Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Diluviallera - Diluvialsand, geol. Se Diluviallera - Diluvium - dim., mus., förkortning för diminuendo - Dimar, stad i Jemen. Se Dhamar - Dimbild - Dimblåsor - Dimbo - Dimbovita. Se Dambovita - Dime - Dime - Dimension - Dimensionslag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lämpligen kunna benämnas så, hvarigenom erhölles
senglacial, interglacial och preglacial issjölera,
samt därmed också skillnaden i aflagringsförhållanden
angåfves mellan den till utseendet lika, men i
ett ishaf afsatta lera, som kallas marin glaciallera,
ishafslera och Yoldialera. Litt.: G. Berendt, ”Die
diluvialablagerungen der Mark Brandenburg”
(1863), O. Torell, ”Undersökningar öfver istiden”
(i ”Öfv. af Vet.-akad:s förh.”, 1872), E. Erdmann,
”Beskrifningarne till kartbladen Helsingborg och
Landskrona” (i ”Sver. geol. undersökn.”, ser. A.a
n:ris 74 o. 75, 1881), ”Moränbildningar och deraf
betäckta skiktade jordlager i Skåne” (”Geol. fören:s
förh.”, bd I, 1873) och ”Bidrag till kännedomen
om de lösa jordaflagringarna i Skåne” (ibid. bd
II, 1874).
E. E.
Diluvialsand, geol. Se Diluviallera.
Diluvium, lat. (egentl. vattuflod, öfversvämning,
af diluere, bortskölja) l. Diluvialbildningar,
geol., hufvudsakligen i Tyskland (ej
i Sverige) använd benämning för kvartärperiodens
äldre aflagringar, såsom moräner och flyttblock,
rullstensgrus, leror och sand, till skillnad
från samma periods yngre och nutida bildningar
(svämlera, svämsand, gyttja, torf m. fl.), hvilka
sammanfattas under namnet alluvium (se d. o.). Namnet
diluvium afsåg ursprungligen att hänsyfta på den
för länge sedan helt och hållet frångångna åsikten,
att de ifrågavarande jordslagen utgöra produkter
af den i bibeln omtalade syndafloden eller andra
plötsliga och vidsträckta öfversvämningar. Se
Kvartärsystemet och Kvartära bildningar.
E. E.
dim., mus., förkortning för diminuendo.
Dimar, stad i Jemen. Se Dhamar.
Dimbild. 1. Meteor. Se Aureola 1. — 2. Fys. A)
Skuggbild, som från högre belägna föremål faller
på täta töcken eller moln, företrädesvis när solen
står lågt. Vissa ställen, t. ex. Brocken på Harz
och andra bergstrakter, äro bekanta för dylika
bilder. Från dessa kan en person på afstånd bland
töcknen under sig få se en till utseendet jättelik
skuggbild, som efterhärmar alla hans rörelser. Man
kan äfven få se bilder, som äro alstrade af föremål
eller personer, hvilka själfva äro bortskymda
för åskådaren. Samma slags företeelse iakttages
stundom från höga torn. — B) Dunkel bild, alstrad i
laterna magica. Vid föreställningar med det nämnda
instrumentet vill man stundom låta en bild antingen
långsamt försvinna eller öfvergå i en annan bild med
tydliga konturer. Det förra åstadkommes därigenom, att
man småningom förflyttar objektivet ur den ställning,
hvari det gifver en klar bild. Skall däremot en
bild öfvergå till en annan, sker det med användning
af två kameror. Bilden från den första göres genom
objektivets flyttning alltmer otydlig, under det man
låter en ny bild från den andra kameran framträda allt
tydligare. Se Dissolving views och Laterna magica.
L. A. F.*
Dimblåsor, meteor. Man trodde förr, att dimma består
af ytterst små vattenblåsor, men vet nu, att den
består endast af mycket små droppar eller massiva
vattenpartiklar eller stundom af massiva ispartiklar
eller iskristaller. Ordet dimblåsor är således numera
olämpligt.
