Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog / 429-430 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dillon - Dillsenap, bot. Se Sisymbrium - Dilly - Dilman - Dilmegan. Se Dilman - Diloba caeruleocephala L.,zool. Se Blåhufva - Dilogi - Dilolo - Dilthey, Wilhelm - Diluendo - Diluvialbildningar, geol. Se Diluvium - Diluviallera

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

2. John D., den föregåendes son, f. 1851
i New York, kastade sig efter aflagda läkarexamina
i Dublin lidelsefullt in i home-rule-rörelsen mot
slutet af 1870-talet och valdes 1880 i Tipperary
till medlem af underhuset, där han slöt sig till
Parnell och gjorde sig bemärkt såsom fanatisk nationalist samt eldig talare. Vid flera
tillfällen blef han på grund af sitt våldsamma uppträdande i underhuset af talmannen
för viss tid utesluten från husets förhandlingar. På grund af sjuklighet nedlade D. sitt
mandat 1883, men valdes 1885 ånyo af grefsk. Mayo, som han ännu (1906) representerar i
underhuset. D. var en af de ifrigaste förfäktarna
af den s. k. ”fälttågsplanen” af år 1886,
enligt hvilken arrendatorerna skulle betala blott så
stor arrendeafgift de själfva ansågo rättvis och,
om den ej emottogs af jordegarnas ombud, insända
penningarna till en för ändamålet utsedd kommitté.
I samband med denna agitation dömdes han 1888
till några månaders fängelse. Ett nytt åtal väcktes
mot honom vid hans återkomst 1890 från en
agitationsresa till Australien; han fick under
rättegången vistas på fri fot, mot borgen, men bröt i
likhet med W. O’Brien aftalet och begaf sig med
honom till Amerika för att hålla agitatoriska
föredrag. Han inställde sig åter för myndigheterna
1891. S. å. sällade sig D. med anledning af den
Parnellska skilsmässoprocessen (se Parnell) till
det af Justin MacCarthy ledda antiparnellitiska
partiet och var efter MacCarthy detta partis ledare
1896—98. Vid de inbördes stridiga irländska
partiernas formella återförening till ”Förenade
nationalistpartiet” 1900 underordnade sig äfven D.
John Redmonds ledarskap.
(V. S—g.)

Dillsenap, bot. Se Sisymbrium.

Dilly (Dili, Dehli l. Dilli), hufvudort i
portugisiska delen af ostindiska ön Timor, på öns
norra kust vid en under sydvästmonsunen lätt
tillgänglig hamn, som dock är osund. Export af
bufflar, svin, ris och trädgårdsalster.

Dilman (Dilmegan), stad i nordvästra
Persien (prov. Aserbeidjan), 25 km. v. om norra ändan
af Urmiasjön. Omkr. 6,000 inv.

Dilmegan. Se Dilman.

Diloba cœruleocephala L. [seruleåsēfala], zool.
Se Blåhufva, där namnet oriktigt skrifves
Noctua.

Dilogi (grek. dilogia, af di, dubbelt, och logos,
ord), ret., upprepning; dubbelmening, tvetydighet.

Dilolo, sjöbäcken i södra Ekvatorial-Afrika,
under 11° 30′ s. br. och 22° 30′ ö. lgd fr. Gr., 1,445
m. ö. h. på vattenskillnaden mellan Kongos och
Sambesis flodområden, upptäcktes af Livingstone
i febr. 1854 och är enligt hans uppgift högst 8—13
km. långt och 4—5 km. bredt. Det är mycket rikt
på fisk och flodhästar och öfversvämmar tidtals de
omgifvande träsken, som synas hafva aflopp såväl
till Kassai som till Liba-Sambesi.

Dilthey, Wilhelm, tysk filosof, f. 1833 i
Biebrich, professor i filosofi i Basel (1866), Kiel
(1868), Breslau (1871) och sedan 1882 i Berlin.
Hans båda hufvudarbeten äro ännu ofullbordade,
i det att endast första delen föreligger såväl af hans
mästerliga Leben Schleiermachers (1870) som af hans
Einleitung in die geisteswissenschaften (1883). Han
har utgått från historiska studier, och han gör till sin
hufvuduppgift att inom den filosofiska tankebildningen
skaffa de humanistiska vetenskaperna deras rätt
gentemot den nutida ensidigt naturvetenskapliga
bildningsriktningen. Filosofiens grundval är
”själfbevisningen”, hvarigenom människan kommer till
medvetande om sitt enhetliga väsen, hvilket är söndradt
i de olika lifssfärerna och historiens skeden.
Psykologien blir därmed filosofiens grunddisciplin. Och
dess kunskapsart skiljer sig från naturvetenskapernas
därigenom, att på dess område enheten och
sammanhanget, ej den mekaniska mångfalden, äro
det primärt gifna. D. leder utgifningen af den
första fullständiga uppl. af Kants skrifter, som
föranstaltats af vetenskapsakademien i Berlin.
S—e.

Diluendo, it. (af lat. diluere, bortskölja,
förminska, försvaga), mus., utslocknande. Jfr
Morendo.

Diluvialbildningar, geol. Se Diluvium.

Diluviallera och Diluvialsand (jfr
Diluvium), geol., två af kvartärsystemets äldre glaciala,
skiktade och ofta kalkhaltiga jordarter, som med
ganska stor mäktighet flerstädes äro utbredda inom
och strax utanför de forna nedisningsområdena i
norra Europa (norra Tyskland, Holland, Danmark
och Skåne), där de afsattes framför kanten af
inlandsisen i af denna uppdämda eller eljest befintliga
sötvattensbäcken (issjöar), till hvilka isälfvarna
utförde massor af sand och lerslam. Sådana bäcken
torde hafva funnits utanför isranden, såväl vid isens
första framåtskridande som vid dess under mildare
(interglaciala) perioder skeende tillbakadragande och
därefter förnyade framryckanden samt vid dess
slutliga afsmältning. De afsatta ler- och sandlagren
förekomma därför inom ganska stora områden, men
icke n. om Skåne. Vid hvarje förnyadt framryckande
af isen blefvo de åtkomliga områdena af dessa
lager öfverskridna af isen och dennas bottenmorän.
Därvid blefvo lagren flerstädes skrynklade och
uppresta från sitt horisontella läge samt öfvertäckta af
moränmaterial eller delvis helt och hållet förstörda
och inknådade i detta. Där flera dylika
framåtryckanden och tillbakagåenden inträffat inom ett och
samma område, finner man därför sådana skiktade
”diluviallager” på flera olika nivåer, skilda af
mer eller mindre mäktiga, oliktidiga moränbäddar.
Kusten mellan Hälsingborg och trakten s. om Landskrona
äfvensom ön Hven erbjuda tillfällen till
studium af dessa förhållanden.

I Tyskland begagnas ännu namnen diluviallera
och diluvialsand. I Sverige införde O. Torell för
ifrågavarande bildningar benämningarna hvitålera
och hvitåsand, med hänsyftning på de
nuvarande slamuppfyllda jökelälfvarna på Island,
hvilka där kallas ”hvitåar”; dock sedan inom äfven
nordliga delar af Sverige flerstädes iakttagits
likartad, skiktad lera, bildad i af inlandsisen
därstädes under senglacial tid uppdämda sjöar, och
denna blifvit kallad issjölera (resp.
issjösand), torde äfven de förutnämnda äldre lagren

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>