- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog /
433-434

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dimensionslag - Dimer - Dime royale,fr. Se Dime - Dimeter - Dimetrisk - Diminuendo - Diminutio capitis - Diminution - Diminutiv - Dimischk esch-scham - Dimission - Dimissionsexamen - Dimissionspredikan - Dimissionsrätt - Dimissorial - Dimitrij

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utstämplingstvång, dels genom stadgande af skyldighet
att å de afverkade markerna skaffa återväxt
eventuellt genom skogsodling, dels genom förbud
mot saluafverkning från för hårdt anlitade skogar,
dels genom s. k. dimensionslagar, hvilka genom
fastställande af vissa mått (dimensioner) på träden
såsom villkor för deras afverkning hufvudsakligen
afse att skydda ungskogen. Den första k. förordning,
som i sistnämnda syfte utfärdades i landet, var af 29
sept. 1874. Den innehöll, att inom Norrbottens län,
utom Lappmarken, inga träd finge till utskeppning
eller försågning afverkas, som ej inom barken egde
i genomskärning minst 7 decimaltum på ett afstånd
af 16 fot från storändan. Liknande bestämmelser
utfärdades 23 juni 1882 för Västerbottens län. Genom
k. förordn. 19 mars 1888 bestämdes minimidimensionen
för barrträd, som inom dessa båda län, med undantag
af Lappmarkerna (där utsyningstvång är gällande
sedan 1873), finge utan särskildt tillstånd sågas
eller skeppas, till 21 cm. vid 4,75 m. afstånd från
storändan inom barken. Samma minimidimension är
äfvenledes bestämd uti K. M:ts förnyade nådiga
förordn. ang. åtgärder till förekommande af
öfverdrifven afverkning å ungskog inom Norr-
och Västerbottens län 24 juli 1903. Skogsegare
kan dock efter ansökan erhålla utstämpling af
undermåligt virke för skeppning eller sågning, om
skogen är af sådan beskaffenhet, att sådan afverkning
erfordras för dess ordentliga skötsel och vård. Till
oundgängligt husbehof må dock hemmansegare eller
åbo utan särskildt tillstånd försåga undermåligt
virke å sådana såginrättningar, som ej äro afsedda
till sågning af virke för export. — En dimensionslag
är gällande äfven för Gottland. Enligt lagen 30 mars
1894 ang. åtgärder till förekommande af skogsförödelse
inom Gottlands län, få nämligen därstädes ej utan
särskildt tillstånd till in- eller utländsk ort
skeppas eller i fartyg intagas eller vid lastageplats
till inlastning uppläggas barrträd, som ej hålla
minst 21 cm. i rotstockens storända innanför barken.
F. L.

Dimer, Dimerisk (grek. dimeres, af di, dubbelt, och
meris, del), bot., tvåtalig, bestående af två delar.

Dîme royale. fr. Se Dîme.

Dimeter, grek. (af di, dubbelt, och metron, mått),
metr., en af två versfötter bestående vers.

Dimetrisk (af grek. di, dubbelt, och metron,
mått), geom., den axonometriska projektion, där
projektionerna af två axlar äro lika stora.
I. F.

Diminuendo, it. (af lat. deminuere, förminska,
af minus, mindre), mus., förkort. dim., småningom
aftagande i styrka. Det är liktydigt med decrescendo
och tecknas ofta >.

Diminutio capitis (diminutio är en icke ovanlig form
i st. f. deminutio), lat. Se Capitis deminutio.

Diminution (lat. diminutio, förminskning), mus.,
förkortning, förminskning (vanligen till hälften)
af noternas värde vid återupprepning af temat
företrädesvis i imiterande kontrapunktiska satser
(fuga, kanon o. s. v.) och då vanligen i kombination
med temats eller motharmoniens ursprungliga form. Jfr
Alla breve och Imitation.
E. F—t.

Diminutiv (Diminutivum), lat. (af diminuere,
förminska), språkv., sammansatt eller afledt
"förminskningsord", ord, som genom sin ena
sammansättningsdel eller genom affix erhåller
betydelsen af att vara mindre än det
enkla ordet, t. ex. småstad, panikunge.
R—n B.

Dimischk esch-scham, arabiska namnet på Damaskus.

Dimission (lat. dimissio, af dimittere, affärda,
afskeda), affärdande, afskedande, entledigande. —
Dimissionera, begära afsked från en befattning.

Dimissionsexamen (se Dimission), teoretisk-teologisk
ämbetsexamen, som förr aflades vid de
svenska universiteten. I denna examen ingingo
teol. prenotioner och teol. encyklopedi, gamla
och nya testamentets exegetik, kyrkohistoria,
dogmatik, moralteologi och praktisk teologi
(prenotioner, encyklopedi och praktisk teologi
fordrades ej för denna examen i Lund). Den ersattes
1 sept. 1904 (enl. k. stadgan 30 okt. 1903) med
teol. kandidatexamen.

Dimissionspredikan (se Dimission), afskedspredikan.

Dimissionsrätt (se Dimission), rätt för enskildt
läroverk att utfärda afgångsbetyg, som medför samma
behörighet som afgångsbetyg från viss klass vid de
allmänna läroverken; i inskränkt bemärkelse, rätt
för enskildt läroverk att anställa studentexamen,
m. a. o. dimittera till universitet.

Dimissorial (af lat. dimittere, bortskicka), en
urkund, hvarigenom en katolsk andlig befriar en
under hans lydnad (område) stående kyrkomedlem från
detta beroende (antingen för öfvergång till en annan
församling eller för en kyrklig handlings fullgörande
genom en annan andlig än den, som förrättningen
egentligen åligger).
Hj. H—t.

Dimitrij, Dmitrij l. Demetrius, namn på flera ryska
furstar.

1. Dimitrij Aleksandrovitj, d. 1294, insattes
af sin fader, storfursten i Vladimir
Alexander Nevskij, 1260 till furste i
Novgorod, men fördrefs därifrån efter faderns
död (1263). Sedermera återkom han till Novgorod,
men måste 1281 fly, med anledning af ett uppror, för
hvilket hans broder Andrej stod i spetsen.
Understödd af tatarkanen, underkufvade D. Novgorod,
slog sin broder (1283) och blef storfurste i Vladimir.

2. Dimitrij Mikailovitj, "den
mörkblickande", vardt 1320 furste i Tver
efter sin fader, hvilken, på föranstaltande af sin
medtäflare Jurij, blifvit på det gräsligaste
sätt mördad hos "Gyllene horden". I tatarkanens
närvaro slog D. Jurij till döds och blef därför
afrättad, 15 sept. 1326.

3. Dimitrij Konstantinovitj, furste af Suzdal,
d. 1383, fick 1359 af tatarkanen storfurstlig
värdighet, måste för dennas bibehållande kämpa mot D.
Ivanovitj (se nedan) i Moskva, nödgades redan
1362 vika för denne och låg sedermera i fejd med
sin broder Boris och med tatarerna.

4. Dimitrij Ivanovitj Donskoj, f. 1350, d.
1389, blef 1359, efter sin fader, furste af Moskva
och fick 1362 af tatarkanen storfurstevärdigheten,
hvilken de nästföregående åren innehafts af furst
Dimitrij af Suzdal. 1372 besegrade han furst Mikail
af Tver, ehuru denne understöddes af litauerna,
och furst Oleg af Rjazan, hvilka gjorde honom denna
värdighet stridig. Därpå uppträdde han fientligt mot
tatarerna och slog 1378 en tatarisk här. Då kanen
Mamai, för att hämnas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:17 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbf/0239.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free