- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog /
507-508

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Diskont - Diskontera - Diskontinuerlig, mat. Se Kontinuerlig - Diskontkompaniet. Se Diskont - Diskontkontoret. Se Diskont - Diskontlån, bankv. Se Diskont - Diskonto. Se Diskont - Diskontopolitik, bankv. Se Diskont - Diskontör - Diskordans - Diskos. Se Diskus - Diskredit - Diskret - Diskreta storheter - Diskretion - Diskretionär

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Generaldiskontkontoret, som drefs med af staten tillsläppt
grundkapital och för statens räkning. I sammanhang
med Riksgäldskontorets inrättande och det första
utgifvandet af riksgäldssedlar bildades år 1789
ett särskildt diskontverk för diskontering med
Riksgäldskontorets sedlar. Fonden anskaffades
genom association mellan staten och enskilda
bolagsmän. Detta kontors rätt att lämna diskontlån
i riksgäldssedlar upphörde 1792, då i stället
Riksgäldsdiskonten inrättades, i hvilken enskilda
fingo deltaga till 1/5. En likartad anstalt, bestående
af privata delegare och med skyldighet att lämna en
del af vinsten till Riksgäldsdiskonten, inrättades
1797 i Göteborg, i stället för Diskontkontoret
därstädes. När år 1800 beslut fattades, att
riksgäldssedlarna skulle realiseras genom banken,
bestämdes, att denna, såsom en ersättning för de
uppoffringar realisationen ådrog densamma, skulle
få på sig öfverlåten Generaldiskontkontorets
och Riksgäldskontorets diskonteringsrätt. Med
anledning däraf inrättades genom kungörelse
s. å. Riksdiskontverket eller Allmänna diskontverket,
med fonder från banken och med rätt för enskilda
att däruti ingå till 1/3. I aflägsnare orter skulle
enskilda diskonteringsbolag få bildas. Så uppstodo
diskontinrättningarna i Göteborg (1802), Malmö
(1803), Åbo (1805) och, till understöd för Göta kanal,
Götakanaldiskonten i Göteborg (1810) — den sistnämnda
med kanalens aktieegare till intressenter. Dessa
enskilda diskonter hade betydande kreditiv på
Riksbanken; men de tre förstnämnda skulle lämna en
del af sin vinst till nämnda bank, den sistnämnda
använda den vinst, som öfvergick fem procent, till
arbete å kanalen. 1816 upphörde enskilda delegares
rätt att deltaga i Allmänna diskontverket, som
därefter kallades Bankodiskontverket. Genom oredlig
och försumlig förvaltning kom Malmö diskont på
obestånd 1817, och detta hade de öfriga diskonternas
fall till följd. För att hindra större olyckor
måste staten åtaga sig diskonternas utredning, men
led därvid stora förluster (1 1/3 mill. rdr b:ko)
på Malmö- och Götakanaldiskonterna. Sedan den
tiden hafva, på ett undantag när, de anstalter,
som drifvit diskontrörelse, benämnts banker,
ehuru Riksbankens diskontering länge utöfvats af
särskilda afdelningar under namn af diskonter. Det
nämnda undantaget är Manufakturdiskontkontoret. En
fond, hvars bildande började 1727 och som
ifrån 1739 kallades Manufakturfonden samt hade
till ändamål att understödja nyttiga fabriker,
ställdes 1766 under Kommerskollegium, i hvilket
ett kontor med ofvannämnda namn besörjde dess
förvaltning. Fondens tillgångar såväl som en
särskild fond, Ulldiskontfonden, samt ett af
riksdagen beviljadt kreditiv å banken användes till
understöd åt näringsidkare, dels genom diskonteringar
å kortare tider, dels genom förlagslån, enligt vissa
bestämmelser. 1873 bestämdes, att diskonteringarna
skulle upphöra och att hvad som återstod af
tillgångarna, sedan kreditivskulden blifvit
betald, skulle ingå i förlagslånerörelsen. Vid
början af år 1878 öfvertogs förvaltningen af
manufakturförlagslånefonden af Statskontoret. Därifrån
utgå nu en del af Kommerskollegiets aflöning samt
understöd åt olika institutioner för näringarnas
uppmuntran; dess behållning var 31 dec. 1905
3,207,356 kr. 29 öre. — Litt.: "Handwörterbuch
der staatswissenschaften"
(art. "Diskonto" och där meddelad litteratur;
1900); Skogman, "Anteckningar om rikets ständers
bank" (1845—46); Bankkommitténs betänkande 1883.
C. G. H. (E. Hkr.)

Diskontera (se Diskont), bankv., emot öfverenskommet
afdrag köpa korta räntefria fordringar,
i synnerhet växlar.

Diskontinuerlig, mat. Se Kontinuerlig.

Diskontkompaniet. Se Diskont.

Diskontkontoret. Se Diskont.

Diskontlån, bankv. Se Diskont.

Diskonto. Se Diskont.

Diskontopolitik, bankv. Se Diskont.

Diskontör (jfr Diskontera), en som har till affär
att diskontera växlar.

illustration placeholder

Diskordans (af lat. discordare, ej stämma öfverens),
geol. "olikformig lagring", det förhållande,
som eger rum, då ett enskildt berglager (eller
en hel följd af sådana) icke hvilar parallellt
på de äldre, underliggande bergartslagren, utan
betäcker dem under intagande af en stryknings- och
stupningsriktning, som är olika med deras.
Den största möjliga diskordans eger rum, då det ena
bergartslagrets skikt ligga rätvinkligt ofvanpå
det andras. Diskordant eller olikformig öfverlagring
bevisar i allmänhet, att emellan bildandet af de äldre
och de yngre bergartslagren ett uppehåll egt rum,
under hvilket de äldre varit utsatta för rubbningar,
ja stundom också för denudation. Å vidstående
teckning, som framställer en lodrät skärning genom
olika bergartslager, äro a lagrade likformigt
b, a′ och b däremot olikformigt på c. Lagren
c hafva blifvit såväl rubbade som denuderade,
innan lagren b började bildas. Jfr Konkordans. —
Adj. Diskordant.
E. E.

Diskos. Se Diskus.

Diskredit (af lat. upphäfvande prefixet dis och
credere, tro), bristande förtroende, misskredit. —
Diskreditera, beröfva förtroende, nedsätta i anseende
hos allmänheten, bringa i vanrykte.

Diskret (fr. discret, af lat. discretus, åtskild),
grannlaga, varsam, taktfull; förtegen, tystlåten,
som vet att tiga med en anförtrodd hemlighet. Jfr
Diskretion och Indiskret.

Diskreta storheter, mat., storheter, som hafva
bestämda, från hvarandra skilda värden. Dessa värden
öfvergå således icke i hvarandra som en kontinuerlig
storhets värden. Till diskreta storheter höra alla tal
(hela och brutna) i inskränkt mening.

Diskretion (fr. discrétion; jfr Diskret), varsamhet,
grannlagenhet, takt; förtegenhet; gåfva till erkänsla
för någon bevisad tjänst. — Gifva sig på diskretion,
gifva sig (åt segraren) på nåd och onåd (med hopp
om hänsynsfull behandling).

Diskretionär (fr. discrétionnaire; jfr Diskretion),
öfverlämnad åt grannlaga godtfinnande. Diskretionär
myndighet
, en åt domare, förvaltningschefer,
presidenter i lagstiftande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:54:57 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbf/0276.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free