- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog /
509-510

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Diskretionär - Diskriminant, mat. Se Invariant - Disksvampar, bot. Se Discomycetes - Diskurs - Diskus - Diskussion - Diskussionsprotokoll. Se Diskussion - Diskutabel - Diskutera - Diskvalificera - Diskvalifikation - Dislokation - Dilokationsbreccia - Dismal swamp - Dimembration - Dison - Disparat - Dispargum. Se Duisburg - Dispasch - Dispaschör

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

församlingar o. s. v. tillerkänd befogenhet att i vissa
fall och inom vissa gränser afgöra eller åtgöra efter
eget skön, med fritt afvägande af olika hänsyn och
obundet af fixa lagbestämmelser.

Diskriminant, mat. Se Invariant.

Disksvampar, bot. Se Discomycetes.

Diskurs (fr. discours, af lat. discurrere, löpa
hit och dit, ströfva omkring), samtal, prat. —
Diskursivt, som sker samtalsvis; filos., kallas
tänkandet därför, att det särlägger de olika momenten
i sitt innehåll och fattar det ena efter det andra,
till skillnad från den intuitiva uppfattningen,
åskådningen, som fattar sitt föremål i ett enda slag.
S—e.

Diskus (grek. diskos, lat. discus). 1. Kastskifva,
en rund eller oval, på midten tjockare skifva
af sten eller metall, omkr. 0,3 m. i diameter. Om
diskuskastning se Kastspel. — 2. Bot., vårt- eller
valklika bildningar på blombottnen hos åtskilliga
växter; de äro honungsafsöndrande och stå därigenom
i pollinationens tjänst. Morfologiskt sedt kunna
diskusbildningar ega olika ursprung, men uppträda
i regel på likartadt sätt hos närbesläktade växter,
hvarför de i åtskilliga fall äfven äro af betydelse
för systematiken.
G. A.*

Diskussion (af lat. discussio, granskning,
egentl. skakning åtskils), utredning af en fråga
genom anförande af skäl för och mot, dryftning,
meningsutbyte, rådplägning, muntlig öfverläggning,
debatt. Jfr Diskutera. — Diskussionsprotokoll,
inför en rådplägande församling fördt protokoll,
som redogör ej endast för besluten, utan äfven för
de öfverläggningar, som föregått dessa.

Diskussionsprotokoll. Se Diskussion.

Diskutabel (jfr Diskutera), omtvistlig, som kan
ifrågasättas.

Diskutera (fr. discuter, af lat. discutere, skaka
åtskils, slå isär), noga undersöka, utreda, samtalsvis
afhandla, öfverlägga om, dryfta. Jfr Diskussion.

Diskvalificera (af upphäfvande lat. prefixet
dis och kvalificera, se d. o.), göra olämplig,
oduglig, förklara obehörig. — Diskvalificerad,
olämplig, oduglig; obehörig. Sportv. En häst säges
vara diskvalificerad, då den vid en kapplöpning
i något afseende icke svarar mot den i programmet
fastställda löpningspropositionen eller dess egare
eller ryttare på ett eller annat sätt brutit
mot kapplöpningsreglementet. Diskvalifikation
kan af skiljedomstol uttalas antingen före eller
efter löpningen och beröfvar hästen alla anspråk
på pris. Äfven hästegare, tränare och ryttare
kunna för viss tid eller för beständigt förklaras
diskvalificerade.
B. C—m.

Diskvalifikation (se Diskvalificera),
olämplighet, oduglighet, obehörighet.

Dislokation (af mlat. dislocare, flytta, af dis,
åt olika håll, och locus, ställe), flyttning. —
Krigsv. Truppers förläggande på spridda ställen. Se
Förläggning. — Med. Vrickning, försträckning. —
Geol. Rubbning af berglager eller delar af
jordskorpan i allmänhet ur ett ursprungligt,
merendels horisontalt läge. Förkastningar,
böjningar m. m. äro dislokationer.
E. E.