N. E—m.
Dimbo. 1. Socken i Skaraborgs län, Vartofta
härad. 2,480 har. 667 inv. (1905). D. bildar
med Ottravad ett konsistoriellt pastorat i Skara
stift, Vartofta kontrakt. Inom socknen ligger
D. ångbränneri, där 1904—05 tillverkades 138,171
l. råbrännvin och 130,000 l. renadt. — 2. Tingslag i
Skaraborgs län, ingår i Vartofta och Frökinds domsaga
och i Vartofta härad. 59,328 har. 18,148 inv. (1905).
Dimbovita [-vi’tsa]. Se Dâmbovita.
Dime [dīm], fr. (af lat. decima), tionde. —
Dîme royale [rωaja’l] var namnet på den
direkta, alla samhällsklasser drabbande skatt,
som den store franske fältherren Vauban (se
d. o.) föreslog i sin 1707 utgifna skrift "Projet
d’une dîme royale". Förslaget, som inleddes med
en förkrossande kritik af det bestående franska
skattesystemet, togs mycket illa upp af Ludvig XIV,
och boken beslagtogs. Arbetet är utgifvet i Daires
"Collection des principaux économistes" (1843).
E. Hkr.
Dime [da͡i’m], eng. (fr. dîme, se d. o.), silfvermynt i
Nord-Amerikas förenta stater = 1/10 doll. = 10 cent = 37 öre.
Dimension (af lat. dimensio, mått), mått,
omfång. 1. Geom., utsträckning i rummet. En linje,
rät eller krokig, har blott en enda dimension (längd),
en yta två (längd och bredd) och en kropp tre (längd
och bredd samt höjd eller djup eller tjocklek). En
punkt har inga dimensioner.
2. I algebran och den algebraiska analysen
är dimension liktydigt med grad. Sålunda har
t. ex. hvart och ett af uttrycken x2, xy, 2ab två
dimensioner, x3, x2y, abc tre dimensioner o. s. v.
Ett brutet tals dimension är lika med skillnaden
mellan täljarens och nämnarens dimensioner.
Så t. ex. har
abc/d två dimensioner, ab/cd ingen och ab/cde — 1.
3. Filos. På samma sätt som den en-dimensionella
räta linjen genom rörelse kan alstra det
två-dimensionella planet och detta genom rörelse
det tre-dimensionella rummet, så skulle man
kunna tänka sig en "fjärde dimension" uppkommen
ur rummet o. s. v. Riemann och Helmholtz samt andra
representanter för den s. k. "metamatematiken"
antaga ett rum af ett obestämdt antal dimensioner
(n dimensioner). Det s. k. euklideiska rummet
med tre dimensioner skulle då vara endast ett
specialfall af rumsbestämdhet, vid hvilket
människans uppfattning vore bunden på grund af
hennes kunskapsförmögenheters beskaffenhet.
Till denna uppfattning har bl. a. ock filosofen Otto
Liebmann anslutit sig i sitt arbete "Zur analysis
der wirklichkeit". Zöllner byggde på denna teori
fantastiska spekulationer om en fjärde dimension, med
hvars tillhjälp han ville förklara de spiritistiska
fenomenen. Jfr Gauss, "Disquisitiones circa
superficies curvas" (1828), Riemann, "Ueber die
hypothesen, welche der geometrie zu grunde liegen"
(1867), afhandlingar af Helmholtz i "Göttinger
nachrichten" (1868) och "Heidelberger jahrbücher"
(s. å.), P. H. Schoute, "Mehrdimensionale geometrie"
(i "Sammlung Schubert" XXXV och XXXVI, 1902, 1905),
C. Howard Hinton, "The fourth dimension" (1904,
1906) samt afhandlingar af Killing och Simon.
G. L—rg. S—e.
4. Fys. Se Absoluta enheter.
Dimensionslag, skogsh. För att råda bot mot de
menliga följderna af en alltför långt drifven
afverkning har lagstiftningen sökt ingripa dels
genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
