undersökningar angående forna tiders myntväsen m. m.
G. E.

illustration placeholder
Fasaden af kyrkan Notre-Dame i Dijon.

Dijon [diʃå’], hufvudstad i franska
depart. Côte-d’Or, på en bördig, af gröna kullar
omgifven slätt, vid foten af Mont-Affrique (584
m.) och vid Canal-de-Bourgogne samt Suzons inflöde i
Ouche. 69,218 inv. (1901; som kommun 71,326). D.,
Burgunds gamla hufvudstad, är vackert byggdt,
har breda, ståtliga gator samt bulevarder, där de
äldre befästningarna legat. Af byggnader i den på
framstående arkitekturverk från alla tider rika staden
må nämnas den gotiska katedralen S:t-Bénigne (uppförd
1280—88) med gammal romansk krypta och ett 94 m. högt
torn, kyrkorna Notre-Dame (byggd 1252—1334) med
praktfull fasad (se fig.) och S:t-Michel, hertigarnas
af Burgund palats (äfven kalladt Palais des états),
så när som på ett par torn samt "la salle des gardes"
förstördt af eld 1592, men återuppbyggdt 1681—1725,
nu stadshus samt inrymmande ett naturhistoriskt och
arkeologiskt museum, konstskola och konstmuseum
(med en samling af 40,000 kopparstick, statyer,
gipsafgjutningar och antika vaser). Af den borg,
som Ludvig XI och Ludvig XII byggde, finnas
blott några rester kvar och af det af Filip den
djärfve 1379 grundade kartusianklostret endast
ett torn, ett par portar och den märkliga Moses-
eller profetbrunnen, byggd 1396—99 af nederländaren
Claus Sluter (se en afbildning af densamma i art.
Bildhuggarkonst, pl. V). Äfven många gamla
privathus äro af stort intresse. Staden har biskop,
appellationsdomstol, tre fakulteter (faculté de
droit, f. des sciences och f. des lettres), en lägre
medicinsk skola, prästseminarium, lyceum, lärar- och
lärarinneseminarium, konst- och musikskola samt ett
stadsbibliotek på 100.000 bd och 900 handskrifter
och ett universitetsbibliotek på 55,000 bd. Äfven
finnas en botanisk trädgård, departementsarkiv,
ett af de förnämsta i Frankrike, ett stadsarkiv,
hvars anläggning går tillbaka till 12:e årh., samt
en vetenskaps- och konstakademi. Inom staden ligga
flera parker och utanför den en präktig, af Le Nôtre
ordnad park (33 har). Af D:s industri märkas
särskildt ölbryggeri, tillverkning af senap, likörer,
ättika, ljus, kemikalier och tobak. Vinhandeln
är betydlig. — D. är födelseort för de burgundiska
hertigarna Johan den oförskräckte, Filip den gode och
Karl den djärfve samt för Bossuet, Crébillon d. ä.,
Maret och Vaillant. I dess närhet föddes den helige
Bernhard. — D. kallades af romarna Dibio (Divio)
l. Castrum Divionense. Det kom under den äldre
medeltiden först till biskoparna af Langres, sedan
till grefvarna af D. och efter denna ätts utgång
(1007) till hertigarna af Burgund, hvars hufvudstad
det var 1179—1477. — Under 1870—71 års krig kämpades
flera gånger om besittningen af D. Efter en strid 30
okt. 1870 besattes det följande dag af tyskarna under
general von Beyer, tillhörde sedan, med undantag af
ett par dagar (11—13 nov.), en tid som högkvarter
för v. Werders armé, tyskarna till 26 dec., hvarefter
först den franske generalen Cremer och sedan Garibaldi
innehade detsamma. 1 febr. 1871 besattes det åter af
tyskarna, hvilka därefter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:42:38 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbf/0228.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free