Dislokationsbreccia, Rifningsbreccia
l. Friktionsbreccia, geol. petrogr. Se Breccia.

Dismal swamp [di’sməl sωå’mp], "det hemska kärret",
ett af de skogsträsk (swamps l. cypress
swamps), som ligga nära den låga östra kusten af
Nord-Amerikas sydstater. De äro tätt bevuxna med
cypresser, rödcedrar o. a. träd och buskar ock ligga
vanligen högre än det kringliggande torra landet. Att
de äro mycket unga bildningar framgår däraf, att de
hvila på marin sand och på ett 5—6 m. djupt lager
af torf. D., som ligger på gränsområdet mellan
Virginia och North Carolina, är 64 km. långt, 40
km. bredt och omfattar 1,300 kvkm. En del däraf
har gjorts odlingsbar genom utdikning förmedelst
den 53 km. långa Jerichow-kanalen och den 47 km. långa
Dismal swamp kanalen, som förena
Chesapeake-viken och Albemarle-sundet och
som gå igenom träskområdet. Midt i detta ligger
den 41 kvkm. stora Drummond lake, som står i
förbindelse med de nämnda kanalerna. — Ett
annat, mindre, s. om Albemarle-sundet liggande träsk
kallas ock D. l. Alligator swamp (se d. o.).
J. F. N.

Dismembration (af lat. dis, isär, och membrum, lem),
jur., en i tyskt rättsspråk, jämte bodenteilung,
förekommande benämning på jordstyckning (se d. o.).
A. W.

Dison [diṡå̃], stad i belgiska prov. Liège,
3 km. n. om Verviers, vid en biflod till
Vesdre. 12,214 inv. (1902). Yllemanufakturer.

Disparat (lat. disparatus, af disparare,
afskilja, åtskilja), olikartad, som tillhör ett
annat begreppsområde. — Disparata begrepp, log., äro
begrepp, hvilka såsom bestämningar kunna tillkomma,
ett och samma, men inbördes ej ega något nödvändigt
sammanhang med hvarandra, t. ex. rätvinklig
och likbent såsom egenskaper hos trianglar.
S—e.

Dispargum. Se Duisburg.

Dispasch (fr. dispache, af it. dispaccio, depesch,
af spacciare, affärda, klarera), sjör., utredning, som
i vissa fall, där fråga är om ersättande af inträffad
sjöskada, verkställes af en person med offentligt
bemyndigande, dispaschör. Sådan utredning kan afse
antingen att beräkna och å intressenterna fördela
skada, som uppkommit af gemensamt haveri (se d. o.) —
s. k. generaldispasch — eller ock att bestämma,
huruvida, och med hvilket belopp försäkringsgifvare
har att ersätta skada, som träffat försäkradt
föremål — s. k. partikulärdispasch. För gemensamt
haveri upprättas dispasch å den ort, där fartyg
och last skiljas åt, i fråga om försäkringsgivares
ersättningsskyldighet å den ort, där försäkringen
slutits. Efter svensk rätt tillkommer dispaschen
verkan af dom; därest icke mot densamma inom viss
tid anhängiggöres klandertalan, länder den till
efterrättelse såsom ett domstols laga kraft egande
beslut. Klander anhängiggöres vid rådstugurätt i
den stad, där dispaschen är utgifven. Vid sakens
handläggning hafva tre af stadsfullmäktige för
hvarje år utsedda sakkunnige säte och stämma i
rätten. Mot rådstugurättens beslut eger den därmed
missnöjde fullfölja talan omedelbart hos konungen.
I. Afz.

Dispaschör (fr. dispacheur), person, som verkställer
dispasch (se d. o.). Sådana finnas i Sverige anställda
i Stockholm, Göteborg, Härnösand och Malmö. Förslag
till ändrad anordning af dispaschörsinstitutionen
är f. n. (1906) föremål för pröfning. För behörighet
att utöfva dylik befattning skulle

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:27:50 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbf/0277.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free